Sorkfeber

Det här är vanliga symtom på sorkfeber:

• Du får hög feber.
• Du får muskelvärk
• Du får huvudvärk.
• Du får mycket ont i magen och ryggen.
   

Viruset kan påverka njurarna

Sorkfeber kan leda till akut njursvikt. Det innebär att njurarna inte fungerar som de brukar. Det är tillfälligt och kan märkas genom att du kissar mindre i början av sjukdomen.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har sorkfeber. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Sorkfeber orsakas av ett virus som sprids av skogssorkar. Viruset smittar via sorkars urin eller avföring, framför allt via direktkontakt eller om du andas in damm från en plats där sorkar har varit. Ett vanligt sätt att smittas av sorkfeber är till exempel att sopa i en sommarstuga eller källare där sorkar har varit.

Viruset kan vara smittsamt i minst två veckor, förmodligen längre. Det tar oftast en till tre veckor från att du har smittats tills du blir sjuk. Ibland tar det längre tid.

Sorkfeber smittar inte mellan människor.

Du som bor i ett område där det finns risk att få sorkfeber behöver skydda dig från att bli smittad. Ha handskar på dig om du ska städa eller röra vid ställen där skogssorkar kan ha varit. Använd helst ansiktsmask av typen FFP3 när du behöver utsätta dig för smittorisk. En sådan mask kan du köpa i ett byggvaruhus.

För att undvika att det dammar bör du städa med våta metoder istället för torra. Till exempel bör du inte torrsopa eller dammsuga, utan istället använda rengöringsmedel och blöta engångstrasor. Använd engångshandskar och tvätta händerna noga efteråt.

Kratta fjolårsgräs efter regn eller vattning.

Det finns ingen behandling mot sorkfeber, men de allra flesta blir friska efter en till två veckor. Vid behov kan du använda smärtstillande och febernedsättande läkemedel för att lindra besvären.

Ibland kan sjukdomen leda till att njurarna tillfälligt inte kan rena blodet som de ska. Då kan du behöva ligga på sjukhus och få hjälp med dialys.

Den som får behandling har rätt att vara med och bestämma om sin vård och behandling, och välja vilken slags hjälp hen vill ha. Det är viktigt att barnet litar på behandlaren för att behandlingen ska bli bra. Annars kan ni be att få träffa någon annan, eller byta till en annan mottagning.

För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ni har rätt att få all information ni behöver av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan ni ha rätt att få det. Ni kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Även barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är, desto viktigare blir det att barnet själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.