Hormonsänkande läkemedel vid bröstcancer

Det är vanligt att hormonet östrogen får bröstcancern att växa. Hormonsänkande läkemedel blockerar östrogenets effekt eller minskar östrogennivån i kroppen. Det förhindrar cancercellerna att växa och föröka sig. För att få så bra effekt som möjligt bör behandlingen pågå i fem år, och i vissa fall kan den förlängas till tio år. Behandling med hormonsänkande läkemedel halverar även risken för att få bröstcancer i det andra bröstet.

Det är vanligt att få klimakterieliknande besvär vid hormonsänkande behandling. Med stöd och råd kan du underlätta och minska besvären. Känner du dig tveksam till behandlingen och vill ha råd och information kan du alltid prata med din kontaktsjuksköterska.

Mer information om hur du påverkas av behandlingen finns längre ner på sidan.

Det finns olika sorters hormonsänkande läkemedel vid bröstcancer. Vilket läkemedel du får kan bero på om du har passerat klimakteriet eller inte. Biverkningar kan också påverka valet av läkemedel.

Så här tar du läkemedlet

De flesta hormonsänkande läkemedel är i tablettform. Du kan ta tabletten när som helst på dygnet. Det spelar ingen roll om du tar den tillsammans med mat.

Glömmer du att ta tabletten någon enstaka dag påverkar det inte behandlingen. Du ska inte ta dubbel dos nästa dag.

Får du problem med illamående, huvudvärk eller trötthet kan du prova att ta tabletten på kvällen eftersom besvären kan upplevas lindrigare när du sover.

Tamoxifen

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tamoxifen fäster på cancercellens östrogenreceptorer och blockerar effekten av det östrogen du har i kroppen. Då hindras cancercellerna från att växa och föröka sig.

Läkemedel med tamoxifen minskar risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar.

Läkemedel med tamoxifen kan vara ett alternativ oavsett hur gammal du är.

Är du gravid ska du inte ta läkemedel med tamoxifen eftersom behandlingen kan skada fostret. Därför är det viktigt att du som är i fertil ålder använder preventivmedel även om du inte har mens. Vissa personer har mens under behandlingen men det kan också hända att mensen upphör.

Även om du inte har mens eller om du har oregelbunden mens, kan du ha ägglossning och du kan då bli gravid.

Aromatashämmare

Aromatas är ett enzym som behövs för att östrogen ska bildas hos de som har passerat klimakteriet. Därför fungerar läkemedel som tillhör gruppen aromatashämmare endast för dig som har passerat klimakteriet. Läkemedlen kan försämra redan befintlig benskörhet.

Exempel på läkemedel som innehåller aromatashämmare:

• Letrozol
• Anastrozol
• Exemestan.

Goserelin

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet goserelin påverkar äggstockarna så att de slutar att producera östrogen. Det innebär att du hamnar i ett tillfälligt klimakterie. När behandlingen avslutas kan äggstockarna åter börja producera östrogen. Du får i så fall tillbaka din mens.

Du får läkemedlet i sptutform med ett intervall på en till tre månader. Behandlingen pågår under två till fem år.

Läkemedel med goserelin kan användas om du är under 40 år.

När behandlingen börjar bör du skydda dig mot graviditet de första tre månaderna. Därefter går det inte att bli gravid så länge behandlingen pågår.

Goserelin finns i läkemedlet Zoladex.

Undvik naturläkemedel

Idag finns det inte tillräckligt mycket kunskap om hur naturläkemedel påverkar cancerbehandling.

Vissa naturläkemedel bör du undvika då de möjligen kan hämma effekten av cancerbehandling. Det gäller till exempel preparat som ginseng, echinacea, sojapreparat, ginko och valeriana. Vissa växtöstrogener tros kunna stimulera tumörtillväxt.

Hormonsänkande behandling vid bröstcancer kan leda till att du får klimakterieliknande besvär. Det kan till exempel vara värmevallningar, svettningar och torra slemhinnor eller flytningar från underlivet. Du kan också få ledvärk, humörsvängningar och minskad sexlust.

Hur mycket besvär man får är olika för olika personer. Det är vanligt att besvären blir lindrigare med tiden. Vissa personer får inga besvär alls.

Ovanliga biverkningar av tamoxifen

Mycket ovanliga biverkningar av tamoxifen är blodproppar. Kontakta genast din hälsocentral om ditt ben svullnar och blir rött eller om du får plötslig andnöd. Under kvällar och helger kontaktar du en primärvårdsjour eller akutmottagning.

En annan ovanlig biverkning är cancer i livmodern. Får du mycket kraftiga eller långvariga mensblödningar ska du kontakta den mottagning där du går på kontroller. Du kan också prata med din kontaktsköterska om problemen.

Det finns flera saker du kan göra själv för att må bättre under din behandling och för att lindra besvär från eventuella biverkningar.

Rör på dig regelbundet

Genom att motionera regelbundet kan du minska besvär som till exempel värmevallningar och svettning. Fysisk aktivitet gör också lederna mjukare och kan göra att du känner dig på bättre humör och sover bättre.

Risken för benskörhet och övervikt minskar också genom att du rör på dig regelbundet. Att träna med vikter är bra för att motverka stela leder och benskörhet.

Det är bra om du rör på dig minst 30 minuter varje dag. Träningen ska helst vara så ansträngande att du blir varm och får upp puls och andning.

Förutom daglig motion är det bra att träna med högre intensitet två till tre gånger i veckan. Tänk på att lyssna på kroppen, anpassa träningen efter din förmåga och välj en motionsform som du tycker är rolig.

Se över dina kostvanor

Det finns risk för att vikten ökar i samband med hormonsänkande behandling. Förutom att motionera regelbundet är ofta bra att se över kostvanorna. Tallriksmodellen är ett sätt att balansera sin kost. Det är bra att äta frukt och grönsaker varje dag och gärna fisk flera gånger i veckan.

Avslappning

Avslappningsövningar och yoga kan också hjälpa. Många upplever att både yoga och annan motion är avslappnande för kropp och själ. Yoga kan även minska besvär med stela leder.

Mindfulness är ett sätt att påverka känslor av stress och oro. Du övar dig att vara medvetet närvarande i nuet i stället för att oroa sig för framtiden.

Lindra besvär med torra slemhinnor

Torra slemhinnor och torr hud är vanligt vid hormonsänkande behandling.

Här är några saker som kan hjälpa:

• Välj gärna plagg i naturmaterial.
• Använd hudprodukter som är oparfymerade och ph-balanserade, gärna tvättolja.
• Får du smärta under samlag kan glidmedel hjälpa.
• Torrhet i underlivet kan lindras med hormonfri fuktgel eller vagitorier. Det finns receptfritt på apoteket. 
• Torrhet i ögonen kan blir bättre med ögondroppar.
• Torrhet i näsans slemhinna kan lindras med hjälp av receptfri oljespray.
• Muntorrhet kan lindras med sugtabletter eller munspray. Du kan rådfråga din tandläkare eftersom muntorrhet ger ökad risk för karies.

För dig som har underlivsbesvär och använder Tamoxifen kan vaginalt östrogen lindra symtomen. För att veta om du kan använda vaginalt östrogen behöver du prata med din läkare.

Minskad sexlust

Både vid klimakteriet och vid hormonsänkande behandling kan det hända att sexlusten minskar. Har man en partner händer det att man i onödan avstår från närhet och ömhet i vardagen. Det kan bero på att man inte vill att det ska uppfattas som en sexuell invit. Man kanske också är rädd att bli avvisad. Prata med varandra för  att minska risken för missförstånd. En öppen och rak kommunikation med ens partner om vad man vill och önskar gör det ofta lättare.

Fler tips och råd

• Nikotin och koffein kan förstärka klimakteriebesvär. Att dricka mindre kaffe och sluta med nikotin kan hjälpa.
• Starka kryddor i maten kan sätta i gång värmevallningar och svettningar.
• Det kan vara lättare att sova om det är svalt i rummet. Sängkläder i siden kan kännas svalare än vanliga sängkläder.
• Klä dig i flera lager. Då kan du ta av och på dig när du upplever värmeväxlingar.
• Om dina fötter och händer är stela och ömma kan det vara skönt att rulla eller krama en massageboll. Dessa säljs i sportaffärer.
• Akupunktur är en beprövad metod mot klimakteriebesvär och kan hjälpa i vissa fall.
• En bordsfläkt kan svalka varma dagar.

Ta kontakt med din kontaktsjuksköterska om du får hudutslag i början av läkemedelsbehandlingen. Det kan vara tecken på överkänslighet.

Kontakta en gynekologisk mottagning om du får besvär från underlivet som kraftiga flytningar, blödningar eller klåda. Det gäller också om du provat receptfria läkemedel mot torrhet i underlivet men som inte har hjälpt.

Kontakta den mottagning där du går på kontroller om du får mycket kraftiga eller långvariga mensblödningar. Du kan också prata med din kontaktsköterska om problemen.

Kontakta genast din hälsocentral om ditt ben svullnar och blir rött eller om du får plötslig andnöd. Under kvällar och helger kontaktar du en primärvårdsjour eller akutmottagning.

Du kan alltid prata med din kontaktsjuksköterska om du känner dig tveksam till behandlingen och vill ha råd eller information.

Du kan söka vård på vilken hälsocentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna göra det behöver du förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.