MAGSÄCK OCH MATSTRUPE

Magsår

Magsår innebär att det har bildats sår i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna. De flesta med magsår får ont i magen, oftast i mitten av magens översta del. Magsår orsakas oftast av en bakterie, men även vissa läkemedel kan göra att du får magsår. De allra flesta blir bra med behandling.

Symtom

Det är vanligt att ha ett eller flera av följande symtom vid magsår:

  • Du har ont i mitten av magens översta del, den så kallade maggropen.
  • Du mår illa och kan kräkas.
  • Du har ont i perioder, du kan till exempel ha ont några veckor och vara symtomfri däremellan.
  • Du känner att symtomen ändras när du äter, de kan antingen lindras eller försämras.
  • Du kan få ont i magen och smärtan kan upplevas som hungersugningar.

Symtomen vid magsår kan variera mellan olika personer.

Blödande eller brustet magsår

Ett magsår kan börja blöda eller utvecklas till ett brustet magsår. Ett brustet magsår är när såret går igenom väggen på magsäcken eller tolvfingertarmen, och maginnehållet läcker ut. Både blödande och brustet magsår är allvarliga tillstånd som kan bli livshotande.

Du kan få ett blödande eller brustet magsår även utan att ha känt något av symtomen ovan. Vanliga symtom på blödande eller brustet magsår är annars att ha ett eller flera av följande symtom:

  • Du får plötsligt mycket ont i övre delen av magen, det kan kännas som hungersugningar.
  • Smärtan kan bli värre av att du äter, men även lindras av mat eller dryck.
  • Du får ont i magen på natten.
  • Du mår illa eller kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod.
  • Du har svart bajs.
  • Du går ner i vikt.

En blödning från magsäcken kan leda till blodbrist, som i sin tur kan göra att du blir trött och andfådd.

Ont i magen kan bero på annat

Många har ont i magen utan att ha magsår. Det kan till exempel vara något av följande:

Symtomen kan likna de symtom som man får vid magsår.

Ett sår i magsäckens slemhinna kan ibland ge samma symtom som magcancer, men risken att det är cancer är liten. Cancer i tolvfingertarmen är mycket ovanligt.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har magsår och särskilt om något av följande stämmer in på dig:

  • Du är över 50 år och får symtom från magen som du inte har haft tidigare.
  • Du minskar snabbt i vikt eller får minskad lust att äta.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du får plötsligt mycket ont i magen.
  • Du kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod.
  • Du har svart bajs eller blodigt bajs.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring 112 om du har ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Läs om hur vården för barn och vuxna fungerar i Stockholms län.

Så kan du minska risken för magsår

Det finns några saker du själv kan göra för att minska risken att få magsår, framför allt om du har haft magsår tidigare.

Använd inte vissa läkemedel

Undvik att använda läkemedel mot värk eller feber som är antiinflammatoriska eller som innehåller acetylsalicylsyra. Antiinflammatoriska läkemedel kallas också för NSAID.

Dessa läkemedel ökar risken för magsår. Risken ökar ännu mer om du använder olika typer av dessa läkemedel samtidigt.

Använd istället läkemedel som innehåller paracetamol om du har värk eller feber.

Läs vilka smärtstillande läkemedel mot värk och feber du kan använda och vilka du ska undvika här.

Fråga om du är osäker på ditt läkemedel

Fråga på ett apotek om du behöver smärtstillande läkemedel och är osäker på vad du kan använda.

Berätta för din läkare att du har eller har haft magsår, och om du behöver använda NSAID eller Trombyl under en längre tid. Du kan då få läkemedel som förebygger magsår.

Rök inte

Det är bra att sluta röka eller att minska på rökningen, om du röker. Det finns hjälp att få, om du röker och vill sluta.

Vad kan jag göra själv?

Du kanske märker att du blir sämre av viss mat eller dryck, till exempel kan stark eller friterad mat ge symtom hos en del. Andra kan bli sämre av kaffe och alkohol.

Vad som ger dig besvär och hur du reagerar kan skilja sig från vad andra får besvär av. Försök lägga märke till om det är något särskilt du blir sämre av, och undvik då att äta eller dricka det.

Förr rekommenderades särskild mat för att inte få magsår igen. Men det gäller inte längre.

Undersökningar och utredningar

Du bör alltid bli undersökt om du tror att du har magsår.

Du får berätta

När du kommer till en läkare får du berätta om dina symtom. Det kan vara svårt för läkaren att avgöra om du har magsår eller till exempel känslig mage, eftersom symtomen påminner om varandra.

Du får berätta om du har haft magsår tidigare, och om du då blivit bättre med läkemedel som minskar mängden saltsyra i magen. Du får också berätta om du använder några receptfria eller receptbelagda läkemedel, framför allt smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel.

Gastroskopi

Du kan behöva bli undersökt med gastroskopi, som gör att läkaren eller sjuksköterskan kan se insidan på matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.

Med hjälp av gastroskopin kan läkaren eller sjuksköterskan se om det finns ett sår. Hen kan också ta vävnadsprov för att undersöka om det finns cellförändringar i såret eller om du har bakterien Helicobacter pylori i magen. Bakterien kan orsaka magsår.

Du undersöks alltid med gastroskopi efter en behandling om du har haft ett sår just i magsäcken. Läkaren behöver kontrollera hur såret har läkt, eftersom det ibland kan vara svårt att skilja magsår från cancer.

Har du haft sår i tolvfingertarmen och blivit symtomfri behöver du däremot inte undersökas igen efter behandlingen.

Blodprov och andra tester

Bakterien Helicobacter pylori kan också upptäckas med hjälp av ett blodprov. Blodprovet visar om kroppens immunförsvar har reagerat mot bakterien. Blodprovet kan inte säga om du har bakterien vid provtagningstillfället, eller om du haft bakterien tidigare. Däremot kan provet visa om du inte har bakterien.

Du kan också få lämna ett utandningsprov eller ett avföringsprov för att undersöka om du har Helicobacter pylori. Dessa prover är säkrare än blodprov, framför allt för att utesluta om du har bakterien. Utandningstestet heter Urea Breath Test och kan förkortas UBT.

Det kan räcka med att läkaren undersöker dig med ett blodprov, utandningsprov eller ett avföringsprov. Provet kan ibland avgöra vad du får för behandling, och du behöver då eventuellt inte undersökas med gastroskopi. Det gäller framförallt om du är yngre än 50 år.

Behandling

Ett magsår kan läka av sig själv, men kommer oftast tillbaks. Därför ska ett magsår alltid behandlas eftersom det annars kan utvecklas till ett blödande eller brustet magsår.

Det finns bra behandling, och de flesta blir friska med hjälp av läkemedel. Vilken behandling du får beror på varför du fått magsåret:

  • Beror magsåret på Helicobacter pylori får du olika typer av antibiotika i kombination med läkemedel som minskar produktionen av saltsyra.
  • Har du använt läkemedel som orsakar magsår kan det räcka med att du slutar använda läkemedlet. Men du får alltid behandling om läkaren har sett att du har ett magsår vid en gastroskopi.

Du behandlas olika länge, beroende på om såret sitter i magsäcken eller i tolvfingertarmen.

Läkemedel som påverkar mängden saltsyra

Det finns olika grupper av läkemedel som minskar mängden saltsyra i magsäcken:

  • Protonpumpshämmare är den grupp läkemedel som är mest effektiv och används oftast. Läkemedlen minskar bildningen av saltsyra i magsäcken.
  • Histamin-2-blockerare minskar också bildningen av saltsyra, men inte lika effektivt som protonpumpshämmare och används därför inte vid behandling av magsår.
  • Antacida kan användas ibland. Antacida neutraliserar den saltsyra som finns i magsäcken, men påverkar inte bildningen av saltsyra.

Protonpumpshämmare går in i cellen som bildar saltsyra och minskar mängden saltsyra som bildas. Exempel på läkemedel som innehåller det verksamma ämnet är omeprazol, esomeprazol, lanzoprazol eller pantoprazol.

Du kan få båda protonpumpshämmare och histamin-2-blockerare på recept, men de finns också att köpa receptfritt. Använd främst receptfria läkemedel om du har tillfälliga besvär med sura uppstötningar och halsbränna.

Ett annat namn som används för protonpumpshämmare är förkortningen PPI.

Behandling med antibiotika

Du behandlas med protonpumpshämmare och två sorters antibiotika i en vecka om magsåret beror på Helicobacter pylori. Att ta bort bakterien med den här kombinationen av läkemedel kallas eradikeringsbehandling.

Du behöver fortsätta att använda protonpumpshämmare om såret är i magsäcken, oftast i tre veckor efter att du slutat med antibiotika.

Nästan alla som har Helicobacter pylori och som behandlas blir friska. Magsår som beror på Helicobacter pylori behandlas alltid med antibiotika, även om magsåret kan läka med bara protonpumpshämmare eller av sig själv. Det beror på att risken är stor att få magsår igen om bakterien finns kvar.

Vissa antibiotika kan ge allergiska besvär. Berätta för din läkare om du tidigare behandlats med antibiotika och fått en allergisk reaktion. Läkaren kan då välja att ge dig en annan sorts antibiotika.

Läs mer om antibiotika här.

Du kan behöva undersökas igen

Du kontrolleras alltid med gastroskopi tills såret är läkt, om du har haft sår i magsäcken. Har du haft Helicobacter pylori kontrolleras du också för att se att bakterien försvunnit.

Ett sår i tolvfingertarmen behöver inte kontrolleras med gastroskopi om du har blivit helt besvärsfri.

Läkaren kan vilja kontrollera såret i tolvfingertarmen om du fortfarande har besvär efter att ha behandlats. Såret kan då kontrolleras genom att undersöka om infektionen med Helicobacter pylori har läkt. Det kan göras med ett utandningstest eller med ett avföringsprov. När du gör dessa undersökningar ska du inte ha använt protonpumpshämmare i minst en vecka innan undersökningen, annars kan svaret bli felaktigt.

Ibland behövs sjukhusvård

Ett brustet magsår behöver snabbt opereras på sjukhus. Vid operationen syr läkaren ihop såret så att magsäcksinnehållet inte kommer ut och skadar de organ som finns runt magsäcken. Läkaren kan också limma eller häfta ihop ett blödande magsår genom ett gastroskop, alltså utan att du behöver opereras genom buken.

Du behöver också vård på sjukhus om du har ett blödande magsår, eller om blodvärdet är så lågt att du behöver en blodtransfusion.

Vad händer i kroppen?

Magsår kan uppstå både i magsäcken och i tolvfingertarmen.

Magsäcken bildar ungefär två liter starkt sur magsaft varje dag. Magsaften består bland annat av slem, saltsyra och enzymet pepsin. Pepsin och saltsyran behövs för att bryta ner protein som finns i maten. Dessutom dör många bakterier i den starka syran.

Saltsyran bildas i magsäckens slemhinna, i särskilda celler som innehåller så kallade protonpumpar. Saltsyran är frätande, men slemhinnan skadas inte eftersom magsäcken också bildar olika skyddande ämnen.

Det finns alltså en balans mellan skadliga och skyddande ämnen i magsäck och tolvfingertarm. Om den här balansen rubbas kan en skada i form av ett sår uppstå i slemhinnan. Det är vanligast att få sår i tolvfingertarmen.

Det tar oftast ett par veckor för ett magsår att utvecklas.

Ett annat namn för magsår är det latinska namnet ulcus.

Läs mer om magsäcken och matsmältningsorganen här.

Vad beror magsår på?

Helicobacter pylori

Bakterien Helicobacter pylori är den vanligaste orsaken till magsår. Sår i tolvfingertarmen beror nästan alltid på bakterien. De flesta personer har bakterien utan att få magsår eller andra besvär. Det är oklart varför bakterien orsakar magsår bara hos vissa.

Många smittas redan när de är barn. Troligtvis sprids bakterien inom ens egen familj. Man kan få i sig bakterien med mat eller med vatten, och den sprids antagligen vidare via avföring. Att tvätta händerna efter eget toalettbesök minskar förmodligen risken att smitta.

Läkemedel

Du kan få magsår av vissa antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel, samt av läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra.

Läkemedlen minskar bildningen av ett ämne som skyddar magsäcken. Tar du sådana läkemedel ofta kan magsäckens skydd minska så pass mycket att du får magsår.  Du kan undvika detta genom att samtidigt använda läkemedel som minskar mängden saltsyra i magsäcken, till exempel en protonpumpshämmaren.  

Läs mer här om vilka receptfria läkemedel du kan använda mot tillfällig smärta

Okänd orsak

Magsår kan också uppstå utan att det finns en uppenbar orsak. Stress anses inte längre orsaka magsår om du annars är frisk.

Komplikationer och följdsjukdomar

Illustration av blödande och brustet magsår
Bild 1 visar ett blödande magsår och bild 2 visar ett brustet magsår.

Det är ovanligt att få komplikationer vid magsår, men de som kan uppstå är följande:

  • Blödande magsår.
  • Brustet magsår.
  • Ärrbildning som ger förträngning av nedre magmunnen.

Blödande magsår

Ett blödande magsår är när ett blodkärl i slemhinnan brister på grund av magsåret. Det börjar då blöda inuti magsäcken eller tolvfingertarmen. Blödningen kan göra att bajset blir svart, och om du kräks ser maginnehållet ut som kaffesump.

Att bajset blir svart beror på att blodet från magsåret blir mörkt när det kommer i kontakt med saltsyran i magsaften. Du kan också få svart bajs om du tar järntabletter mot lågt blodvärde, men då är det inte tecken på att något är fel.

En blödning som inte behandlas kan leda till blodbrist.

Brustet magsår

Brustet magsår kallas det om såret går tvärs igenom väggen på magsäcken eller tolvfingertarmen så att innehållet i magen kommer ut i bukhålan. Det är ovanligt att ett magsår utvecklas till ett brustet magsår, men om det händer får du oftast mycket ont i magen.

Ett brustet magsår behöver behandlas på sjukhus direkt.

Ärrbildning

Om man får sår runt nedre magmunnen flera gånger bildas det ärr när såren läker. Ärren kan göra att magmunnen blir trängre, och det blir svårare för maginnehållet att passera till tarmen. Symtom på att magmunnen har blivit alltför trång är bland annat att du kräks lätt.

Med en operation kan magmunnen göras större igen. Det är ovanligt att få förträngning av nedre magmunnen.

Besvär efter tidigare operation

Innan bakterien upptäcktes opererades många med magsår. Vid operationen togs en del av magsäcken bort. Det fanns även en metod där en kirurg skar av de nervtrådar som styrde bildningen av magsyra. 

Magsår och graviditet

Berätta för din läkare om du är eller planerar att bli gravid och har magsår.

Du kan använda protonpumpshämmare med det verksamma ämnet omeprazol eller lanzoprazol om du är gravid eller ammar. Men du bör undvika de antibiotika som tar bort Helicobacter pylori. Du får behandling med antibiotika när du har slutat amma, om magsåret beror på bakterien.

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan