Luftrörskatarr hos barn under två år - obstruktiv bronkit
Luftrörskatarr är en inflammation i luftrörens slemhinna inne i lungorna. Inflammationen gör att slemhinnan svullnar. När slemhinnan svullnar blir luftrören trängre och flödet av luft sämre. Då får barnet svårare att andas, särskilt att andas ut.
Ibland kallas luftrörskatarr för obstruktiv bronkit. Obstruktiv betyder förhindrande. Bronkit är det latinska ordet för inflammation i lungornas luftvägar.
Symtom på luftrörskatarr hos barn
Symtom på luftrörskatarr är om ett barn som är under två år är förkyld och samtidigt har ett eller flera av följande symtom:
- Barnet har svårt att andas.
- Det kommer ett pipande ljud vid utandningarna – så kallat astmapip. Barnet har mycket hosta och slem.
- Huden dras in mellan revbenen när barnet andas så att det blir gropar mellan revbenen.
Symtomen märks särskilt tydligt om barnet andas snabbt, är oroligt eller upprört.
Luftrörskatarr eller astma?
Luftrörskatarr ger samma symtom som astma. För barn som är yngre än två år och som inte är allergiska talar man om luftrörskatarr första och andra gången barnet får besvären. Den tredje gången blir diagnosen astma.
Om barnet är allergisk eller över två år brukar läkaren kalla det astma redan första gången som barnet får symtom.
Bronkiolit
När även de minsta luftrören blir inflammerade kallas det bronkiolit. Det ger samma symtom som luftrörskatarr. Bronkiolit blir ofta mer besvärande än luftrörskatarr, eftersom en större del av luftvägarna blir inflammerade. Det är främst barn upp till ett år som får bronkiolit. Sjukdomen kommer oftast på vintern.
När och var ska jag söka vård?
Sök vård direkt på en barnmottagning, vårdcentral eller akutmottagning om barnet får andningsbesvär.
Kontakta en vårdcentral eller barnmottagning om symtomen inte märks så mycket men finns kvar länge.
Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Där har ni också möjlighet att få en fast läkarkontakt för barnet. Det betyder att ni om möjligt får träffa samma läkare varje gång.
Så smittar luftrörskatarr hos barn under två år
Vanligtvis är det en virusinfektion som orsakar luftrörskatarren. Det virus som oftast är orsaken till infektionen är RS-virus, som ger epidemier varje vinter. RS-virus och andra luftvägsvirus sprids när man nyser, hostar och snyter sig. Virus sprids då genom luften och genom kontakt, framför allt via händer.
En inflammation i luftvägarna kan också bero på något som barnet har andats in, till exempel brandrök, som retar slemhinnan.
Vad kan jag göra själv?
Det är bra om du som vuxen får barnet att dricka mycket. Vätska hjälper kroppen att lösa upp slemmet. Då blir det lättare för barnet att hosta upp det.
Det är viktigt att barnet hostar upp slem för att rensa luftrören när hen har hosta. Därför är det inte bra att ge mediciner för att dämpa hostan. Då hostar barnet mindre och får inte upp slemmet.
Prata med en läkare innan du ger receptfria hostmediciner till barn under två år eller till barn som har astma.
Se till att barnet inte utsätts för tobaksrök. Röken kan öka risken för att barnet får luftrörskatarr.
Behandling
En läkare kan skriva ut luftrörsvidgande medicin om barnet behöver det. Barnet kan också få kortisonsprej för att minska inflammationen, och därmed svullnaden, i luftvägarna.
Ibland kan barn behöva vårdas på sjukhus för luftrörskatarr. På sjukhuset finns det tre olika metoder som kan lindra luftrörskatarren.
- Det första är att barnet får andas in luftrörsvidgande medicin.
- Det andra är att barnet får andas in inflammationshämmande medicin.
- Det tredje är att barnet får syrgas med hjälp av korta slangbitar i näsborrarna. Det kallas för en grimma.
Ibland kan barnet behöva vara kvar på sjukhuset för observation.
Vad händer i kroppen?
Luftrörskatarr är en inflammation i luftrörens slemhinna. Inflammationen gör att luftrören blir svullna.
Barns luftrör är smalare och mjukare än vuxnas luftrör. Därför är det större risk för barn att få luftrörskatarr. Barn som är upp till två år har så smala luftrör att barnet kan få luftrörskatarr om hen får en virusinfektion i näsan, alltså blir förkyld.
Komplikationer och följdsjukdomar
De flesta barn med luftrörskatarr får inga följdsjukdomar. Vissa barn får attacker med infektionsastma, men det brukar upphöra före skolåldern.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska förstå informationen
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.
Du kan få en ny medicinsk bedömning
Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.
Du kan få en fast vårdkontakt
Har du kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.
Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga
Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.
Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.