Bukhinnedialys – peritonealdialys
Du kan få behandling med dialys när dina njurar inte fungerar som de ska. Vid bukhinnedialys renas blodet genom att din buk fylls och töms med en särskild vätska. Det är vanligt att sköta behandlingen hemma eller på jobbet. Du kan också få hjälp av utbildad hemtjänstpersonal.
Det finns två former av dialys. Den ena är bukhinnedialys, som också kallas peritonealdialys. Även bukdialys och påsdialys är vanliga namn.
Den andra formen av dialys är bloddialys, som också kallas hemodialys.
Buk är ett annat ord för mage. Inom vården används ofta ordet buk. Buken omges av bukhinnan och innehåller flera organ, till exempel levern, magsäcken, tarmarna och gallblåsan.
Vad är bukhinnedialys?
Dialys är en behandling som hjälper njurarna att rena blodet när de inte längre klarar av det på egen hand. Dialysens uppgift är att ta bort överflödigt vatten och ämnen som kroppen inte behöver. Ämnena brukar kallas restprodukter. I vanliga fall följer restprodukter och överflödigt vatten med urinen ut ur kroppen.
Vid bukhinnedialys fylls buken med vätska
Bukhinnedialys innebär att buken fylls med dialysvätska. Vätskan ska bytas ut ungefär fyra gånger per dygn. De flesta kan sköta bytet själv.
Du får en kateter i magen
Vätskan leds in i buken genom en kateter som opereras in i din mage. En kateter är en mjuk och tunn plastslang. Den del som sticker ut kan du bära i ett bälte på magen.
Bukhinnedialys är skonsamt och passar de flesta
Bukhinnedialys passar bra för de allra flesta som behöver dialysbehandling. En fördel är att behandlingen med vätska pågår en stor del av dagen, och att kroppen under hela den tiden renas på restprodukter och överflödigt vatten. Det liknar hur njurarna fungerar i kroppen. Bukhinnedialys hjälper också njurarna att behålla den funktion de fortfarande har kvar.
Det är bra att i första hand behandla med bukhinnedialys och avvakta med bloddialys, för att skona blodkärlen så länge som möjligt.
Blodet renas genom bukhinnan
Dialysvätskan innehåller en särskild sammansättning av salter och glukos. Vätskan drar till sig överflödigt vatten och restprodukter från blodet genom bukhinnans porer. Viktiga och nyttiga ämnen som kroppen behöver stannar kvar i blodet.
När dialysvätskan är full med restprodukter så behöver den bytas ut till ren vätska.
Bukhinnan fungerar som ett filter
Bukhinnan är ett tunt skikt som omger hela buken och organen inuti buken, till exempel levern och tarmarna. Den består av bindväv med många blodkärl. Bukhinnan har små hål som kallas porer och gör att den fungerar som ett filter.
Två former av bukhinnedialys
Det finns två varianter av bukhinnedialys:
- Kontinuerlig bukhinnedialys med manuella byten. Du byter själv regelbundet dialysvätskan som kommer i påsar. Du kan också få hjälp av anhöriga eller personal från hemsjukvården.
- Automatisk bukhinnedialys med en maskin som byter dialysvätskan i magen medan du sover.
Behandlingen brukar börja med manuella byten. Det är viktigt att du lär dig byta påse själv, även om du sedan vill använda maskinen. Du kan ofta byta till automatisk dialys sedan om det känns enklare.
Förberedelser
Innan du kan börja med dialys behöver din kropp förberedas för behandlingen. Det gäller för båda formerna av bukhinnedialys.
Du får en kateter genom huden
Du får en kateter insatt genom huden på magen. Katetern är en mjuk och böjlig slang som är fem till sex millimeter bred. Det är genom slangen som dialysvätskan ska tömmas och fyllas på.
Katetern opereras in en till två veckor innan din första behandling. Ibland går det att få dialys redan dagen efter operationen.
Du behöver fasta
Inför operationen behöver du fasta. Det betyder att du inte ska äta och dricka under några timmar. Du behöver också duscha och tvätta dig med en särskild tvål. Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig.
Så går operationen till
Läkaren gör ett litet snitt i magen snett nedanför naveln och för in kateterns ände i buken. Den brukar sedan sys fast på insidan av magen.
Hur operationen går till skiljer sig något mellan olika sjukhus. Det vanligaste är att få lokalbedövning. En del kan behöva bli sövda.
Du får åka hem samma dag eller dagen efter operationen.
Så mår du efteråt
Du kan ha lite ont i huden efter operationen, men det går oftast över inom ett dygn. Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel om du behöver.
Du kan ha ett bälte under kläderna
Den del av katetern som är utanpå magen är cirka två decimeter lång. Den kan ligga i ett bälte under kläderna.
Du kan duscha som vanligt med en kateter på magen.
Så går behandlingen till
Hur dialysbehandlingen går till beror på vilken form av behandling du får.
Du kan själv byta dialysvätskan efter att du har fått utbildning. Behandlingen kan också göras av en sjuksköterska, en hemsjuksköterska eller en anhörig.
Dialysvätskan finns förpackad i särskilda påsar. Vätskebytet kallas också påsbyte.
Kontinuerlig dialys med manuella byten
Första gången du får behandling brukar vara på sjukhuset. Då är det en sjuksköterska som fyller din buk med vätska och sedan visar dig hur man byter påse.
Tar ungefär 30 minuter
Det tar ungefär 30 minuter att byta dialysvätskan. Om du byter vätskan själv kan du göra det där du befinner dig, till exempel på arbetsplatsen eller i skolan.
Förbered dig
Innan du börjar behöver du ta fram en påse med ny dialysvätska, och en tom påse där den använda vätskan i magen töms ut.
Var noga med hygienen
Det är viktigt att du är noga med att tvätta händerna med tvål och vatten, och att du använder handsprit innan du byter vätska. Det är för att undvika att det kommer in bakterier i magen.
Så går det till att byta vätskan
Vårdpersonalen berättar hur du ska göra för att byta vätskan. Här är en enkel beskrivning av hur du gör:
- Koppla slangen på magen till de två dialyspåsarna. Den ena ska vara en tom påse, och den andra ska vara full med ny klar dialysvätska.
- Använd kopplingen för att tömma den använda, gulfärgade vätskan i magen i den tomma påsen.
- Använd kopplingen och låt den nya dialysvätskan rinna in i buken. Se till att påsen med dialysvätskan är högre upp än din mage så att vätskan rinner åt rätt håll.
Det är vanligt att byta vätskan fyra gånger per dag, med ungefär sex timmars mellanrum. På natten har du vätska i magen men gör inga byten. Du sover som vanligt och byter vätskan först på morgonen.
Automatisk dialys – medan du sover
Vid automatisk bukhinnedialys är det en maskin som byter dialysvätskan. Maskinen kallas PD-maskin. Den kan stå bredvid din säng hemma. På så sätt kan du sova samtidigt.
När du går och lägger dig kopplar du ihop slangen på din mage med maskinens slang. Under tiden du sover fyller maskinen först på ny dialysvätska och tappar sedan ut den efter 40 till 60 minuter. Det här upprepas sedan fem till tio gånger under natten. Behandlingen tar mellan åtta och tio timmar per natt.
Det vanligaste är att göra dialysen varje natt, men en del behöver inte behandlingen lika ofta.
Du kan ta med dig maskinen när du reser. Maskinen står på ett rullbord och förflyttas i en väska på hjul som du kan dra efter dig.
De flesta sover bra
De flesta lär sig att sova under hela natten och störs inte av ljudet från maskinen. Den stänger av sig och ger ett litet larm om slangen skulle komma i kläm, till exempel om du skulle lägga dig på slangen. Du kan då starta maskinen igen efter att du har ändrat kroppsläge.
Du kan göra behandlingen själv
Du kan själv göra båda varianterna av bukhinnedialys efter att du har fått utbildning. Du får all information och all utrustning av personalen på dialysmottagningen.
Du har ofta kontakt med vården
När du får dialysbehandling har du ofta kontakt med sjuksköterskor och en läkare som är specialist på njursjukdomar.
Assisterad bukhinnedialys
Du kan få hjälp att sköta din behandling om du är mycket sjuk eller har svårt av andra anledningar. Det kallas för assisterad bukhinnedialys. Det är oftast särskilt utbildade sjuksköterskor som sköter behandlingen. Det kan också vara personal inom hemsjukvården. Du kan få hjälp med manuella byten eller med dialysmaskinen, om du har en sådan.
Så mår du efteråt
De flesta mår bättre inom ett par veckor efter att de har startat sin dialysbehandling. Många har mått dåligt en längre tid, eftersom njurarna inte har fungerat som de ska. Därför börjar du må bättre när du slipper besvären från njursjukdomen. Till exempel att det kliar, att du mår illa eller har dålig aptit.
Att leva med dialys
Många behöver dialys resten av livet eller tills en njurtransplantation blir möjlig. Du kan behöva dialys en kortare tid vid njursjukdom.
Fortsätt leva som vanligt
De flesta kan leva som de gjorde tidigare. Det är bra att fortsätta göra vardagliga aktiviteter som du tycker om.
Vissa fysiska aktiviteter kan innebära en risk att du skadar magen eller katetern. Du bör undvika följande saker:
- tunga lyft eller andra rörelser som anstränger magmusklerna
- sporter där man har fysisk kontakt, till exempel kampsport eller fotboll.
Det kan kännas besvärligt
Att vara beroende av behandling med dialys innebär att du måste planera ditt liv noga, och se till att du alltid har utrustningen med dig.
En del tycker att det är jobbigt att alltid ha en slang på magen, även om den ligger i ett bälte under kläderna. En del kan också tycka att det är besvärligt att ha vätska i magen, men de flesta känner inte av det.
Frihet att sköta sin egen behandling
De flesta som behöver bukhinnedialys uppskattar friheten att själv kunna sköta och styra sin behandling i hemmet.
Om du reser bort
Du behöver inte ta med dig alla påsar om du ska resa bort. Du kan beställa påsarna till ett annat apotek i landet som du vill att de ska levereras till.
Om du reser utomlands kan det gå att få påsar med dialysvätska skickade till den adress du ska bo på. Då behöver du planera det i god tid.
Du får träffa en dietist
Du behöver äta hälsosam mat och få i dig tillräckligt med energi och näringsämnen när du behandlas med dialys. Du kan behöva undvika vissa livsmedel och ofta även begränsa hur mycket vätska du får i dig. Du får träffa en dietist som ger kostråd.
Planera din träning med en fysioterapeut
Det är viktigt att du är fysiskt aktiv för att ha kvar din muskelstyrka. Du kan få hjälp att planera din träning av en fysioterapeut.
Genom att styrketräna och röra på dig regelbundet så blir hjärtat och kroppen starkare. Det minskar risken för inflammationer, högt blodtryck, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Det hjälper dig också att orka med behandlingen.
Du kan ha ett sexuellt samliv
Ibland kan din lust och sexuella förmåga påverkas. Det kan ha kroppsliga och psykiska förklaringar som hör samman med njursjukdomen och dialysen. Prata med sjukvårdspersonalen om du har problem. Det finns hjälp att få.
Du kan få stöd från kurator och patientförening
Det är en stor omställning i livet att få dialysbehandling. En del klarar snabbt av att hantera sin nya situation. För andra kan det ta längre tid. Du kan få träffa en kurator på sjukhuset för samtal och stöd.
Du kan få tips och råd från en patientförening, till exempel Njurförbundet. Där kan du också komma i kontakt med andra som du kan dela dina erfarenheter med.
Närstående kan få stöd
Närståendes liv kan också påverkas. Därför behöver dina närstående få information, möjlighet att ställa frågor och ibland få stöd på annat sätt. Sjukvården och patientföreningar anordnar träffar för både patienter och anhöriga. Du och dina närstående kan alltid prata med en sjuksköterska eller läkare för att få stöd, eller information om träffar.
När passar inte behandlingen?
De allra flesta kan behandlas med bukhinnedialys, men ibland går det inte. Det kan till exempel vara om du har något av det här:
- Du har sammanväxningar i magen. Det kan du få om du har opererats många gånger i magen.
- Du har en inflammatorisk tarmsjukdom, till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
- Du har ett bråck i mellangärdet.
Det finns en ökad risk för komplikationer med bukhinnedialys om du har ljumskbråck. Då behöver du opereras innan du kan börja med bukhinnedialysen.
Komplikationer
Du kan ha behandling med bukhinnedialys i många år utan att få någon komplikation alls.
Slangen kan behöva bytas ut
Ibland kan den insatta slangen hamna i ett läge så att det gör ont när du tappar ur vätska. Den flyttar sig ofta av sig själv till ett bättre läge i magen.
Slangen kan behöva bytas ut om vätskan inte rinner som den ska.
Det kan bli en infektion
Ibland kan det bli en infektion i magen i samband med påsbytena. Men risken är liten eftersom du får undervisning och träning i hur du ska byta påsarna på rätt sätt. En del personer har lättare för att få infektioner än andra.
Om du får upprepade infektioner kan du behöva byta behandling till bloddialys.
Du kan få ljumskbråck
Bukhinnedialys ökar risken för att du ska få ljumskbråck. Det beror på att trycket i magen blir större.
Sök vård om du får infektioner
Kontakta sjukvården om du får en infektion i magen. Du kan ha en infektion om du har något av de här symtomen:
- Vätskan som tappas ut är grumlig. Vätskan är vanligtvis klar med en gulaktig färgton.
- Du får ont i magen.
- Du får feber.
Om det är bråttom
Sök vård genast på en akutmottagning om du får feber och känner dig ovanligt trött eller slö.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.