Överaktiv blåsa
Att ha en överaktiv blåsa innebär att du ofta känner att du behöver kissa. Det är ett mycket vanligt besvär hos både män och kvinnor och blir vanligare när du blir äldre. Barn och ungdomar kan också ha en överaktiv blåsa.
De flesta som har en överaktiv blåsa kan lära sig att leva med det och det finns bra hjälp att få om besvären påverkar vardagen. Du kan till exempel behöva hjälp om det läcker kiss och du inte hinner till toaletten. Det gäller också om din sömn blir störd av att du behöver gå upp och kissa på nätterna.
Symtom
Det här är vanligt om du har en överaktiv blåsa:
- Du känner dig ofta kissnödig.
- Du kissar ofta.
- Du behöver gå upp på natten och kissa.
- Det läcker kiss ibland.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du har så mycket besvär att det påverkar ditt vardagliga liv. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.
Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler.
Läs om hur vården för barn och vuxna fungerar i Stockholms län.
Råd på andra språk
Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Vad beror det på?
Många gånger finns det ingen speciell orsak till att du ofta känner dig kissnödig.
Ibland kan det bero på något av det här:
- Du har livmoderframfall.
- Du har prostataförstoring.
- Det finns psykologiska orsaker.
- Du har en sjukdom som påverkar nerverna till urinblåsan, till exempel stroke, MS och Parkinsons sjukdom.
- Det finns en skada på en nerv i nedre delen av kroppen.
- Du tar ett läkemedel som påverkar urinblåsan.
Vad kan jag göra själv?
Det finns några saker du kan göra själv om du har besvär med överaktiv blåsa.
Träna på att hålla dig från att kissa ofta
Du kan träna urinblåsan till att klara större mängder kiss innan du blir kissnödig. Träningen leder till att du blir mindre kissnödig.
Målet med träningen är att du ska kunna hålla dig i fyra timmar. Du kan göra upp ett schema som du försöker att hålla. Du kan börja med kortare intervall och sedan öka tiden som du avstår från att kissa.
Det är bra att prata med en läkare på vårdcentralen och få råd innan du börjar träningen.
I vissa regioner finns uroterapeuter som kan hjälpa till med träningen. Du kan få remiss till en uroterapeut av en läkare på vårdcentralen, en gynekolog eller en urolog.
Använd inkontinensskydd
Du kan använda inkontinensskydd om du besväras av att det läcker kiss. Du kan vid behov få inkontinensskydd utskrivet på recept av en distriktssköterska.
Undersökningar och utredningar
Du får svara på frågor som läkaren ställer om dina besvär. Oftast räcker det med att svara på dessa frågor för att läkaren ska kunna avgöra vad besvären beror på.
Cystometri
Ibland får du genomgå en undersökning som kallas cystometri. Undersökningen brukar göras hos gynekolog eller urolog.
Så går undersökningen till
Du får först smärtstillande gel i urinröret. Sedan för läkaren in en kateter i urinblåsan. En kateter är en tunn, mjuk och böjlig plastslang. Därefter spolar läkaren in koksalt genom katetern och mäter samtidigt trycket i urinblåsan.
Andra undersökningar
Beroende på vilka symtom du har kan du få göra andra undersökningar. Det kan till exempel vara:
- undersökning av prostata
- vaginalt ultraljud
- ultraljud eller röntgenundersökning av njurar och urinvägar.
Behandling
Du kan behöva få hjälp om din egen träning inte hjälper. Då kan du till exempel få läkemedel som gör att du inte känner dig kissnödig lika ofta.
Ibland behövs operation
Du kan behöva bli opererad för att bli av med besvären. Det kan till exempel vara om du har livmoderframfall eller prostataförstoring. Men det gäller bara om du har stora besvär som inte kan behandlas på annat sätt.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.