Så kan du må bättre med KOL

Att känna sig andfådd och att behöva hosta upp slem är typiskt för KOL.

Om du är andfådd

Fortsätt att göra sådant som du brukar göra, även om du blir andfådd. Anpassa aktiviteterna efter vad du orkar med.

Vila om du behöver, men undvik att ligga ner långa stunder när du är vaken. Lungorna pressas ihop när man ligger ner. Då blir det svårare att andas.

Pröva att göra en eller flera av följande saker:

• Ta lagom djupa och lugna andetag. Det kan kännas bra att pressa ut luften mellan läpparna.
• Ta stöd mot något med händerna eller armarna. Du kan sitta eller stå. Böj dig framåt.
• Badda runt näsan och i resten av ansiktet med en sval, fuktad trasa.

En arbetsterapeut kan ge dig råd om hur du bäst kan spara på krafterna och andas på rätt sätt för att orka med det du vill göra. Du kan också få hjälpmedel som underlättar din vardag, till exempel en rullator.

Om du behöver hosta

Pröva något av följande om du har svårt att hosta upp slem:

• Ta några djupa andetag innan du hostar.
• Stöt ut luften med öppen mun, som när man gör imma på en spegel. 

En arbetsterapeut kan ge mer råd och hjälp om du behöver. Du kan få ett hjälpmedel som ger motstånd när du andas ut. Det kallas PEP-andning och gör att slemmet lossnar lättare.

KOL kan göra att du får ont. Det kan bero på att du har hostat mycket. Du kan bli öm i bröstkorgen eller ryggen. Att ha ont kan också bero på benskörhet.

Det här kan du göra:

• Få hjälp att sluta röka, om du röker och behöver stöd för att vänja dig av med det.
• Rör på dig. Var gärna ute i solen för att stärka både musklerna och skelettet. Du kan också behöva behandling mot benskörhet.
• Använd läkemedel mot smärta om det gör ont när du rör på dig.

Läs mer: Receptfria läkemedel mot smärta – vad ska jag välja?

Du kan få besvär med att läcka urin eller avföring, så kallad inkontinens. Det beror på att kroppens muskler har försvagats så att det blir svårare att hålla tätt när du hostar eller anstränger dig.

Det här kan du göra:

• Få råd och tips om hur du stärker musklerna i bäckenbotten som gör att du kan hålla tätt.
• Få hjälpmedel vid inkontinens.

Det är vanligt att känna oro och nedstämdhet. Det kan bero på att du har svårt att andas. Det kan också bero på att du tänker på att sjukdomen begränsar dig så att du inte längre kan göra sådant du vill eller behöver göra.

Det här kan du göra:

• Följ råden om hur du kan andas lättare.
• Använd läkemedel mot KOL om du har fått det. Följ anvisningarna från läkaren.
• Ha rutiner. Ät regelbundet. Försök att sova på natten och att vara vaken på dagen.
• Rör på dig. Fysisk aktivitet brukar göra att det känns bättre.
• Lär dig mer om sjukdomen tillsammans med andra. Du kan också gå med i en patientförening. Prata med en KOL-mottagning för att få veta vad som finns.
• Berätta för någon annan hur du mår. Det kan vara en vän, släkting eller någon annan du känner dig trygg med. Du kan också kontakta någon av de organisationer som ger råd och stöd på mejl, chatt eller telefon. 

Läs mer om hur du kan bryta oro, motverka stress och mildra nedstämdhet. Berätta för läkaren eller sjuksköterskan om det inte känns bättre.

Du som röker kan bromsa sjukdomen genom att sluta röka. De flesta som gör det tycker att de får en förbättrad livskvalitet.

Ta hjälp om du behöver. Du kan få hjälp med motivationen och att förbereda dig att sluta, både i form av samtal och med läkemedel. Du kan få hjälp även om du får återfall och börjar röka igen.

Läs mer om hur och var du kan få hjälp att sluta röka.

KOL kan göra att du minskar i vikt. Det beror på att alltmer av kroppens energi behövs för att andas och att hosta. Andra orsaker kan vara att du får svårare att andas när du äter, eller att du snabbt blir mätt.

Försök ändå att hålla vikten. Då orkar du mer. Det minskar också besvären med andfåddhet.

Pröva att göra så här:

• Ät mat med mer energi.
• Ät flera mindre måltider i stället för några få stora måltider.

En dietist kan ge dig råd om god mat som ger mer energi.

Här kan du läsa om tips som ökar lusten att äta om du är äldre.

Ju mer fysiskt aktiv du är desto långsammare utvecklas sjukdomen. Du orkar mer, får bättre kondition och blir mindre andfådd när du rör på dig.

Gör en fysisk aktivitet du tycker om. Här är några förslag:

• Promenera, gå i trappor, eller cykla.
• Träna balansen.
• Delta i gympa eller annan organiserad träning.

Att ibland bara resa dig upp några gånger per dag från sittande ställning kan vara bra träning om du har svår KOL.

Försök att röra på dig även om du har perioder när du mår sämre. Det bevarar och stärker musklerna.

Läs mer om hur du kan röra på dig.

En fysioterapeut kan ordna ett träningsprogram som passar dig. Du får också lära dig hur du kan andas på ett sätt som gör att du orkar träna.

Förkylningar och andra luftvägsinfektioner kan bli extra besvärliga och långdragna om du har KOL. Du kan till exempel få mer hosta och svårare att andas.

Det här kan du göra för att minska risken att bli sjuk:

• Vaccinera dig mot influensa, covid-19 och pneumokocker.
• Tvätta händerna ofta, särskilt i förkylningstider.
• Håll avstånd till personer som är sjuka och kan smitta dig.

Du kan lättare få hål i tänderna om du behöver äta oftare, och äta mer energirik mat. Läkemedel mot KOL kan göra att du blir torr i munnen. Det gör också att du lättare kan få hål, och du kan också få besvär med svamp i munnen.

Det här kan du göra:

• Var extra noga när du gör rent i munnen.
• Följ råden mot att bli torr i munnen.
• Prata med läkaren om du har rätt till särskilt tandvårdsbidrag.

Det är viktigt att du är uppmärksam på hur du brukar må när du har KOL. Det är för att du ska kunna förbereda dig om du är på väg att få en period när du mår sämre. Det kan förkorta perioden som du mår sämre.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller KOL-mottagningen om du får en luftvägsinfektion, till exempel en förkylning.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har KOL och får svårt att andas trots behandling hemma. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Du kan få en fast vårdkontakt

Du kan få en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för KOL.