Kroppsundersökningar och funktionstest

Undersökning efter våldtäkt eller sexuellt övergrepp

Efter en våldtäkt eller ett sexuellt övergrepp är det bra om du blir undersökt genast, eller så snart du kan. Då får du vård, hjälp med att dokumentera skador eller att säkra spår. Du bestämmer. Du måste inte polisanmäla för att få hjälp.

Du har rätt att få vård och stöd oavsett vad som har hänt eller vem som har utsatt dig. Det är aldrig ditt fel.

Läs mer om vad som räknas som våldtäkt och sexualbrott.

När och var ska jag söka vård?

Sök vård direkt om du behöver akut hjälp eller vill få skador undersökta och dokumenterade.

På en del orter finns det speciella mottagningar för dig som har blivit utsatt för våldtäkt eller andra sexualbrott.

Ring 112 om du utsätts för hot eller våld just nu.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. 

Hur lång tid efter ett övergrepp kan jag undersökas?

Om du vill att vårdpersonalen ska spara spår så behöver du bli undersökt inom en vecka efter övergreppet. Därför är det bra att komma till vården så fort som möjligt.

Men det går också bra att vänta med att söka vård tills du känner dig redo, även om det har gått en tid sedan övergreppet inträffade. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. 

Vanliga frågor efter våldtäkt eller sexuellt övergrepp

Här får du svar på vanliga frågor om undersökningen.

Måste jag göra en polisanmälan om jag blir undersökt?

Nej, du behöver inte göra en polisanmälan för att bli undersökt och få vård. Du behöver inte heller göra en polisanmälan för att vårdpersonalen ska spara spår från övergreppet. Det är alltid du själv som bestämmer.

Gör det ont att bli undersökt efter en våldtäkt eller ett övergrepp?

Det beror på. Den som undersöker tittar och känner försiktigt på dina skador. En del tycker att det känns obehagligt både fysiskt och psykiskt, eftersom undersökningen ibland kan påminna om det som har hänt.

Om du har skador från övergreppet kan skadorna göra ont. Du får smärtstillande läkemedel om du behöver. Du får också vård för skadorna.

Kan jag bli undersökt när jag har mens?

Ja, du kan bli undersökt även om du har mens.

Får jag ta med mig någon till undersökningen?

Ja, du kan ta med dig en anhörig eller annan stödperson om du vill. Men du bestämmer själv om någon ska vara med när du pratar med vårdpersonalen eller blir undersökt.

Kan jag få vård även om övergreppet skett för länge sedan?

Ja, det är aldrig för sent att få vård efter ett övergrepp. Du kan få vård även om det har gått lång tid sedan övergreppet.

Så går undersökningen till

När du kommer till undersökningen så träffar du vårdpersonal som är vana vid att möta personer som har varit utsatta för sexuella övergrepp. Det kan till exempel vara en läkare, sjuksköterska eller barnmorska.

Om du vill kan en närstående eller annan stödperson vara med vid undersökningen. Du får också möjlighet att prata enskilt med vårdpersonalen.

Hela besöket tar ofta några timmar eftersom du också kan få samtalsstöd.

Du får berätta om det som har hänt

Du får svara på frågor om din hälsa och berätta om det som har hänt dig. Du bestämmer själv vad och hur mycket du vill berätta.

Det som du och vårdpersonalen pratar om kommer att antecknas i din journal. Vårdpersonalen har alltid tystnadsplikt.

Vårdpersonalen frågar om de får undersöka dig

Vårdpersonalen undersöker om du har fysiska skador, till exempel blåmärken eller skrapsår.

Beroende på vad du har varit med om kan du få göra en gynekologisk undersökning, undersökning av penis och pung eller undersökning av ändtarmen.

Undersökningen kan göras för att hitta skador, säkra spår och ta prover för könssjukdomar.

Undersökningen är frivillig. Du kan när som helst pausa eller avbryta den. Du kan också tacka nej.

Du kan få lämna prover

Du kan få lämna prover för sexuellt överförda infektioner, till exempel klamydia, gonorré, hiv och hepatit.

Du kan få hjälp att spara spår från övergreppet

Vårdpersonalen kan spara spår från övergreppet. Det kallas spårsäkring. Du bestämmer själv om spårsäkring ska göras eller inte.

Spår kan till exempel vara:

  • DNA från saliv, sperma eller hudceller
  • fysiska spår, till exempel hårstrån eller bilder på skador.

Spår kan finnas både på din kropp och på de kläder du hade på dig. Därför är det bra om du undviker att göra följande efter övergreppet:

  • duscha
  • tvätta händerna eller andra kroppsdelar
  • byta kläder.

Varför sparas spår från övergreppet?

Spårsäkring är samma sak som att spara bevis på övergreppet. Proverna och spåren lämnas över till polisen om du vill polisanmäla övergreppet.

Kan spåren sparas även om jag inte anmäler? 

Om du inte är redo att göra en polisanmälan kan proverna och spåren sparas i två år hos vården.

Hur sparas spåren?

Spåren sparas med hjälp av ett särskilt spårsäkringskit. Det som sparas kan till exempel vara DNA-spår, blod- och urinprov och underkläder.

Behandling i samband med undersökningen

Efter ett övergrepp kan du behöva olika typer av hjälp.

Du kan få akut p-piller

Du kan få akut p-piller om det finns risk för graviditet. Det kallas också för dagen efter-piller och är ett läkemedel som kan minska risken för graviditet efter oskyddat sex.

Du kan få samtalsstöd

Reaktioner, känslor och tankar kan komma direkt efter övergreppet eller när det gått en tid.

Du kan få samtalsstöd direkt i samband med undersökningen. Men du kan också bli erbjuden fortsatt kontakt med vårdpersonal som kan hjälpa dig bearbeta det du har varit med om.

Läs mer om psykoterapi och psykologisk behandling.

Du kan fortsätta få vård och stöd

Du kan bli erbjuden ett eller flera återbesök. Då kan du få svar på prover, lämna nya prover och få fortsatt stöd. Ibland hör vården av sig till dig efter besöket för uppföljning.

När får jag svar på proverna?

Om du har lämnat prover för sexuellt överförda infektioner så får du svar efter några dagar eller veckor. Hur du får svaret kan variera, till exempel via telefon, brev eller digital tjänst.

Du får information från mottagningen om hur och när du får dina svar.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.

Om du behöver tolk

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan