Hjärtrytm

Förändrad hjärtrytm hos barn, arytmi

Förändringar i hjärtrytmen kallas även arytmi och innebär att barnets hjärta slår för snabbt, för långsamt eller oregelbundet. Det händer de flesta barn ibland och går oftast över av sig själv. Men ibland kan barnet behöva behandling med läkemedel eller genomgå en operation.

Genomskärning av hjärtat med elektriska urladdningar. Illustration.

Hjärtat slår alltid fortare än vanligt vid ansträngning eller oro. Men ibland kan hjärtats takt plötsligt öka utan att det finns någon tydlig orsak. Förändringar i hjärtats funktion kan ibland göra att takten blir för långsam.

Symtom

Det här är några symtom på arytmi:

  • Barnet tycker att det känns som om hjärtat slår snabbare eller långsammare än vanligt.
  • Barnet tycker att det känns obehagligt i bröstet.
  • Barnet får yrsel och svimmar.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller barnläkarmottagning om barnet vid upprepade tillfällen har haft hjärtklappning eller en hjärtrytm som inte är som den brukar vara.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har hjärtklappning som inte går över inom 15 minuter.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om barnet har något eller några av följande symtom:

  • Barnet har en obehagskänsla i bröstet samtidigt som hen mår dåligt och är blek.
  • Barnet har svårt att andas.
  • Barnet har yrsel eller svimmar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

I samband med kroppsundersökningen lyssnar läkaren på barnets hjärta.

Läkaren gör en kroppsundersökning och ett EKG tas. Ni kan få i hemuppgift att föra dagbok över när besvären med hjärtklappning kommer, hur länge de varar och vilken puls barnet har medan de pågår.

Ibland får barnet remiss till en läkare som är specialist på hjärtsjukdomar. På mottagningen eller på ett fysiologiskt laboratorium brukar det göras en ultraljudsundersökning av hjärtat. Barnet brukar också få göra ett arbetsprov.

Det kan också behöva göras ett långtids-EKG. Då får barnet ha en liten dator på sig som spelar in alla hjärtslag under ett eller två dygn. Om symtomen kommer sällan kan barnet få ha liten inspelningsenhet i flera veckor. Den sätter barnet själv på och spelar in sin hjärtrytm när hen känner att hjärtat slår snabbare.

Behandling

Barnet kan behöva behandling med läkemedel som minskar hjärtats känslighet om hen ofta får attacker med snabbare hjärtslag. En operation kan behövas om läkemedelsbehandlingen inte hjälper. Barnet kan behöva hjälp av en pacemaker om hjärtat slår för långsamt.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Tonåringen behöver gradvis förberedas för ett eget ansvar när det gäller diskussioner och beslut om sin situation. Det kan vara till exempel vilka läkemedel hen ska ha och hur de ska tas, andra behandlingar, livsstil och konsekvenser av hjärtfelet. När tonåringen har fyllt 18 år ska hen börja gå på kontroller inom vuxenvården.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Vad beror arytmi på?

Förändrad hjärtrytm kan till exempel bero på medfödda förändringar i hjärtat. Barnet kan också få arytmi i samband med en virusinfektion. Efter att barn opererats i hjärtat är det vanligt med förändringar i hjärtrytmen. De går för det mesta över, men kan ibland finnas kvar under en längre tid.

Hur påverkas livet av ett medfött hjärtfel?

Barnet brukar undersökas regelbundet vid rutinkontroller hos hjärtläkare genom till exempel ultraljud, arbetsprov, EKG, blodtryck och en allmän undersökning.

De allra flesta barn med hjärtfel kan leva ett vanligt liv och delta i samma aktiviteter som andra barn i samma ålder. Ibland behöver barnets hjärtläkare ha kontakt med idrottsläraren på skolan. Det kan hjälpa läraren att anpassa barnets aktiviteter efter den fysiska förmågan.

För en del barn kan det vara nödvändigt att anpassa livet efter hjärtfelet, till exempel att inte ägna sig åt tävlingsidrott. Efter en del komplicerade operationer kan en förändrad blodcirkulation göra att barnet inte orkar lika mycket som andra barn i samma ålder.

Det finns nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid hjärtsjukdomar.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. 

Läs mer

Vad säger Socialstyrelsen om undersökningar och behandlingar vid arytmi?

Socialstyrelsen har tagit fram information till patienter och närstående om sina nationella riktlinjer.

Till toppen av sidan