Skelettskador hos nyfödda
När ett nyfött barn efter förlossningen inte vill röra en arm eller ett ben kan det bero på ett benbrott, även kallad fraktur. Risken för brutna ben eller sprickor i skelettet ökar vid snabba eller komplicerade förlossningar. Det gäller efter både vaginala förlossningar och kejsarsnitt.
Det finns olika typer av benbrott som kan uppkomma vid en förlossning, även om det är ovanligt. De flesta går att behandla så att barnet blir bra.
Du kan ge barnet smärtstillande läkemedel i form av flytande paracetamol om hen har ont.
Olika typer av skador
I den här texten kan du läsa om följande typer av benbrott:
- Nyckelbensbrott.
- Överarmsbrott.
- Lårbensbrott.
Om flera brutna ben upptäcks efter en förlossning bör barnet utredas för medfödd benskörhet som kan vara orsaken.
Nyckelbensbrott
Nyckelbensbrott upptäcks ofta direkt efter förlossningen när läkaren märker att barnet inte vill röra den skadade armen. Om barnet ser ut att ha ont när läkaren rör på armen handlar det troligen om ett benbrott.
Undersökning
Barnet kan behöva röntgas, men ofta räcker det med läkarens undersökning. Ibland kan benbrottet missas vid undersökningen och upptäcks först senare när det har läkt på grund av att det finns en knöl på nyckelbenet.
Brukar läka av sig själv
Ett brutet nyckelben behöver ingen behandling. Brottet brukar läka snabbt om barnet håller armen stilla. Efter cirka två veckor börjar barnet röra på armen av sig själv. Man kan då oftast känna en knöl på nyckelbenet som beror på nytt ben som bildas när brottet läker. Knölen kan sitta kvar i många månader, men skadan ger inga besvär på lång sikt.
Överarmsbrott
Överarmsbrott brukar märkas direkt efter förlossningen eftersom barnet då håller armen stilla och reagerar när läkaren rör på armen.
Undersökning
Barnet brukar röntgas om läkaren misstänker överarmsbrott.
Brottet läker snabbt
Det kan hjälpa mot smärtan att barnet håller armen stilla. Det är möjligt genom att armen fixeras till bröstkorgen med bandage. Överarmsbrottet läker snabbt, och efter cirka två veckor börjar barnet röra på armen av sig själv. Det är inte ovanligt att armen läker med en viss felställning, men det rätar ut sig med tiden av sig själv.
Lårbensbrott
Lårbensbrott visar sig genom att barnet håller benet stilla och det gör ont när man rör på benet, som ser svullet och vinklat ut.
Undersökning
Benet röntgas och om lårbenet är brutet får en ortoped bedöma skadan.
Gips eller skena
I första hand stabiliseras benet med ett stadigt bandage av vadd. Ibland behöver barnet få bäckenet och bålen gipsade. Benet kan läka med en felställning, med den växer bort med tiden.
Plexusskada
Ibland kan barnet inte röra ena armen som vanligt. Det kan bero på att nerverna som kallas plexus och går från nacken till armen har sträckts under förlossningen. Då kan barnet ha fått en plexusskada. Ibland är plexusskadan kombinerad med ett nyckelbensbrott. Skadan följs upp av ett speciellt team med barnneurolog, handkirurg och fysioterapeut.
Barnet blir oftast helt återställd inom ett år, men ibland kan hen behöva få ytterligare behandling.
Påverka och delta i vården
Du har enligt patientlagen möjlighet att påverka vården.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska förstå informationen
För att du ska kunna vara delaktig i vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.
Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga
Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.
Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.
Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.
