Skador i armbågen hos barn

Skriv ut (ca 6 sidor)

Barn kan skada armbågen när de faller och tar emot sig med utsträckta armar. Barn som har skadat armbågen kan behöva gipsförband. Ibland behövs också en operation innan gipsningen för att lägga de skadade benen tillrätta.

Skriv ut

Det brukar ta ungefär åtta till tio veckor från skadetillfället till dess att barnet kan idrotta eller vara med på idrottslektionerna igen.

Symtom

Symtom

  • Barn med mitella som sitter i förälders knä.

    Om barnet har mycket ont kan man låta handen och armen få vila i en så kallad mitella.

  • Barn som genomgår en röntgenundersökning av armen.

    Om armbågen kan vara skadad görs en röntgenundersökning.

När barnet har skadat armbågen gör det ont att röra armen och ofta finns en svullnad där skadan är. Barnet vill inte använda armen och brukar försöka hålla den stilla med hjälp av sin andra arm.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

  • Barn med armen i gips.

    Barnet får ett gipsförband från knogarna och upp till axeln.

Om barnet har ramlat och har mycket ont eller inte vill använda armen ska du söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Ring 112 om det har gått hål på huden och till exempel benändar sticker ut.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

För att lindra smärtan kan du låta barnet vila armen i en så kallad mitella. Du viker till exempel en sjal till en trekant och knyter den bakom barnets nacke så att underarmen kan vila i tyget, strax ovanför midjehöjd. Viktigast är att det känns något så när bekvämt.

När barnet skadar armbågen måste det ibland sövas under behandlingen. Då är det viktigt att barnet inte får något att äta eftersom det annars finns en risk att hen kräks under narkosen och att innehållet i magsäcken hamnar i lungorna och orsakar andningsbesvär.

Trots att barnet ska vara fastande kan du ge ett receptfritt smärtlindrande läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Läkemedlen finns i olika former och dosen anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om du ger barnet tabletter genom munnen ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Svårt att förebygga den här typen av skador

Det är svårt att förebygga arm- och benbrott som inträffar när barnen leker.

Läs mer om barnsäkerhet på 1177.se.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Läkaren som undersöker barnet känner på armen för att ta reda på var det gör ont, om det är svullet och hur hen kan röra på armen.

Om läkaren misstänker att skelettet är skadat görs en röntgenundersökning. Då får barnet sitta på en stol och lägga armen på ett så kallat röntgenbord. Sedan tas röntgenbilder dels när barnet har armbågen böjd, dels när hen sitter med armen sträckt. På så sätt fås bilder som visar om skelettet är skadat och om det har någon felställning. Därefter bestämmer läkaren vilken behandling som behövs.

Det gör inte ont att ta röntgenbilder. Däremot kan det göra ont när läkaren böjer eller sträcker ut armen. Som förälder eller närstående kan du vara med under hela undersökningen. Men du måste ha ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet just när röntgenbilderna tas.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det är ofta ganska lätt att rätta till den lindriga skadan pigluxation, som innebär att armbågen inte har hoppat ur led men att ett av armbågens ben har kommit lite snett. Ibland räcker det med ett besök hos en sjuksköterska på barnavårdscentralen, ibland behövs ett läkarbesök. De flesta barn börjar genast använda armen och handen som vanligt när skadan har rättats till.

Om skadan sitter på överarmen

Skador som sitter nära armbågsleden på överarmsbenet och har mindre felställningar behöver inte opereras. Då får barnet ett gipsbandage.

Armen gipsas

När armen ska gipsas mäter läkaren först ut hur långt gipsbandage som behövs och lägger flera lager blöt gipsbinda på ett lager av vadd. Denna gipsskena läggs sedan på armen, från knogarna och upp till axeln, och hålls på plats av elastiska bindor. Armbågsleden ska vara böjd. Ibland används cirkulär gips som oftast är av plast där gipsen går runt hela armen.

Skador intill armbågen måste ofta läggas tillrätta

Skador precis intill armbågen kan vara mer komplicerade och ha felställningar som måste rättas till. I dessa fall behövs en operation, och då måste barnet sövas. Det gäller också om benen i armbågen inte har gått sönder, men har hoppat ur led.

Innan barnet sövs är det viktigt att magsäcken är så tom som möjligt så att barnet inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför du inte ska ge barnet något att äta innan ni åker till sjukhuset. Om hen behöver smärtlindrande läkemedel går det bra att ta en tablett med lite vatten.

När barnet är sövt kan läkaren, som vanligen är en ortoped, börja med att rätta till felställningen på det skadade stället.

Ibland behövs metallstift

När skadan har lagts tillrätta bedömer läkaren om läget på brottet känns stabilt eller om skadan också behöver stabiliseras med metallstift.

Om det behövs slår läkaren in metallstift in i benet genom ett litet snitt i huden. Stiften slås då in genom frakturen från två håll. En liten del lämnas kvar utanför huden, så att stiften senare lätt kan dras ut.

Operationen avslutas med att barnet får samma typ av gipsförband som beskrivs ovan, men oftast får det sitta någon vecka längre efter en operation.

När operationen och gipsningen är klar körs barnet i sin säng till uppvakningsavdelningen. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En del barn kan må illa efter uppvaknandet. Som förälder eller närstående kan du sitta bredvid sängen under tiden.

Oftast kan barnet åka hem samma dag

Oftast kan barnet åka hem från sjukhuset samma dag, men om det gör mycket ont eller om barnet blivit sövd kan hen behöva stanna på sjukhuset en natt. Benet måste röntgas efter gipsningen för att se att benet ligger rätt.

Första dagarna kan barnet ha ont och behöva någon form av smärtstillande medel med paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.

Det är viktigt att armen hålls högt under de första dagarna, så armen och handen inte svullnar. Var uppmärksam på om barnet får svullna eller blåa fingrar. Det är ett tecken på att armen svullnat och att gipset sitter för hårt. Prova i första hand ordentligt högläge men hjälper inte detta ska du ta kontakt med akutmottagningen eller vårdcentralen där du behandlats.

Första dagarna efter operationen kan barnet ha ont och behöva någon form av smärtstillande medel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Det är också bra om barnet försöker sova med armen på en kudde de första nätterna.

Barnet kan behöva vara hemma några dagar efter en operation.

Barnet har förband i några veckor

När barnet har fått ett gipsbandage utan att ha opererats brukar bandaget få sitta i tre till fyra veckor. Beroende på hur stor felställningen är tas ibland en eller två röntgenkontroller under tiden som barnet har gips.

När barnet har opererats brukar gipsförbandet få sitta kvar i tre till fyra  veckor, och när det tas bort dras eventuella metallstift ut. Därefter kan barnet använda en gipsskena i ytterligare en vecka. Det gör vanligtvis inte speciellt ont att dra ut metallstiften, och det kan göras utan narkos.

Det kan vara jobbigt att ha gips

Om barnet får ett gips kan hen tycka att det är spännande under några dagar, men sedan kan det bli jobbigt. Efter ett tag kan det till exempel börja klia under gipset. Gipset hindrar också rörligheten.

Förbandet måste skyddas mot vatten

Barn som har gips ska inte bada. Duscha går, men förbandet måste skyddas mot vatten eftersom gips luckras upp av vatten. Ett förband med plastgips blir inte förstört av vatten, men vätan stannar kvar innanför förbandet och det gör att huden inte mår bra. Då finns risk för svampinfektion.

På apoteket finns speciella plastskydd som kan användas när barnet duschar. Du kan också använda en tät plastpåse.

Barnet kan behöva hjälp när det duschar eller för att komma åt alla ställen på överkroppen med till exempel en tvättlapp.

Om gipset går sönder

Om gipset går sönder kan det lagas eller bytas och du bör då kontakta det ställe där barnet behandlats.

Bra att röra på fingrarna

Det är bra om barnet rör på fingrarna under tiden som armen är gipsad, så att inte fingrarna svullnar och blir stela. Annars kan det ta längre tid att bli bra efter att gipset har tagits av.

Vissa kan tycka att det är otäckt att ta bort gipset

En del barn kan uppleva det som otäckt att ta bort gipset. Om det handlar om ett gips som omsluter hela armen måste gipset sågas upp med en speciell såg. Det gör inte ont, men kan ge en vibrerande känsla och upplevas som lite skrämmande. När det tunga bandaget har tagits bort kan det kännas som om armen svävar upp i luften av dig själv.

Rörelseträning kan behövas när gipset tas av

När barnet har fått gipset borttaget undersöker läkaren armen och beslutar om armbågen känns läkt, om det behövs en ny röntgenundersökning, om det behövs fler återbesök, samt hur länge barnet måste avstå från att idrotta.

När gipset har tagits bort är armbågen till en början stel och behöver rörelsetränas. Då får barnet göra samma rörelser med armen som vid bröstsim. Träningen kan oftast göras utan hjälp av sjukgymnast.

Om skadan på armbågens varit omfattande, kan barnet ha svårat att sträcka ut den skadade armbågen helt och sakna några grader jämfört med den friska sidan. Men det brukar inte leda till några besvär.

Det brukar ta ungefär åtta till tio veckor från skadetillfället till dess att barnet kan vara med på idrottslektioner eller annan träning igen.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Både barn och vuxna kan skada armbågen vid olycksfall. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Den vanligaste armbågsskadan är att överarmsbenet går sönder alldeles intill armbågsleden. Det är en skada som vuxna inte får. Ibland kan barnets armbåge gå ur led, eller så kan armbågsbenet gå sönder.

Det finns också en lindrigare skada som innebär att ett av armbågens ben har kommit lite snett men inte hoppat helt ur led, så kallad pigluxation. Den uppstår när armen dras i sin längdriktning, till exempel om du drar barnet hastigt till dig genom att ta tag i underarmen och dra eller om du håller barnet i handen och det kastar dig åt sidan.

Några andra skillnader mellan barn och vuxna:

  • •Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barnet är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada i stället.
  • •På grund av att skelettet är mjukare så får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas precis som vanliga frakturer.
  • •Eftersom barn växer har det de delar i skelettet som är mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få förskjutningar, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga frakturer.
  • •Barnets skelett förändras när det växer. Därför kan barn få felställningar efter arm- och benbrott som inte behöver opereras eller läggas till rätta. Hos barn rättas felställningarna till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
  • •Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.
Fäll ihop

Mer information

Mer information

I barnavdelningen på 1177.se kan du och barnet se en tecknad film om hur en röntgenundersökning går till. I filmen får ni följa Gabriella Gnu när hon åker till sjukhuset och blir undersökt med röntgen.

Du kan även förbereda barnet innan det får bedövning med narkos och opereras. Se filmen om Oliver, som åker till sjukhuset efter att ha skadat armen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-04-11
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Björn Tjernström, läkare, Barnortopediska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg