En levertransplantation och behandlingen efteråt är påfrestande och ansträngande kroppsligt och mentalt. Därför är det viktigt att du förbereder dig så bra som möjligt. Du kan få råd och stöd från vården inför operationen. 

Träna kondition och muskler 

Det är bra om du försöker ha en god kondition och starka muskler inför operationen. Då kommer du lättare kunna vara uppe och röra dig den första tiden efter operationen. Risken för att du ska få komplikationer minskar då, till exempel risken för blodpropp och lunginflammation. En fysioterapeut kan tipsa om lämplig träning före transplantationen.

Ät näringsrik mat 

Det är viktigt att äta hälsosamt. Om du får näringsbrist kan du bli svagare och ha svårare att återhämta dig efter operationen.

Du kan få hjälp av en dietist om du mår illa och har svårt att äta tillräckligt. 

En hälsosam vikt

Du behöver gå ner i vikt innan transplantationen om du har stor övervikt. Det är för att övervikt innebär en ökad risk vid operationen. Det är viktigt att du inte försöker gå ner i vikt på egen hand. Du får råd och stöd av en dietist.

Sluta röka  

Du behöver sluta röka. Att sluta röka gör till exempel att dina sår läker bättre, att blodcirkulation blir bättre, att lungorna fungerar bättre och att du återhämtar dig fortare efteråt. Din läkare kan berätta om vilket stöd som finns att få om du behöver hjälp att sluta röka. 

Undvik alkohol 

Om du ska transplanteras på grund av alkoholskador får du inte dricka alkohol alls, varken före eller efter transplantationen. Du behöver också få behandling på en beroendeenhet.

Om du transplanteras av en annan orsak ska du avstå från att dricka alkohol inför operationen. Du bör också undvika alkohol efteråt, eller dricka mycket lite. Det finns ingen nedre gräns för vilken mängd alkohol som är hälsomässigt säker.

Det finns stöd och hjälp att få om du har svårt att sluta dricka alkohol.

Samtal och stöd inför operationen 

Det är vanligt att ha många känslor inför en stor operation. Därför kan det vara bra att tala med en kurator, som du kan få kontakt med via din mottagning. Det kan till exempel gälla oro för vad som ska hända, eller kring relationer, arbete och ekonomi.

Kuratorn kan hjälpa till med kontakter med andra delar av vården och med Försäkringskassan. 

Kuratorn kan också ha stödjande samtal med närstående. 

För att kunna få en ny lever behöver det finnas en donator.  Det är en person som donerar sin lever, vanligtvis efter sin död. Läs mer om organdonation.

Du skrivs upp på en väntelista för transplantation.

Väntelista och under väntetiden

Hur lång väntetiden blir beror bland annat på din blodgrupp och hur leversjuk du är. Det är vanligt att man väntar tre till sex månader, men det kan gå både snabbare och ta längre tid.

Under väntetiden har du kontakt med en patientkoordinator som ger stöd och svarar på frågor. Du följs även upp via din levermottagning eller mag- och tarmmottagning. Där får du regelbundet lämna prover och ibland göra undersökningar.

När det finns en passande lever för dig

När det finns en passande lever till dig blir du kontaktad av sjukvården. Samtalet kan komma när som helst på dygnet. Du får information om hur du ska förbereda dig inför operation och när du ska vara på transplantationsavdelningen.

Organ från en levande person

Det är möjligt för en levande donator att donera en del av sin lever, men det är ovanligt.

Metoden används i första hand för barn som får en bit lever från en förälder eller annan närstående.

Transplantationen görs på ett sjukhus som utför transplantationer. I dag finns det på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Fasta inför operationen 

Du ska inte äta eller dricka flera timmar före operationen. Det kallas för att fasta.

Du får information av vårdpersonalen hur många timmars fasta som gäller för dig. Du får också veta om du kan ta dina vanliga läkemedel innan operationen, eller om du behöver göra ett uppehåll. 

Prover och undersökningar  

Du får en venkateter insatt i handen eller armen så att du kan lämna blodprover inför transplantationen. Vanligtvis görs undersökningar med EKG och lungröntgen.

Du får träffa en läkare som undersöker dig. Du träffar också en narkosläkare som berättar hur sövningen går till.

Duscha och tvätta dig med bakteriedödande tvål 

Före operationen får du hjälp av personalen med att duscha och tvätta dig med en speciell tvål som är bakteriedödande. Även håret ska tvättas med specialtvålen.

Det är för att minska risken för att få en infektion i operationssåret efteråt. 

Du får lugnande läkemedel och blir sövd med narkos

Du får ligga i en säng på avdelningen. Där får du lugnande läkemedel innan du skjutsas till operationsavdelningen. Läkemedlen gör att du är avslappnad.

Du kommer att vara sövd. Det kallas också narkos, och innebär att du sover djupt under hela operationen. Du får sömnmedel och narkosmedel.

När du är sövd förs en tunn plastslang ner genom munnen och ner i luftstrupen. Slangen kopplas sedan till en respirator som hjälper dig att andas under operationen. 

När du är sövd får du också detta:

• En urinkateter. Det är en tunn och böjlig plastslang som förs in i urinröret in till urinblåsan. Urinkatetern sitter kvar några dagar efter operationen för att vårdpersonalen ska se hur njurarna fungerar.
• En tunn slang som förs ned genom munnen eller näsan ner till magsäcken. Genom den får du näring de första dygnen.

En förälder kan vara med barnet under förberedelserna

Du som är förälder eller närstående till ett barn som ska få en ny lever, kan vara med barnet ända fram till dess att barnet sövs. 

Om du får en lever från en levande donator

Du läggs vanligtvis in på sjukhus en till två dagar före operationen. Då görs undersökningar och du får information. Ibland behövs behandling om din blodgrupp inte passar med donatorns.

Den som ska donera en bit av sin lever läggs vanligtvis in på sjukhus en dag före operationen.

Operationen tar vanligtvis mellan fem och tio timmar. Du är sövd under hela operationen.

Den gamla levern opereras ut

Kirurgen gör ett snitt i magen och skiljer din lever från blodkärl och gallgångar. Levern lyfts ut från kroppen och skickas för analys till laboratorium.

Den nya levern opereras in

Den nya levern placeras där din gamla lever satt. Kirurgen syr ihop blodkärlen från den nya levern med dina blodkärl. Gallgången från den nya levern sys vanligtvis ihop med din gallgång eller med en del av din tunntarm.

Du får tunna slangar som leder ut vätska från operationsområdet. De tas bort innan du åker hem från sjukhuset

Den nya levern börjar ofta fungera direkt. Såret sys ihop eller stängs igen med metallklämmor. Ibland sys såret med tråd som löser upp sig själv.  Såret täcks sedan med bandage.

Efter operationen vaknar du upp på intensivvårdsavdelningen eller i operationssalen. Du flyttas sedan till en uppvakningsavdelning. Personalen kontrollerar hur du mår, till exempel hur du andas och hur blodtrycket och pulsen är.

De kontrollerar också att den nya levern fungerar som den ska. Det görs bland annat med blodprover och ultraljudsundersökning av levern.

Du får smärtstillande läkemedel om du har ont, det kan bland annat göra ont i halsen efter den slang som har suttit där. Om du mår illa får du läkemedel mot det.

Du får vätska via dropp men får ofta börja dricka och äta när du är tillräckligt pigg.

Du får träffa närstående efter operationen

Om ett barn har transplanerats får närstående vara med barnet så fort operationen är klar. Vuxna som har transplanerats får ta emot besök av närstående på uppvakningsavdelningen.

Första tiden efter operationen

Det är vanligt att vara kvar på sjukhuset mellan en och två veckor efter operationen.

Om du behöver vård på sjukhus längre än så sker det ibland på ett sjukhus nära där du bor.

Viktigt att äta och dricka

Det är viktigt att få i sig tillräckligt med näring och vätska efter operationen. Det är för att du ska återhämta dig snabbare och för att den nya levern ska fungera så bra som möjligt. Vårdpersonalen har kontroll på hur mycket du äter och dricker.

Viktigt att röra på sig

Att röra på sig minskar risken för komplikationer som blodpropp och lunginflammation.

Det är vanligt att ha ont i operationsområdet de första dagarna till veckorna efteråt. Du får smärtstillande läkemedel så att du kan röra dig utan att ha för ont.

Att röra på sig hjälper också mot förstoppning. Ibland behövs laxerande läkemedel.

Såret och förbandet

Förbandet över operationssåret kontrolleras regelbundet och byts om det behövs.

En del sår sys med tråd som löser upp sig själv. Om du har fått metallklämmor eller blivit sydd med tråd som behöver tas bort görs detta efter cirka tre veckor.  

Efter en operation finns det alltid en liten risk att man kan få en infektion. Läs mer om operationssår.

Efterkontroller och prover

Efter transplantationen får du komma på regelbundna kontroller på den mottagning som sköter din uppföljning efter transplantationen. Det är för att läkaren ska kunna se hur den nya levern fungerar och hur du återhämtar dig efter transplantationen.

I början är kontrollerna ofta. De första tre månaderna behöver du lämna prover och träffa läkare en till två gånger i veckan. Sedan blir besöken glesare. Efter cirka ett år går du på kontroller några gånger om året resten av livet.

Om du har frågor

Kontakta mottagningen som sköter din uppföljning om du har frågor eller är osäker på om du behöver vård.

Efter en levertransplantation behöver du ta läkemedel som dämpar immunförsvaret så att kroppen inte stöter bort den nya levern. Doserna är högre i början, men minskas med tiden. Du fortsätter sedan med en lägre dos hela livet.

Det är viktigt att ta läkemedlen i rätt dos och vid rätt tid.

Läs mer om läkemedel efter transplantationen.

Efter en levertransplantation kan du leva som vanligt. Men du behöver ta läkemedel och gå på regelbundna kontroller.

Läs mer om levnadsråd till dig som är vuxen och har fått ett transplanterat organ.

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller en annan behandling.

Sök vård om du får feber eller känner dig sjuk

Efter en transplantation är det viktigt att vara uppmärksam på hur du mår.

Det är exempelvis viktigt att söka vård direkt om du får feber eller börjar känna dig sjuk. Du ska också söka vård om du får besvär från operationssåret eller om du har fått ont i magen på ett nytt sätt.

Efter en operation finns det också risk för bland annat blodpropp.

Om kroppen försöker stöta bort den nya levern

Det vanligaste är att man själv inte märker att kroppen försöker stöta bort den nya levern. Sjukvården brukar upptäcka det genom de prover och undersökningar som du får göra. Därför är det viktigt att du lämnar prover och kommer på läkarbesök.

 Ibland kan en avstötning ge något av följande symtom:

• Du känner dig sjuk eller får feber.
• Du är väldigt trött och har ingen aptit.
• Det är ömt eller gör ont i magen.
• Urinen är mörk och avföringen ljus.
• Det kliar på huden.
• Ögonvitorna och huden blir gul.

Sök vård så snart som möjligt

Sök vård så snart som möjligt. Om den mottagning som följer upp dig är stängd, ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med var du kan söka vård.

Ring genast 112 om du mår mycket dåligt.

Mer om komplikationer

Läs mer om komplikationer efter transplantationen.

När någon är svårt sjuk påverkas också du som är närstående. Det är till exempel vanligt att känna oro och trötthet.

Ta hand om dig själv

Glöm inte att ta hand om dig själv. Försök att behålla dina egna rutiner och intressen.

Träffa personer och gör saker som får dig att må bra och ger dig energi

Det är bra att äta hälsosamt, sova tillräckligt och röra på dig.

Om du behöver stöd

Du kan få stöd av patientföreningar som också riktar sig till närstående.

Du kan också kontakta en vårdcentral om du mår dåligt eller behöver stöd.

Det är extra viktigt om du till exempel börjar känna dig nedstämd eller får ångest.

Barn som närstående

Barn behöver få ställa frågor och få svar om den närståendes sjukdom. De behöver också få prata om hur de har det och vad de tycker, tänker och känner. Barn undrar ofta om andra saker än vuxna.

Läs mer om att prata med barn när någon är allvarligt sjuk.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ.  

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.  

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel. 

Barn ska få vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktigt hänger ihop med barnets mognad.

För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att barnet förstår den information hen får av vårdpersonalen.