Hud, hår och naglar

Överdriven svettning

Alla människor svettas. Det är kroppen sätt att kyla ner sig och hålla rätt kroppstemperatur. Men en del svettas så mycket att det känns jobbigt i vardagslivet. Det kallas för överdriven svettning.

Det finns ingen gräns för vad som är överdriven svettning. Det som avgör är hur du själv upplever svettningarna.

Symtom

Vilka besvär överdriven svettning ger är väldigt olika. Här är några exempel:

  • Du upplever att du ofta luktar svett.
  • Du tycker att det är svårt att ta andra människor i hand.
  • Du har svårt att hålla i till exempel papper och annat material på grund av handsvett.
  • Du får hudbesvär eller infektioner på grund av svettningarna.

Vad kan jag göra själv?

Var noga med hygienen om du upplever att din svett luktar. Svett luktar nästan ingenting förrän den kommer i kontakt med bakterier. Tvätta dig gärna med en mild tvål som inte torkar ut huden.

Du kan prova att raka bort håret i armhålorna om du besväras av svettlukt därifrån. Då blir det mindre yta för bakterierna att växa på.

Antiperspirant och deodorant brukar hjälpa

Använd antiperspirant eller deodorant. De innehåller olika ämnen och fungerar därför på olika sätt. Många produkter är både antiperspirant och deodorant samtidigt. Du kan fråga om råd på ett apotek.

Antiperspiranter minskar svettningen. Det finns antiperspiranter med extra stark effekt på apotek. Deodoranter döljer lukt med hjälp av parfymer. Ofta innehåller de ämnen som minskar tillväxten av bakterier.

Antiperspiranter och deodoranter med vatten irriterar huden mindre än de som innehåller alkohol, men de torkar långsammare. De finns både med och utan parfym. Prova en parfymfri om du blir röd och irriterad på huden.

Om du svettas mycket om händerna

Du kan använda en antiperspirant om du svettas mycket om händerna. De flesta är framförallt gjorda för att användas i armhålan, men du kan även använda den på händerna. Använd antiperspiranten efter att du har tvättat händerna.

Det här kan du göra om du har fotsvett

Du kan pröva följande om du har fotsvett:

  • Använd strumpor av naturmaterial som silke, bambu eller hög andel bomull. Undvik syntetmaterial, eftersom det lätt blir fuktigt.
  • Ha flera par skor så att du kan byta. Skinnskor är bättre än täta gymnastikskor eller gummistövlar. 
  • Torka skor du har använt ordentligt innan du tar på dig dem igen. Du kan till exempel lägga tidningspapper i skorna. Det finns särskilda elektriska skotorkar som du kan lägga in i skorna för att de ska bli ordentligt torra. Det finns också speciella skoinlägg som kan ta bort eventuell lukt från skorna.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har något av följande besvär:

  • Du svettas så mycket att det stör dig i ditt vardagsliv, och antiperspiranter inte hjälper.
  • Du har kraftiga svettningar och är trött, går ner i vikt, har hjärtklappning, långvarig feber eller svettas på natten.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Läs om hur vården för barn och vuxna fungerar i Stockholms län.

Undersökningar

På vårdcentralen får du berätta om dina besvär och hur du mår i övrigt.

Läkaren kan göra en kroppsundersökning och du kan också få lämna blodprover.

Du kan behöva få en remiss till en hudläkare eller en neurolog om du har mycket svåra besvär. En neurolog är en specialist på nervsystemets sjukdomar.

Behandling

Du kan få sprutor med den verksamma substansen botulinumtoxin om du har stora besvär och inget annat hjälper. Botulinumtoxin är ett ämne som blockerar nervimpulserna som går till svettkörtlarna. Det gör att du svettas mindre. Botulinumtoxin finns i läkemedlen Botox och Xeomin. Behandlingen brukar behöva upprepas ungefär en gång i halvåret.

Läkemedel

Så kallade antikolinerga läkemedel kan minska svettningar. Läkemedlen kan däremot ge biverkningar som kan vara besvärliga, till exempel muntorrhet.

Svettning

Alla människor svettas, både vuxna och barn. När du svettas kyler kroppen ner sig för att behålla rätt kroppstemperatur.

Svetten från vissa körtlar får en särskild lukt

Svettkörtlar finns överallt på kroppen, men är vanligast i handflator och fotsulor. Det finns en speciell sorts svettkörtlar i armhålorna, runt könsorganen, på bröstvårtorna och intill ändtarmsöppningen. Dessa svettkörtlar utsöndrar mjölksyra och urinämne. Därför får svetten en särskild lukt när den bryts ner av hudens bakterier.

Ibland svettas du mer

Det kan finnas flera olika orsaker till att du ibland svettas mer än du brukar, till exempel följande:

  • Du anstränger dig fysiskt eller blir varm av någon annan orsak.
  • Du vistas i varmt klimat.
  • Du har en infektion, till exempel en förkylning. Då svettas du för att de områden som reglerar temperatur och svettning tillfälligt är påverkade. Du kan få svettningar som kommer och försvinner, även om du inte har feber. Svettningarna kan pågå i flera veckor.
  • Du är stressad eller orolig. Kroppen har en förmåga att förbereda sig för fysiskt försvar när du är stressad. Då ökar svettningen i handflator och fotsulor.
  • Du kan svettas mer om du är vältränad än om du är otränad. Den som är vältränad svettas mest på överkroppen.
  • Du kan svettas extra mycket i ansiktet när du äter starkt kryddad mat.

Hur mycket svettas man varje dag?

Det vanligaste är att svettas ungefär en halv liter vätska varje dag. Svettningen styrs av det så kallade sympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet tillhör den del av kroppens nervsystem som du inte kan kontrollera med viljan.

Barn och svettning

Även barn svettas mer eller mindre. Olika barn kan svettas olika mycket även om de är lika påklädda och befinner sig i samma miljö. Vissa spädbarn svettas särskilt mycket på huvudet, vilket är helt normalt.

Ungdomar i puberteten börjar svettas mer och svetten får en tydlig lukt. En del kan tycka att svettningarna är besvärliga. Du kan läsa mer om svettning under puberteten på UMO.se.

Vad beror överdriven svettning på?

Överdriven svettning kallas också hyperhidros. Det finns flera olika orsaker till överdriven svettning.

Svettkörtlarna kan vara överaktiva – primär hyperhidros

Den vanligaste orsaken till överdriven svettning är överaktiva svettkörtlar. Då svettas du mest på handflatorna, på fotsulorna eller i armhålorna. Det är även vanligt att svettas från andra ställen, som ansiktet eller underlivet. Du kan svettas mer i perioder, så kallade skov.

Orsaken till överaktiva svettkörtlar är inte känd. En teori är att aktiviteten av någon anledning ökar i de delar av hjärnan som styr svettningen. Då börjar du svettas mer.

Huden blir kall och blöt när du svettas mycket. Det kan i sin tur öka aktiviteten i den delen av nervsystemet som är känslig för stress, och göra att du svettas ännu mer.

Psykisk stress kan öka besvären, men det brukar inte vara orsaken till att svettkörtlarna är överaktiva. Tvärtom kan det ofta vara så att det är den överdrivna svettningen som gör att du mår psykiskt dåligt.

Det är ganska vanligt att personer med primär hyperhidros har någon nära släkting med samma typ av besvär.

Andra orsaker till överdriven svettning – sekundär hyperhidros

Överdriven svettning kan också bero på olika sjukdomar eller hormonella förändringar i kroppen. Då är det vanligt att svettas mer över hela kroppen. Den överdrivna svettningen kallas då för sekundär hyperhidros.

Det kan till exempel bero på något av följande:

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Till toppen av sidan