Titthålsundersökningar - skopier

Esofagoskopi – undersökning av matstrupen

Innehållet gäller Västerbotten

Vid en esofagoskopi undersöks ditt svalg och din matstrupe med hjälp av ett instrument kopplat till en kamera. Undersökningen görs oftast för att ta reda på orsaken till sväljsvårigheter. Om det behövs kan läkaren ta ett vävnadsprov vid undersökningen.

Det finns två olika sätt att genomföra en esofagoskopi på: med stel teknik eller med flexibel teknik. Den här texten handlar om båda teknikerna.

Förberedelser

Vid en esofagoskopi med stel teknik på operationssal får du lämna ett blodprov i förväg. Det är för att kontrollera så att du kan sövas och opereras på säkert sätt.

Om en esofagoskopi ska göras med flexibel teknik med mjuka instrument under lokalbedövning och med lugnande medicin, behöver du oftast inte lämna något blodprov i förväg.

Läkemedel

Under cirka sju dagar innan undersökningen ska du inte äta smärtstillande läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra. Det kan vara till exempel Magnecyl, Bamyl eller Treo. Anledningen är att de läkemedlen är blodförtunnande och kan göra så att du blöder lättare.

Behöver du ta smärtstillande läkemedel under tiden innan undersökningen går det bra att i stället använda sådana som innehåller paracetamol. Det kan vara till exempel Alvedon, Curadon eller Panodil.

Mat och dryck

Du får inte äta eller dricka något efter klockan 24.00 natten före undersökningen.

Om du kommer till sjukhuset och har ätit eller druckit kommer undersökningen att skjutas upp och planeras om till annat datum.

På undersökningsdagen

På morgonen ska du följa de skriftliga instruktionerna som du har fått tillsammans med din din kallelse. Förberedelser varierar beroende på om du ska undersökas med stel eller flexibel teknik och om du ska sövas med narkosmedel eller inte.

När du kommer till avdelningen får du prata med en sjuksköterska som berättar vad som kommer att hända. Du får också träffa den läkare som ska undersöka och eventuellt operera dig och även en narkosläkare om du ska sövas.

Så går det till

Det finns två olika sätt att göra esofagoskopi. Vilket sätt som används beror på vad läkaren vill undersöka och om det är några åtgärder som ska göras i samband med undersökningen.

  • Flexibel teknik: läkaren för ner en mjuk avlång ljuskabel i matstrupen. Med den metoden räcker det med lokalbedövning.
  • Stel teknik: läkaren för ner ett stelt ihåligt metallrör i matstrupen. Med den metoden behöver du vara sövd med narkosmedel.

Båda teknikerna gör det möjligt att undersöka svalget och matstrupen med kamera, men på lite olika sätt.

Om det behövs får du lugnande läkemedel innan undersökningen.

Undersökning på barn

Barn som undersöks med esofagoskopi sövs oftast med narkosmedel oavsett vilken metod man väljer att undersöka matstrupen med.

Ibland görs en röntgen av matstrupen och en sväljningsundersökning först

Du kan behöva göra en röntgen av matstrupen och en så kallad sväljningsröntgen innan esofagoskopin. Sväljningsundersökningen görs för att ta reda på om du felaktigt sväljer mat eller dryck i luftvägen och om det finns förändringar i matstrupen att ta vävnadsprov på eller på annat sätt behandla.
 
Under sväljningsröntgen filmas det du svalt från svalget och ner via matstrupen till magsäcken.

Så mår du efteråt

Du som är frisk i övrigt kan gå hem samma dag och behöver inte vara kvar över natten på sjukhuset. Men räkna med att stanna hemma från arbete eller skola några dagar.

Har läkaren tagit vävnadsprov vid undersökningen kan du behöva fasta efteråt. Du får information av vårdpersonalen vad som gäller för dig och hur lång tid du behöver fasta. Det kan hända att du behöver lämna prover innan du får äta och dricka igen.

Har inget vävnadsprov tagits eller inget ingrepp i matstrupen utförts som kan skada matstrupen kan du äta och dricka som vanligt. Men under några dagar efter undersökningen kan det kännas bra att framför allt äta mat som är mjuk eller flytande, till exempel soppa, kräm eller fil.

Efter en esofagoskopi kan du känna dig irriterad i halsen, men det går över efter några dagar. Gör det ont när du sväljer kan du lindra smärtan med läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen. Gör det ont att svälja tabletter kan du välja brustabletter eller stolpiller. Bedömer läkaren att du behöver andra typer av smärtstillande läkemedel kommer du att få recept på det innan du lämnar sjukhuset.

Att lägga en extra kudde under huvudet när du sover kan också kännas skönt och lindra besvären. Det beror på att högläge av huvudet och halsen minskar svullnaden i det område där du har opererats.

Har du fått muskelavslappnande läkemedel inför undersökningen kan det kännas som träningsvärk i kroppen under någon dag efteråt.

Får du hosta ska du ta hostdämpande läkemedel. Använd receptfria läkemedel i första hand, till exempel Nipaxon eller Bisolvon.

När ska jag kontakta vården?

Kontakta genast vårdavdelningen om du får svårt att andas. Samma sak gäller om du får feber, känner dig sjuk eller om det gör ont när du tar djupa andetag. Då kan du behöva behandling.

Har du gjort undersökningen eller operationen på öron-näsa-hals- och käkkirurgi ska du kontakta den avdelningen:

Kontaktuppgifter till öron-näsa-hals- och käkkirurgi avdelning

Provsvar och återbesök

Har läkaren tagit ett vävnadsprov får du svar via telefon eller brev efter ungefär tre veckor.

De flesta får ett återbesök via telefon till läkare efter 8 till 10 veckor.

Varför görs undersökningen?

Den vanligaste anledningen till att göra en esofagoskopi är att ta reda på orsaken till varför du har svårigheter att svälja. Det kan till exempel vara en förträngning i matstrupen eller att något har fastnat i matstrupen.

Läkaren undersöker detaljerat nedersta delen av svalget och matstrupen för att se om det finns trånga eller irriterade områden som ska tas vävnadsprov ifrån.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken hälsocentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna göra det behöver du förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

Till toppen av sidan