BEHANDLINGAR MED LÄKEMEDEL

Hormonsänkande behandling vid bröstcancer

Innehållet gäller Västerbotten

Hormonsänkande behandling är en viktig förebyggande behandling för att minska risken för återfall i bröstcancer. Det brukar också kallas för endokrin behandling. De flesta bröstcancertumörer är hormonkänsliga. Det innebär att tumören är beroende av framförallt hormonet östrogen för sin tillväxt.

Hormonsänkande behandling blockerar östrogenets effekt eller minskar östrogennivån i kroppen. Detta förhindrar cancercellerna att växa och föröka sig. För att få så bra effekt som möjligt bör behandlingen pågå i fem år, och i vissa fall kan behandlingen förlängas till tio år. Hormonsänkande behandling halverar även risken för att få bröstcancer i det andra bröstet.

Klimakterieliknande besvär är vanliga biverkningar vid hormonsänkande behandling. Med stöd och råd kan du underlätta och minska besvären. Om du känner dig tveksam till behandlingen och vill ha råd och information kan du alltid prata med din kontaktsjuksköterska.

Olika läkemedel

Det finns olika sorter av hormonsänkande läkemedel vid bröstcancer. Vilket läkemedel du får kan bero på om du har passerat klimakteriet eller inte. Biverkningar kan också påverka val av läkemedel.

De flesta läkemedel tar du i tablettform. Tabletten kan du ta när som helst på dygnet. Det spelar inte någon roll om du tar den tillsammans med mat. Glömmer du att ta tabletten någon enstaka dag påverkar det inte behandlingen och du ska inte ta dubbel dos nästa dag. Får du problem med illamående, huvudvärk eller trötthet kan det vara lämpligt att ta tabletten på kvällen eftersom besvären kan upplevas lindrigare då du sover.

Tamoxifen

Tamoxifen fäster på cancercellens östrogenreceptorer och hindrar att kroppens östrogen stimulerar cellen. Behandlingen kan vara fosterskadande. Därför är det viktigt att du som är i fertil ålder använder preventivmedel även om du inte menstruerar. Vissa personer har mens under behandlingen men det kan också hända att mensen upphör.

Även om du inte har mens eller har oregelbunden mens, kan du ha ägglossning och du kan då bli gravid.

Tamoxifen minskar risken för benskörhet och hjärt- och kärlsjukdomar.

Aromatashämmare

Aromatas är ett enzym som behövs för att östrogen ska bildas hos de som passerat klimakteriet. Därför fungerar aromatashämmare endast för dig som passerat klimakteriet. Läkemedlet kan försämra redan befintlig benskörhet. Exempel på läkemedel som innehåller aromatas:

  • Femar
  • Anastrozol
  • Exemestan

Goserelin

Goserelin, som finns i läkemedlet Zoladex, påverkar äggstockarna att sluta producera östrogen. Det innebär att du hamnar i klimakteriet. När behandlingen avslutas kan äggstockarna åter börja producera östrogen. Du får i så fall tillbaka din mens. Läkemedlet ges i form av en spruta under huden med intervall från en till tre månader. Behandlingen pågår under två till fem år.

När behandlingen börjar bör du som är fertil skydda dig mot graviditet de första tre månaderna. Därefter kan du inte bli gravid så länge behandlingen pågår.

Naturläkemedel

Idag finns otillräcklig kunskap om hur naturläkemedel påverkar cancerbehandling. Vissa naturläkemedel bör du undvika då de möjligen kan hämma effekten av cancerbehandling. Det gäller till exempel preparat som ginseng, echinacea, sojapreparat, ginko och valeriana. Vissa växtöstrogener tros kunna stimulera tumörtillväxt.

Hur påverkas du av behandlingen?

Hormonsänkande behandling vid bröstcancer kan leda till klimakterieliknande besvär. Exempel på sådana besvär är värmevallningar, svettningar och torra slemhinnor eller flytningar från underlivet. Du kan också få ledvärk, humörsvängningar och minskad sexlust. Hur mycket besvär man får är olika för olika personer. Det är vanligt att besvären blir lindrigare med tiden. Vissa personer får inga besvär alls. Använder du läkemedlet Tamoxifen kan du få vaginalt östrogen som då kan lindra eventuella besvär från slemhinnorna i underlivet.

Ovanliga biverkningar av Tamoxifen

Mycket ovanliga biverkningar av Tamoxifen är blodproppar. Om ditt ben svullnar och blir rött eller om du får plötslig andnöd ska du genast ta kontakt med din hälsocentral. Under kvällar och helger kontaktar du primärvårdsjour eller akutmottagning.

En annan ovanlig biverkning är cancer i livmodern. Får du mycket kraftiga eller långvariga mensblödningar ska du kontakta den enhet där du går på kontroller. Du kan också prata med din kontaktsköterska om problemen.

Vad kan jag göra själv?

Att motionera regelbundet kan minska värmevallning och svettning. Det gör lederna mjukare och är positivt för humör och sömn. Då minskar också risk för benskörhet och övervikt. Att träna med vikter är bra för att motverka stela leder och benskörhet. Det är bra om du rör på sig minst 30 minuter varje dag. Träning ska helst vara så ansträngande att du blir varm och får upp puls och andning.

Förutom daglig motion är det bra att träna med högre intensitet två till tre gånger i veckan. Tänk på att lyssna på kroppen, träna efter förmåga och välja en motionsform som du tycker är rolig.

Det finns risk för att vikten ökar i samband med hormonsänkande behandling. Förutom att motionera regelbundet är det värdefullt att se över kostvanorna. Tallriksmodellen är ett sätt att balansera sin kost. Det är bra att äta frukt och grönsaker varje dag och gärna fisk flera gånger i veckan.

Avslappningsövningar och yoga kan också hjälpa. Många upplever att både yoga och annan motion är avslappnande för kropp och själ. Yoga har även effekt på stela leder.

Akupunktur är en beprövad metod mot klimakteriebesvär och kan hjälpa i vissa fall.

Torra slemhinnor

Torra slemhinnor och torr hud är vanligt. Välj gärna plagg i naturmaterial. Använd hudprodukter som är oparfymerade och ph-balanserade, gärna tvättolja.

Får du smärta under samlag kan glidmedel hjälpa. På apoteket finns hormonfri fuktgel eller vagitorier att köpa. Kontakta en gynekolog om det inte hjälper. Detsamma gäller om du får kraftiga flytningar, blödningar eller klåda i underlivet.

För dig som har underlivsbesvär och använder Tamoxifen kan vaginalt östrogen lindra symtomen. För att veta om du kan använda vaginalt östrogen behöver du prata med din läkare.

Torrhet i ögonen kan förbättras med ögondroppar. På apoteket finns oljespray för torr nässlemhinna. Muntorrhet kan lindras med sugtabletter eller munspray. Du kan rådfråga din tandläkare då muntorrhet ger ökad risk för karies.

Minskad sexlust

Minskad sexlust förekommer såväl i klimakteriet som vid hormonsänkande behandling. Har man en partner händer det att man i onödan avstår från närhet och ömhet i vardagen. Orsaken kan vara att man inte vill att det ska uppfattas som en sexuell invit. Man kanske också är rädd att bli avvisad. Om man pratar med varandra minskar risken för missförstånd. En öppen och rak kommunikation med partnern om vad man vill och önskar gör det lättare.

Andra tips och råd

  • Nikotin och koffein kan förstärka klimakteriebesvär. Att minska konsumtionen kan hjälpa.
  • Starka kryddor i maten kan sätta igång värmevallningar och svettningar.
  • Det kan vara lättare att sova om det är svalt i rummet. Sängkläder i siden kan kännas svalare än vanliga sängkläder.
  • Klä dig i flera lager. Då kan du ta av och på dig när värmeväxlingar uppkommer.
  • Om fötter och händer är stela och ömma kan det vara skönt att rulla eller krama en massageboll. Dessa säljs i sportaffärer.
  • Mindfulness är ett sätt att påverka känslor av stress och oro. Du övar dig att vara medvetet närvarande i nuet i stället för att oroa sig för framtiden.
  • En bordsfläkt kan svalka varma dagar.

När ska jag kontakta vården?

Hudutslag uppträder ibland i början av läkemedelsbehandlingen. Det kan vara tecken till överkänslighet och du bör då kontakta din kontaktsjuksköterska.

Besvär från underlivet som kraftiga flytningar, blödningar eller klåda kan vara anledning att kontakta en gynekolog.

Plötslig svullnad eller smärta i vad eller arm, liksom plötslig andnöd, kan bero på blodpropp. Blodpropp är en ovanlig biverkan vid behandling med Tamoxifen. Får du sådana symtom ska du söka vård omgående.

Du kan alltid prata med din kontaktsjuksköterska om du känner dig tveksam till behandlingen och vill ha råd eller information.

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken hälsocentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

Till toppen av sidan