Infektioner hos barn
Barn brukar ofta ha infektioner. Det beror på att immunförsvaret inte är tillräckligt utvecklat från början. Ett bra sätt att skydda sig mot infektioner är att vara ute mycket och att tvätta händerna ofta.
Den här texten handlar i första hand om infektioner hos barn i förskoleålder och tidig skolålder, men en stor del av texten är giltig för infektioner i alla åldrar.
Du får svar på:
- varför barn blir sjuka
- hur smitta sprids
- vad du kan göra själv för att undvika smittspridning
- vad som orsakar smitta
- när ditt barn kan återgå till förskola eller skola.
Varför blir barn sjuka?
Under graviditeten får barnet antikroppar när barnet ligger i magen. Antikropparna skyddar framför allt mot sådana infektioner som den som är gravid har haft. Även bröstmjölk innehåller antikroppar som kan ge skydd mot infektioner. Efter ett halvår har antikropparna barnet fick i magen börjat försvinna. Då är det vanligt att hen börjar få fler infektioner, särskilt i luftvägarna. Barnet brukar nu också träffa fler människor, till exempel på öppna förskolan, och utsätts då för olika smittor.
Genom att utsättas för smittor byggs barnets immunförsvar upp. Ju äldre barnet blir, desto färre infektioner brukar barnet få. Oftast är infektionerna lindriga och kan skötas hemma. Varje infektion tar i genomsnitt en till två veckor att läka ut.
När det är kallt ute är de flesta inomhus mer än annars. Då sprids infektioner lättare. Därför ökar antalet luftvägsinfektioner på vintern. Till exempel förkylning och hosta.
Vanligt med sex till åtta infektioner per år
Under de första fyra åren har barn i genomsnitt sex till åtta infektioner per år. Därefter minskar antalet. Oftast får barnet en förkylning, hosta, ont i halsen eller öroninflammation. Det är också vanligt att barn får infektioner i magen med kräkningar och diarréer.
En del barn är sjuka oftare än andra. Det brukar inom vården kallas för att barnet är extra infektionskänsligt. Det betyder nästan aldrig att det är något allvarligt fel på barnets immunförsvar. Infektionskänsligheten brukar växa bort med åren. Hur många infektioner en person får under sitt liv beror på olika saker. Dels handlar det om faktorer som inte går att påverka, till exempel arv, dels sådant som går att påverka, till exempel hur man utsätter sig för smitta.
Vad kan smittan orsakas av?
Infektioner smittar på olika sätt. Här kan du läsa om hur virus och bakterier sprids.
Kontaktsmitta – smittar genom direkt kontakt
Smitta kan spridas vid direkt kontakt mellan personer, till exempel genom att man tar varandra i handen. Det kallas för kontaktsmitta. Ofta är det så förkylningsvirus sprids. Barn kan också smittas om de tar i saker som den som är sjuk har tagit i eller snutit sig i, till exempel handdukar, näsdukar, gosedjur och leksaker.
Droppsmitta – smittar genom luften
När en person nyser eller hostar samlas droppar i luften, vilka innehåller smittämnen. Då kan den som står nära bli smittad. Det kallas för droppsmitta. När dropparna har fallit ned på ytor eller föremål kan smittämnen föras vidare därifrån som kontaktsmitta, oftast via händerna. Det kallas dropp- och kontaktsmitta. Ofta är det så magsjuka och luftvägsinfektioner sprids.
Luftburen smitta – smittar genom inandning
Inomhus kan små droppar som uppstår när någon hostar eller nyser finnas länge i luften. Personer som befinner sig i rummet kan då andas in smittämnet som sedan kan fästa sig i luftvägarna och göra att det blir en infektion. Exempelvis vattkoppor och influensa kan spridas på detta sätt. Utomhus blåser smittämnet lätt bort.
Hur länge ska barn stanna hemma?
Barn som är sjuka ska stanna hemma. Det är för att inte smitta andra. De kan gå tillbaka till förskolan, skolan eller andra aktiviteter när de är tillräckligt pigga för att orka med vardagen som vanligt.
Det är bra om barn som nyss har haft feber väntar ett dygn efter att febern har upphört. Det är för att se så att febern inte kommer tillbaka.
Vad kan jag göra själv?
Det är svårt att undvika att smitta varandra. Barn kan få med sig smittor hem från till exempel förskolan eller skolan.
Om det finns nyfödda syskon, eller andra personer med nedsatt immunförsvar, kan de bli ordentligt påverkade av infektioner. Det är därför alltid bra att vara extra noga med hygienen när du själv eller barnet har en infektion.
Tvätta händerna bästa tipset
Ett av de bästa sätten att undvika smittspridning är att tvätta händerna ofta. Ta som vana att alltid tvätta händerna innan ni ska äta och efter toalettbesök. Det är också bra att tänka på följande:
- Lära barnet att hosta i armvecket. Var en god förebild genom att göra så du också.
- Använda engångsnäsdukar.
- Tvätta sådant som snuttefilt, gosedjur och leksaker när barnet har blivit friskt.
- Vara utomhus varje dag.
Råd för att undvika att bli smittad av bakterier i maten:
- Håll varm mat varm – minst sextio grader.
- Håll kall mat kall – högst åtta grader. Var särskilt noga med hanteringen av känsliga livsmedel, till exempel rå köttfärs och majonnäs.
- Se till att maten kyls och värms snabbt.
- Förvara råvaror för sig och lagad mat för sig.
- Håll arbetsytor och redskap rena.
Mer information finns på Livsmedelsverkets hemsida.
Förskolan ska ha rutiner för att bryta och förebygga smittspridning. Kommunens miljönämnd kontrollerar att dessa rutiner sköts som de ska.
Bra att vara ute året om
Barn som går i förskola brukar få fler infektioner, på grund av att många barn vistas tillsammans. Därför är det särskilt bra att barn i förskolan är ute mycket och är noga med att tvätta händerna. Se till att du och ditt barn också är ute mycket tillsammans när ni har tid.
Rökning ökar risken för infektioner
Barn som utsätts för tobaksrök i hemmet har oftare luftvägsinfektioner än barn som växer upp i ett rökfritt hem. Även om du som vuxen röker under fläkten eller utomhus kan barnet andas in skadliga ämnen, till exempel den rök som har fastnat på kläderna.
Vad kan infektioner hos barn bero på?
Med infektionssjukdomar menas alla sjukdomar som orsakas av smittämnen som bakterier, virus, svamp, encelliga djur och maskar.
Virus och bakterier är vanligast
Infektioner i luftvägarna är de vanligaste infektionerna hos barn. De allra flesta orsakas av virus, till exempel förkylning och influensa.
Ibland kan barn först få en virusinfektion och sedan en bakterieinfektion. Exempelvis först en förkylning och sedan en öroninflammation. En del infektioner orsakas från början av bakterier, till exempel halsfluss orsakad av streptokocker.
En infektion som orsakas av encelliga organismer, maskar, löss eller andra parasiter kallas för infestation. I Sverige är det i stort sett två infestationer hos barn som är vanliga, springmask och huvudlöss. De smittar endast via direktkontakt med personer eller föremål som sjuka personer varit i kontakt med.
Ibland behövs antibiotika
Det är bara bakterieinfektioner som kan behandlas med antibiotika. Det beror på att antibiotika inte har effekt på virus.
Alla bakterieinfektioner behöver inte och bör inte behandlas med antibiotika. Om de är lindriga kan de läka ut med hjälp av kroppens eget immunförsvar.
När och var ska jag söka vård?
Om du är orolig för att ditt barn är sjukt kan du kontakta en vårdcentral. Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.
Ring alltid först
Du ska alltid kontakta vårdmottagningen innan du åker dit. Då kan vårdpersonalen se till att ni tas emot utan att andra riskerar att bli smittade.
Påverka och delta i din vård
Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga
Patientlagen infördes den 1 januari 2015. Syftet är att stärka patients ställning inom vården.
Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.
Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.
Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.