AMNING OCH FLASKMATNING

Amning

Att amma är ett vanligt sätt att mata sitt nyfödda barn. Amning ger även närhet och trygghet för barnet. Det är vanligt att det känns lite ovant och osäkert att amma i början, men det finns stöd och hjälp att få.

Amning ger närhet och trygghet för barnet.

Instruktioner och tips om att amma hittar du i texten Så ammar du.

Att börja amma ett nyfött barn

Redan tidigt i graviditeten börjar dina bröst att förbereda sig för amningen. När barnet föds ställer kroppen om sig för att börja ge mat. Storleken på brösten har inte någon betydelse för hur mycket mjölk du producerar.

Under de första timmarna efter förlossningen är barnet oftast vaken. Då är det bra om hen kan ligga hos dig hud mot hud. Barnet behöver mycket närhet och hudkontakt. När barnet ligger hud mot hud ökar mjölkproduktionen och barnets sökreflexer och sugreflexer stimuleras. Barnet kan oftast själv hitta bröstet och börja suga, men ibland kan hen behöva lite hjälp. Hudkontakten gör också att barnet bland annat håller sig varm och blir lugnare.

När barnet inte kan vara hos dig

Ibland kan barnet inte vara tillsammans med den som har fött. Det kan till exempel vara om förlossningen har varit komplicerad eller om barnet behöver behandlas på en annan avdelning. Du som har fött kanske är medtagen efter förlossningen, eller har varit sövd i samband med ett kejsarsnitt. Då är det din partner eller annan närstående som får ta hand om barnet. Även då är det bra om barnet ligger hud mot hud.

De första dygnen efter förlossningen

Hur ofta barnet äter under sitt första dygn varierar. En del barn är pigga och äter ofta och länge, medan andra är trötta och äter lite. Det är vanligt att barnet är aktiv några timmar efter födseln, för att sedan sova. Under den aktiva perioden brukar barnet vilja suga. Sovperioden kan sedan vara lång, ända upp till ett dygn.

Du kan handmjölka lite om barnet inte suger efter de första timmarnas vakenperiod. Då kommer mjölken lättare när barnet sedan börjar suga. Personalen på BB visar dig hur du ska göra.

Under det andra dygnet är det vanligt att barnet vill amma ofta. Det kan kännas intensivt och som att barnet vill suga hela tiden. Då är det extra viktigt att barnet har rätt tag så att bröstvårtorna inte skadas.

Att barnet vill suga ofta är inte ett tecken på att du har för lite mjölk.

Den första bröstmjölken kallas för råmjölk

Den första mjölken är gulaktig och kallas för råmjölk. Den är extra nyttig för barnet eftersom den till exempel innehåller mycket protein och mineraler. Den innehåller även antikroppar som ger ett visst skydd mot en del infektioner.

Råmjölken försvinner efter några dagar och övergår till mogen mjölk. Råmjölken finns i brösten redan under graviditeten.

Amningen sätter igång hormoner

När barnet börjar suga på bröstet frisätts två sorters hormoner hos dig, oxytocin och prolaktin. Oxytocin påverkar dig på flera sätt:

  • Det skapar lugn och ro.
  • Det stimulerar utdrivningsreflexen, den reflex som gör att mjölken börjar rinna.
  • Det hjälper livmodern att dra ihop sig.

Prolaktin gör att mer bröstmjölk bildas. Ju mer barnet suger, desto mer mjölk bildas. På natten bildas extra mycket prolaktin. Därför är det bra att amma då för att öka mängden mjölk.

När barnet börjar suga

En del barn suger en kort stund, andra barn suger länge. Du kan låta barnet suga tills hen själv släpper taget. För att det inte ska bli sår på bröstvårtan är det viktigt att barnet suger på rätt sätt.

Här kan du läsa om vanliga besvär i början av amningen.

Mjölkstas

Under barnets andra till fjärde dygn ökar mjölkproduktionen och då kan brösten bli svullna och spända. Det kallas mjölkstas och beror på att blod och lymfvätska samlas. Svullnaden brukar lägga sig efter några dagar om barnet får suga så ofta hen vill.

Ibland kan barnet ha svårt att få tag om det svullna bröstet. Då brukar det hjälpa att mjölka ut lite för hand så att vårtgården blir mjukare. Ett annat sätt är att hålla dina fingertoppar i en cirkel runt bröstvårtan i några minuter samtidigt som du trycker lätt inåt. Då kan svullnaden längst ut mot bröstvårtan lägga sig. En del tycker att det känns skönt att lägga något varmt eller kallt på bröstet.

Du kan bli nedstämd

Ungefär två till fyra dagar efter förlossningen är det vanligt att ha lätt för att bli nedstämd och att gråta. Det beror på hormoner. Att du känner dig nedstämd kan komma samtidigt som mjölkstasen, men det orsakas inte av den. Den här nedstämdheten kallas ibland också för baby blues.

När amningen inte kommer igång

En del barn kan börja suga först efter några dagar. Då är det bra att ha tålamod och försöka att inte bli stressad över det. Fortsätt att hålla barnet nära din hud och försök amma genom att erbjuda barnet bröstet.

Du behöver mjölka ur brösten om det dröjer från förlossningen tills att barnet börjar suga på bröstet. Det kan du göra antingen med handen eller med en bröstpump. Bröstmjölken och eventuell bröstmjölksersättning kan du ge barnet med sked eller kopp. Förutom att barnet får näring av mjölken så stimuleras mjölkproduktionen när du mjölkar ur brösten.

Det brukar vara lagom att handmjölka med två till tre timmars mellanrum. Det stimulerar också brösten att producera mjölk. Handmjölkning brukar vara det effektivaste sättet att få ut råmjölken. Personalen på BB ger råd.

Film: Anna ammar Elsa

För Anna Gustafsson var det inte alldeles enkelt att amma dottern Elsa i början, men det har gått bättre och bättre med tiden. I den här filmen berättar Anna om hur hon har upplevt amningen och visar tillsammans med Elsa och barnsjuksköterskan Anna Hallgren hur du gör.

Varför rekommenderas amning i första hand?

Livsmedelsverket rekommenderar att alla barn ska få enbart bröstmjölk eller bröstmjölksersätttning under sitt första halvår. Sedan är det bra om du som ammar låter bröstmjölken vara en del av kosten under barnets första år, eller längre.

Bröstmjölk innehåller all näring som barnet behöver under sina första sex månader, förutom vitamin D. Därför behöver barn få ett tillskott av vitamin D i form av droppar från en veckas ålder och upp till två år. Du får mer information om det på BVC.

När du inte kan eller vill amma

Det kan finnas många anledningar till att inte kunna eller vilja amma. Det är viktigt att inte känna skuld för det, utan att tänka på att barn som får bröstmjölksersättning oftast mår lika bra som de barn som ammas.

Stärker barnets immunförsvar

Bröstmjölken innehåller ämnen som stärker barnet immunförsvar, och minskar risken för olika sjukdomar hos barnet. Det är till exempel:

Skyddar mot plötslig spädbarnsdöd

Att amma minskar risken för plötslig spädbarnsdöd. Det beror förmodligen på att bröstmjölk minskar risken för virusinfektioner, vilka i sin tur kan öka risken för plötslig spädbarnsdöd. Barn som ammas vaknar också lättare om de får andningsuppehåll.

För den som ammar

Kvinnor som har ammat har minskad risk för att få bröstcancer, äggstockscancer och diabetes typ 2.

Hur ofta och hur mycket behöver jag amma?

De första veckorna vill barnet äta allt mer för varje dag. Det är bra om barnet i början får suga så ofta och så länge hen vill. Brösten ställer efter en tid oftast in sig på rätt mängd bröstmjölk.

Barnet får i sig små mängder varje gång hen suger, och för att det ska bli tillräckligt mycket får barnet inte ammas för sällan. De flesta barn vaknar och visar att de är hungriga. En del nyfödda barn kan däremot vara så trötta att de behöver väckas för att ammas. Du kan passa på att amma oftare om barnet är vaken i långa perioder.

När det blir långa amningar

Långa, utdragna amningar kan göra att barnet blir väldigt trött och det är också tröttande för den som ammar. Båda mår bra av en stunds vila mellan varje amning.

Amningen kan hjälpa till att möta barnets stora behov av närhet. Amningen kan också stilla barnets sugbehov, som kan vara olika stort de första månaderna.

Amning när barnet är två till tre månader

När barnet är två till tre månader har de flesta föräldrar kommit in i rutinerna och vet ungefär när barnet vill äta. Men då kan barnet komma in i perioder när hen plötsligt vill äta oftare igen. Det brukar bero på så kallade tillväxtperioder, som innebär att barnet växer och att det inte finns lika mycket mjölk som hen vill ha. Då behöver barnet ammas oftare för att det ska produceras mer mjölk.

Till en början verkar inte barnet påverkas och störas så mycket av omgivningen när hen ska äta. Från ungefär tre månaders ålder kan barnet däremot bli störd om det är för mycket aktiviteter och ljud runt omkring.  

Hur vet jag att barnet får i sig tillräckligt?

Exakt hur mycket barnet får i sig vid varje amningstillfälle kan vara svårt att veta. De flesta barn brukar äta sig mätta och visa när de inte vill ha mer. Du kan märka att barnet får i sig tillräckligt med mat på flera sätt:

  • Barnet är pigg, vaknar av sig själv och vill suga på bröstet.
  • Barnet går upp i vikt. Vikten kontrolleras på BVC.
  • Barnet verkar nöjd efter amningen.
  • Barnet kissar så att du får byta blöja minst sex gånger per dag. Blöjan är då genomblöt med gult kiss.

Ett annat tecken på att barnet får i sig tillräckligt med mat under sin första vecka är att barnets bajs ändrar färg från svart till brunt till grönt till gult.

När du behöver öka mjölkproduktionen

Du kan öka mjölkproduktionen genom att försöka amma oftare och erbjuda båda brösten vid varje amningstillfälle. Det brukar oftast räcka att amma tätt under några dagar för att mjölkproduktionen ska öka, men ibland kan det ta upp till en vecka.

När du ammar och kompletterar med bröstmjölksersättning

Om barnet får bröstmjölksersättning utöver amningen är det bra att först amma och sedan ge ersättningen. Amning och flaskmatning innebär olika sugtekniker.  En del barn kan föredra att bli matade med flaska, bland annat på grund av att de kan äta snabbare då.

När barn tillfälligt får bröstmjölksersättning kan det vara bra att ge ersättning i kopp eller snipa, en slags dricksskål. Det gäller även när barnet är nyfödd. Då kan du även ge ersättningen med sked, eftersom så små barn inte äter så mycket.

Barnets mage är känslig

Ett nyfött barns mage är väldigt liten och inte van att ta hand om mat. Då kan det knipa i magen och göra ont. Ett tecken på att barnet har ont i magen är att hen är orolig vid bröstet. Hen kan till exempel vrida på sig och kanske gny lite.

Låt gärna barnet fortsätta att äta även om hen verkar orolig. Det kan hjälpa barnet att prutta eller bajsa, vilket kan göra att magknipet försvinner. Du kan också lyfta upp barnet på axeln för att hjälpa hen att rapa.

Det är också vanligt att mycket små barn kräks i samband med att de äter. De kan också småkräkas när de rapar. Småkräkningar är helt naturliga och påverkar inte barnets vikt.

En del barn kan skrika mycket och verka ha väldigt ont i magen. Då kan det ibland handla om spädbarnskolik.

Ta emot besök eller inte?

När du nyss har fått barn kan du ha blandade känslor inför att ta emot besök. Du kan behöva tid för dig själv och ditt barn för att få amningen att fungera och för att lära känna ditt barn. Det kan också kännas jobbigt att amma inför andra. Ditt barn kan behöva lugn och ro. Därför är det bra att fundera på hur du vill ha det och säga nej till besök om du inte känner för det.

Amning på natten

De flesta barn vaknar flera gånger varje natt för att äta. Hur ofta barnet vaknar under natten och till vilken ålder är väldigt olika. Nyfödda barn måste äta på natten. En del barn fortsätter att nattammas under hela amningstiden, medan andra nattammas ibland.  

Hur nattamningen upplevs är också väldigt olika. En del märker till exempel knappt att barnet suger, andra tycker att det är mycket ansträngande. Under en period kan det kännas bra, men under en annan period bli uttröttande.

Du behöver vila och motion för att må bra

För att orka med att vara vaken under natten behöver du som förälder vila även under dagen. Följ barnets rytm och försök sova när barnet sover. Ni som är två eller flera som tar hand om barnet kan hjälpas åt på natten. Då kan till exempel partnern eller annan närstående ta hand om barnet direkt efter en amning. Du som ammar kan då få sova tills det är dags igen. Partnern kan också ge urpumpad bröstmjölk eller modersmjölksersättning vid något tillfälle under natten.

Förutom vila är det viktigt att du som ammar får motion varje dag. Det kan till exempel vara en promenad med barnvagnen. Minst 30 minuter bör aktiviteten pågå.

Barnet i egen säng

Forskning visar att risken för plötslig spädbarnsdöd ökar när barn under tre månader sover i samma säng som en förälder. Barnet kan vara hos dig under amningsstunden, men lägg över barnet i en egen säng när hen ska sova. Du kan ha barnets säng stående bredvid din säng, om det är möjligt.

Läs mer om Barn och sömn.

Partner och närstående till den som ammar

Som partner eller annan närstående kan du ge stöd praktiskt och känslomässigt. Det ökar förutsättningarna för att amningen ska få en bra start.

Den förälder som inte ammar kan känna ett visst utanförskap den första tiden. Men det finns andra sätt att skapa närhet till barnet. Du kan till exempel ha barnet hud mot hud, byta blöja, bada eller ge massage. Bara genom att vara nära barnet och ge hen uppmärksamhet förmedlar du trygghet, närhet och kärlek.

Under den första tiden är många som har fött barn både känsliga och trötta. Då är det bra om partnern eller någon annan närstående tar hand om den större delen av de praktiska vardagssysslorna.

Råd och stöd

Det kan ta tid att få igång amningen och få den att fungera. Det är inte ovanligt att det tar upp till en månad eller längre innan amningen känns trygg. Då är det bra med stöd, både från närstående och från vårdpersonal. Ju fortare du söker hjälp, desto större är möjligheten att få amningen att fungera.

Du kan kontakta BVC eller en av de amningsmottagningar som finns på en del orter om du behöver stöd. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Den första veckan efter att barnet har fötts kan du också kontakta BB. Det går också att få hjälp via Amningshjälpen, en ideell förening som ger stöd åt dem som vill amma sina barn.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan