Mens

Vid födseln finns det ungefär en miljon ägganlag i äggstockarna. Någon gång i puberteten börjar äggen mogna och den första ägglossningen sker. Två veckor efter ägglossningen kommer första mensen.

Perioden mellan mensens första dag och nästa mens första dag kallas menscykel. Menscykeln brukar vara mellan 21 och 35 dagar. 

Efter mensen ökar produktionen av hormon i hypofysen. Hormonet påverkar äggstockarna och gör att ägget mognar inne i sin blåsa i äggstocken. I äggblåsan bildas östrogent hormon.

När äggblåsan brister lossnar ägget. Äggblåsan omvandlas till en gulkropp. Gulkroppen tillverkar hormoner. Det viktigaste hormonet är gulkroppshormon eller progesteron. Det får slemhinnan i livmodern att växa till och förbereda sig för att ta emot det befruktade ägget.

Ett moget ägg lossnar från äggstocken och glider ner i äggledaren där det kan bli befruktat av spermier. Du kan då få lite ont eller känna ett obehag nertill i magen. En del känner inte av ägglossningen alls. Vid ägglossning brukar slidsekretet vara genomskinligt, segt och trådaktigt. Ibland kommer en liten blödning. Slidsekret kan också kallas flytning.

Om inget ägg har blivit befruktat och fastnat i slemhinnan behövs inte gulkroppen längre. Då skrumpnar den och mängden gulkroppshormon sjunker. Det är signalen som får slemhinnan att skrumpna ihop och stötas ut som en blödning, en mens.

Detta pågår varje månad i ungefär fyrtio år. Så länge du har mens varje månad är det möjligt att bli gravid och få barn.

Det finns olika typer av mensskydd, i olika storlekar så att du kan anpassa dem efter hur mycket du blöder och vilket skydd som passar dig bäst. de vanligaste mensskydden är trosskydd, binda, tampong och menskopp.

Alla utom menskopp finns att köpa i de flesta mataffärer, kiosker och servicebutiker. De finns också på apotek och i automater på till exempel restauranger, barer och tågstationer. Menskopp finns att köpa på nätet och i en del hälsokostbutiker.

När du har mens kan du även få mensbesvär som rikliga blödningar eller mensvärk. Många av besvären kan du behandla själv, om det behövs. De besvär du kan få när du har mens kan variera från en gång till en annan, både vilka besvär du får och hur svåra de är. Har du så svår värk att du inte kan leva ditt vanliga vardagsliv kan det vara endometrios.

Ibland kan du behöva göra en gynekologisk undersökning för att få reda på varför du har besvär med din mens. Gynekologen undersöker då din livmoder och dina äggstockar med ultraljud.

Du kan också behöva lämna en del prover för att en läkare ska kunna bedöma om du har en infektion, till exempel klamydia, eller en hormonell obalans. Om du har riklig mens kontrolleras även ditt blodvärde för att se om du har blodbrist.

PMS

En del också känna att brösten och magen svullnar och att humöret påverkas negativt två veckor före menstruationen. Det kallas PMS eller premenstruella spänningar.

Oregelbunden mens betyder att tiden mellan mensblödningarna är kortare än 21 dagar eller längre än 35 dagar.

Det är vanligt att ha lite olika längd på sin menscykel. En försenad mens behöver inte betyda att det är någonting som är fel. En del har alltid mer eller mindre oregelbunden mens.

Det kan vara bra att hålla koll på din mens genom att skriva upp datumen i en almanacka eller mobil. Det finns också appar till mobilen som du kan använda. Då kan du se om mensen är regelbunden och märker om den är sen någon månad eller uteblir helt.

Orsaker till oregelbunden mens

En för lång eller kort menscykel kan ha olika orsaker:

Preventivmedel

Preventivmedel med hormoner tar bort ägglossningen. Du kan få oregelbundna småblödningar när du tar preventivmedel som innehåller hormoner. Detta kallas genombrottsblödning och består inte av mensblod. Preventivmedel som kan påverka ägglossningen är: minipiller eller mellanpiller, hormonspiral, p-stav, p-spruta

Testosteronmängden i kroppen

En ökad mängd testosteron i kroppen kan göra så att du får långt mellan mensen. Då kan du ha något som heter polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS.

Sjukdomar, stress och viktförändringar

En del sjukdomar, stress och viktförändringar kan påverka hormonerna i kroppen så att mensen kommer för ofta, för sällan eller inte kommer alls.

Klimakteriet

Efter 40 års ålder är det vanligt att mensen börjar komma oregelbundet. Det beror på att hormonbalansen i kroppen ändras inför klimakteriet. Du kan läsa mer om klimakteriebesvär här.

När och var ska jag söka vård för oregelbunden mens?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

• Du har haft oregelbunden mens under en längre tid och besväras av det.
• Du har inte fått mens på tre månader eller mer.
• Du har fått en blödning som liknar mens trots att du kommit i klimakteriet och och inte haft mens på minst ett år.
• Du vill bli gravid och har oregelbunden mens.

Det är ofta inte bråttom. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.

Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan. Du kan också kontakta en ungdomsmottagning. Dit kan du gå om du är 12 eller 13 år tills du är mellan 20 och 25 år, det är olika på olika mottagningar.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling av oregelbunden mens

Preventivmedel med hormoner gör att du får mer regelbunden mens, eller att den försvinner helt. Du kan till exempel få p-ring, p-piller, p-plåster eller andra läkemedel som innehåller hormoner.

Om du vill bli gravid finns det olika behandlingar beroende på vad som är orsaken till att du inte blir gravid.

Att mensen blir sen eller uteblir helt kan bero på någon eller några av följande saker:

• Du är stressad och orolig.
• Du har gått upp eller ner i vikt.
• Du har varit med om någon typ av miljöombyte, till exempel att du är på en resa eller just har bytt jobb eller skola.

Ibland kan utebliven mens bero på att du är gravid.  Du kan köpa ett graviditetstest på ett apotek. De graviditetstesterna ger ett mycket säkert svar. Du kan också kontakta en mödravårdsmottagning eller en ungdomsmottagning och testa dig där. Det är gratis.

När och var ska jag söka vård för sen mens eller utebliven mens?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

• Din mens har uteblivit i mer än sex månader, och du vet att du inte är gravid eller har kommit in i klimakteriet.
• Du är omkring 50 år och har haft ett uppehåll på ett år innan den nuvarande blödningen.

Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan.  Du kan också kontakta en ungdomsmottagning. Dit kan du gå från att du är 12 eller 13 år tills du är mellan 20 och 25 år, det är olika på olika mottagningar.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling av sen mens eller utebliven mens

Du behöver ingen behandling för den uteblivna mensen om det beror på att du är stressad, orolig eller har bytt miljö. Då brukar mensen komma tillbaka när det är lugnare omkring dig. Däremot kanske du behöver prata med någon för att känna dig mindre stressad och orolig.

Orsaken till utebliven mens kan behöva utredas om det beror på viktuppgång eller att du har minskat i vikt. Du kan behöva stöd och hjälp för att komma tillrätta med vikten. Viktförändringen kan vara symptom på en sjukdom, som behöver behandlas.

Vissa upplever ett psykiskt obehag av att ha mens. Det kan ibland bero på att du inte känner att din kropp stämmer med din könsidentitet, och att mensen förstärker den känslan. Att känna att ens kropp inte stämmer med ens könsidentitet kallas för könsinkongruens.

När och var ska jag söka vård för könsdysfori vid mens?

Kontakta en vårdcentral, allmänpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, elevhälsan eller en ungdomsmottagning om du upplever könsdysfori i samband med mens.

Du kan kontakta vissa av de här mottagningarna genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du kan läsa mer om hur du kan få hjälp i texten Könsinkongruens – när kropp och kön inte stämmer överens.

Hur mycket blod som kommer skiljer sig från person till person. Under en mens kommer det knappt en deciliter som mest. Men eftersom blodet blandas ut med slemhinna från livmodern upplever man det ofta som mer.

Ja, det går att flytta på mensen. Du kan göra på olika sätt.

Om du använder kombinerade p-piller eller har haft p-ring eller p-plåster ett tag kan du med hjälp av dessa skjuta upp mensen. Att skjuta upp mensen på detta sätt är ofarligt. Kontakta en barnmorska, gynekolog eller läkare på vårdcentralen för mer information.

Det går också att ta tabletter med gulkroppshormon för att skjuta på mensen. Prata med en barnmorska, gynekolog eller läkare om hur du ska göra. De kan skriva ut tabletter som du kan använda.

När du har mens kan du bada och duscha precis som vanligt, men det är bra att tänka på att vara noga med hygienen. Använder du tampong eller menskopp kan den sitta i när du badar, men du ska byta tampong när du badat färdigt.

Ja, det går bra.

Varför dröjer min mens?
Varför har jag mens så sällan?
Jag blöder när jag inte ska ha mens.
Varför blir jag lös i magen när jag har mens?
Kan man ha mens när man är gravid?
Varför har jag börjat få mens igen?