Värmeslag
Du kan få värmeslag när kroppen inte klarar att kyla ner dig. Det uppstår oftast när det är mycket varmt och fuktigt ute. För att minska risken för värmeslag bör du dricka mer och undvika att anstränga dig fysiskt när det är som varmast.
Värmeslag kan vara livshotande, särskilt för små barn och äldre personer över 65 år. Då har man ofta sämre förmåga att svettas och blir därför extra känslig för värme.
Du som är äldre kan även ha sjukdomar, till exempel hjärtsjukdom eller njursjukdom som gör att du påverkas mer av värme och därför behöver vara särskilt försiktig.
Vissa läkemedel påverkar kroppens vätskebalans. Du som tar läkemedel bör därför rådgöra med en läkare.
Symtom
Temperaturen i kroppen stiger till över 40 grader om du har fått värmeslag. Det här är de vanligaste symtomen på värmeslag:
- svag i kroppen
- huvudvärk
- illamående och kräkningar
- synstörningar
- yrsel och förvirring
- irritation
- snabb puls
- rödflammig, torr hud.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har värmeslag. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.
Ring genast 112 om du tror att du eller någon annan har värmeslag och är mycket sjuk.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
När du vill ringa 1177 från ett annat land
Ring +46 771-11 77 00 för att få sjukvårdsrådgivning när du är utomlands. Då kan du få hjälp att bedöma symtom. Läs mer om hur du får vård utomlands och vad du behöver tänka på.
Hur kan jag minska risken för värmeslag?
Det här är exempel på vad du själv kan göra för att minska risken för värmeslag:
- Försök att vara i ett så kallt rum som möjligt. Tänk på att temperaturen kan variera med flera grader mellan olika rum.
- Drick mer vatten än vanligt.
- Var uppmärksam på om du kissar mindre än vanligt. Det är ett tecken på att du behöver få i dig mer vätska.
- Ha på dig täckande och löst sittande kläder om du går ut när det är mycket varmt.
- Svalka dig med en sval dusch eller lägg en blöt handduk runt nacken.
- Skydda huvudet med en hatt när du är utomhus.
- Var i skuggan så mycket som möjligt.
- Undvik att anstränga dig fysiskt under dygnets varmaste timmar.
Om någon i din närhet har värmeslag
Ring genast 112 om du tror att någon i din närhet har värmeslag och är mycket sjuk.
Gör så här om du ska hjälpa en person som har fått värmeslag:
- Se till att personen ligger i skuggan eller i ett svalt rum.
- Ta av kläder för att minska värmen.
- Ge något svalt att dricka om personen är kontaktbar och kan svälja.
- Sätt ut fläktar runt personen.
- Se till att hålla huden fuktig genom att spreja eller skölja med kallt vatten. Du kan också badda kroppen med en blöt handduk eller svamp. Vattnet bör vara mellan 15 och 18 grader. Vatten som är kallare än 15 grader gör att värmen stannar kvar i huden på grund av att blodkärlen drar ihop sig.
Behandling
På sjukhuset kyls kroppen ned och du får vätska. Du kan behöva få vätska och salter direkt i blodet i form av dropp.
Vad händer i kroppen?
Blodkärlen i huden vidgas när du blir varm och blodet leds till huden. Då blir huden röd och varm. Blodet kyls av om temperaturen som omger kroppen är lägre. Det går snabbare om du fläktar med något.
När du blir varm aktiveras också svettkörtlarna i huden. De utsöndrar en vätska på hudytan. Vätskan som kallas svett består av vatten och salt. Vattnet avdunstar och kyler av blodet som strömmar i hudens blodkärl.
Du kan få värmeslag om det är så varmt att kroppen inte klarar att kyla ner dig. Risken för att få värmeslag ökar om du idrottar i varmt väder, till exempel springer ett lopp eller gör något annat som är ansträngande för kroppen.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
