Blodgivning
I sjukvården behövs hela tiden nytt blod från blodgivare eftersom blod inte kan tillverkas på konstgjord väg.
Blod är en färskvara som inte kan lagras längre än sex veckor. Det blod du ger kan användas i samband med till exempel operationer och vid behandling av olika sjukdomar.
Vem får ge blod?
Det här krävs för att få bli blodgivare:
- Du ska vara mellan 18 och 60 år gammal.
- Du ska vara frisk.
- Du ska väga över 50 kilo.
Blodcentralen kontrollerar även att ditt blodvärde är tillräckligt högt. Värdet brukar kallas för Hb och tillsammans med en siffra står det för hur mycket hemoglobin du har i blodet. Värdet för att ge blod är olika för män och kvinnor:
- För män ska Hb vara minst 135 gram per liter.
- För kvinnor ska Hb vara minst 125 gram per liter.
Det finns också tillfällen då du under en kortare eller längre period inte får ge blod. Därför får du innan varje blodgivning fylla i ett hälsoformulär. Här är exempel på tillfällen då du inte får lämna blod:
- När du är gravid.
- När du har besökt vissa länder.
- Om du kan ha utsatts för blodburen smitta.
Hiv, hepatit B och hepatit C kan smitta genom sexuella kontakter. Blodcentralerna har därför särskilda regler för den som har många sexuella kontakter och för män som har sex med män. Reglerna bestämmer hur lång tid som ska ha gått sedan senaste sexuella kontakt innan man får lämna blod.
För utförlig information om när du får och när du inte får lämna blod kan du läsa på blodcentralernas webbplats.
Hur går det till att ge blod?
När du kommer till blodcentralen eller blodbussen ska du visa en giltig legitimation. Sedan får du fylla i ett formulär med frågor om din hälsa.
Därefter får du ligga ner på en brits. En sjuksköterska eller någon annan vårdpersonal för in en nål i ett blodkärl i ena armvecket. Nålen sitter kvar i ungefär tio minuter. Nålen är kopplad till en plastslang som leder ut blodet till en uppsamlingspåse.
Besöket på blodcentralen eller i blodbussen tar ungefär 30 minuter. Du ger ungefär fyra och en halv deciliter blod. Blodet kontrolleras för att förhindra att vissa smittsamma sjukdomar sprids, till exempel hiv och hepatit.
Hur mår jag efteråt?
De flesta tycker inte att det är obehagligt att ge blod. En del känner sig lite yra, men det brukar gå över fort.
Det är bra att stanna kvar en stund efter blodgivningen och ta det lugnt. Du blir oftast erbjuden något att äta och dricka för att hjälpa kroppen att återställa vätskebalansen. Undvik att träna intensivt det närmaste dygnet efter att du har gett blod.
Nytt blod bildas hela tiden i kroppen. Därför finns det redan efter några veckor lika många blodkroppar som vanligt i ditt blod igen. När nytt blod bildas går det åt extra mycket järn. Därför får du med dig järntabletter hem som du ska ta i några veckor.