Mensvärk
Mensvärk innebär att det gör ont i nedre delen av magen, ryggen och ryggslutet när du har mens. Värken kan också stråla ut i ljumskarna och låren.
Det finns flera saker du kan göra för att minska värken. Testa dig fram till vad som fungerar bäst för dig.
Du som är ung kan också läsa om mensvärk på UMO.se.
Symtom
En del får endast lite värk medan andra får väldigt ont. Så här kan det vara när du har mensvärk:
- Det är vanligt att få ont någon dag innan mensen kommer. Mensvärken är oftast starkast under första och andra dagen av mensen.
- Värken kan göra att du känner dig yr, blir kallsvettig eller att det känns som att du ska svimma.
- När mensen har börjat kan du också må illa och få diarré.
Vad kan jag göra själv mot mensvärk?
Du kan använda receptfria smärtstillande läkemedel mot mensvärk. Bäst effekt får du om du kombinerar värktabletter som innehåller paracetamol och värktabletter som innehåller ibuprofen eller naproxen.
Det är bra att ta läkemedlen så snabbt som möjligt när du känner av besvären. Du kan använda enbart läkemedel som innehåller paracetamol om du inte kan använda läkemedel som innehåller ibuprofen eller naproxen.
Följ alltid den dos som rekommenderas på förpackningen och ta sedan tabletterna regelbundet så länge du har ont.
Lindra värken med värme
Lägg någonting varmt på magen eller mot ryggen. Det kan vara till exempel en varmvattenflaska eller en uppvärmd vetekudde. Vetekudden värmer du i en ugn eller i en mikrovågsugn. Värmen gör att musklerna slappnar av och då gör det mindre ont.
Du kan också testa att bada eller duscha i varmt vatten.
Lindra värken genom att röra på dig
Att vara fysiskt aktiv kan lindra värken. Testa att ta en promenad eller träna på den nivå du klarar av när du har mens.
När och var ska jag söka vård ?
Kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot din mensvärk.
Kontakta en gynekolog om något av följande stämmer:
- Du får svår mensvärk utan att ha haft det tidigare.
- Din mensvärk blir kraftigt värre trots behandling med hormoner.
- Du får värk även mellan mensperioderna, till exempel vid samlag eller toalettbesök.
Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan. Du kan också kontakta en ungdomsmottagning. Dit kan du gå om du är 12 eller 13 år tills du är mellan 20 och 25 år, det är olika på olika mottagningar.
Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Behandling av mensvärk
Du kan behöva behandling som minskar eller tar bort din mens om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot din mensvärk.
Preventivmedel
Preventivmedel som p-piller, p-plåster, p-ring, p-stav och hormonspiral hjälper ofta mot mensvärk. Alla preparat utom hormonspiral gör att du inte får någon ägglossning och därför inte heller någon vanlig mens. Då slipper du mensvärken. Hormonspiral gör också att du blöder mindre och mer sällan eller aldrig. Fråga den som skriver ut receptet vad som passar bäst för dig.
Läkemedel för att minska blödningen
Om du inte kan eller vill använda hormoner och har riklig mens kan du prova läkemedel med tranexamsyra. Det minskar mensen och då brukar även smärtan minska. Det finns att köpa receptfritt på apotek.
Smärtlindring med tens
En läkare eller en fysioterapeut kan ge dig behandling med tens. Det är en smärtlindringsmetod som innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar. Det leder till att kroppens eget system för att lindra smärtan blir starkare. Du får behandlingen när du har värk och effekten sitter i så länge behandlingen pågår.
Vad händer i kroppen?
Varje gång du har ägglossning blir slemhinnan i livmodern tjockare. När ägget inte befruktas kommer slemhinnan ut som en blödning. Mensvärken beror på att livmodern drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan. Livmodern är en muskel, och värken kan liknas vid kramp.
Det finns också mycket nerver runt livmodern som påverkas när livmodern drar ihop sig. Därför kan det göra ont även i ryggen, ljumskarna och låren.
Kraftig mensvärk kan även ha följande orsaker:
- Endometrios, som innebär att det finns livmoderslemhinna utanför livmodern.
- Adenomyos som innebär att livmoderslemhinna växer inuti livmoderväggen. Det är mer ovanligt än endometrios.
- Myom, som är en muskelknuta i livmodern.
- En inflammation i en äggledare eller i livmodern, men det är ovanligt.
Läs mer om vad som händer i kroppen när du har mens.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få information och få vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.