Att bli utsatt för våld i en parrelation

Skriv ut (ca 9 sidor)

Att bli utsatt för våld påverkar hälsan. Våldet kan vara både psykiskt, fysiskt och sexuellt och kan förekomma i alla slags relationer. Våldet kan ge akuta fysiska skador, men också olika typer av långvariga besvär. Det finns hjälp att få för att ta sig ur relationen och för att må bättre.

Skriv ut

Denna text handlar framför allt våld i parrelationer, men mycket av det som står är samma för andra slags relationer där våld förekommer.

För dig som är ung finns det information på umo.se. Där finns också information om hedersrelaterat våld och förtryck.

På 1177.se kan du också läsa om våldtäkt och om sexuella trakasserier.

Våld är aldrig ett uttryck för kärlek

Våld är aldrig ett uttryck för kärlek

Psykiskt eller fysiskt våld börjar sällan på en gång i ett förhållande, utan brukar komma gradvis. Partnern kan växla mellan att ibland vara snäll och omtänksam och att ibland vara kritisk, arg eller kontrollerande. Men att trycka ner någon annan är aldrig ett uttryck för kärlek. 

Att hota någon, eller använda fysiskt eller sexuellt våld är förbjudet enligt lagen. Det är aldrig den som blir utsatts fel. Ansvaret ligger alltid hos personen som använder våld. 

Alla kan utsättas för våld, men ingen ska behöva leva med våld. Du kan få stöd och hjälp för att förändra din situation.

Fäll ihop

Vad är psykiskt våld?

Vad är psykiskt våld?

Psykiskt våld kan vara många olika saker och kan få lika svåra konsekvenser som annat våld. Om du ofta blir kritiserad och ifrågasatt, kan du bli osäker på dig själv och på dina egna tankar och ord.

Du kanske börjar tro på det som partnern säger, eller börjar tro att mycket av det som händer i relationen är ditt fel. Du kanske oftare börjar göra som partnern vill, för att slippa bråk eller för att du blir rädd. Våldet innebär ofta att du förlorar andra nära relationer, vilket gör att din partner får allt mer inflytande.

Det psykiska våldet kan till exempel innebära att partnern gör en eller flera av följande saker:

  • Hen säger och gör kränkande saker mot dig.
  • Hen anklagar dig för saker du inte gjort.
  • Hen får dig att tro att det oftast är du som tycker, tänker eller gör fel i relationen.
  • Hen är oförutsägbar, det som var rätt i går är fel idag, vad du än gör är det fel.
  • Hen kontrollerar och har åsikter om vad du skriver på sociala medier eller i sms.
  • Hen kontrollerar dig och gör det svårare för dig att hålla kontakten med vänner och familj.
  • Hen hotar att skada dig eller någon som du älskar, en person eller ett djur.
  • Hen gör dig rädd med hotfulla gester eller kommentarer.
  • Hen gör det svårt för dig i din vardag, till exempel gömmer saker som du behöver.
  • Hen slår sönder möbler eller saker som du tycker om.
  • Hen gör sig rolig på din bekostnad, förlöjligar och hånar dig.
  • Hen kontrollerar hemmets ekonomi.
Fäll ihop

Vad är fysiskt våld?

Vad är fysiskt våld?

Det fysiska våldet kommer ofta när det psykiska våldet redan har pågått ett tag. Det kan ske upprepade gånger eller endast finnas närvarande som ett hot.

Fysiskt våld kan ske på många sätt. Det kan exempelvis vara att partnern gör en eller flera av följande saker:

  • Hen nyper, skakar eller håller fast dig.
  • Hen släpar eller knuffar dig.
  • Hen kastar något på dig.
  • Hen tar stryptag på dig.
  • Hen slår eller sparkar dig.
  • Hen bankar ditt huvud mot något.
  • Hen låter dig inte få sova.
Fäll ihop

Vad är sexuellt våld?

Vad är sexuellt våld?

Sexuellt våld kan vara både psykiskt och fysiskt. Det kan till exempel innebära att din partner gör en eller flera av följande saker:

  • Hen ger dig sexuella kommentarer
  • Hen rör dig på ett sexuellt sätt mot din vilja.
  • Hen tjatar eller sig till sex eller tvingar dig att utföra olika typer av sexuella handlingar.
  • Hen får dig att känna att du inte kan säga nej till sex. Upplevelsen för den som är utsatt kan vara att priset för att säga nej till sex blir för högt.
Fäll ihop

Vad är försummelse?

Vad är försummelse?

Försummelse är en typ av våld som framförallt du som har behov av stöd och hjälp för att klara ditt liv och din vardag blir utsatt för, till exempel om du har en funktionsnedsättning, är sjuk eller är äldre. Exempel på försummelse kan vara att partnern gör en eller fler av följande saker:

  • Hen ser till att du inte får tillgång till hjälpmedel du behöver.
  • Hen hindrar dig från att söka den hjälp från samhället som du behöver.
  • Hen ser inte till att dina behov blir tillgodosedda som till exempel av mat, fysisk aktivitet, sociala kontakter eller personlig hygien.
  • Hen ger dig felaktig medicinering.
Fäll ihop

Reaktioner på våld och hot

Reaktioner på våld och hot

Alla reagerar på olika sätt på våld och hot. En del reagerar på en gång, för andra kan reaktionen dröja flera år.

Det är vanligt att reagera känslomässigt och fysiskt. Du kanske överraskas av känslor som du inte är beredd på och inte vet hur du ska hantera. Kanske har du fastnat i tankemönster som är svåra att bryta. Du kan också komma ihåg händelser långt senare. Därför är det viktigt att ha någon att prata med om det du varit med om, helst så snart som möjligt.

Någon annan, till exempel ett barn, som har sett våldet eller är orolig för din säkerhet kan också få reaktioner. Kom ihåg att det inte är något konstigt att reagera på svåra situationer.

Det är individuellt hur du reagerar, men det finns känslor som många känner igen sig i, särskilt om du varit utsatt för upprepat våld. Många känner sorg, skäms och tar på sig skulden för det som har hänt. Att känna rädsla, ilska eller maktlöshet är också vanligt.

Våldet kan orsaka en rad fysiska och psykiska reaktioner, som ont i huvudet, mag- och tarmbesvär eller svårt att sova. Du kan bli förvirrad och få svårt att minnas. Ångest och depression är också vanligare hos personer som utsatts för våld än hos andra. Du kan läsa mer på Kvinnofridslinjens webbplats.

Fäll ihop

Det finns hjälp att få

Det finns hjälp att få

Det är förståeligt och naturligt att vara rädd för vad som kommer att hända om du lämnar relationen. Men du är inte ensam. Ofta är det en lång process att lämna din partner, och det kan behövas olika typer av hjälp under tiden. Det går att få hjälp av vården, socialtjänsten eller ideella verksamheter, som till exempel kvinnojourer och brottsofferjourer. De kan ordna ett tillfälligt, skyddat boende.

Många som väljer att lämna sin partner och gå vidare med sitt liv behöver bearbeta det som har hänt. Minnen kan vara mycket starka, men med hjälp kan du lära dig att hantera dem.

Här finns några tips på hjälp och stöd för dig som lever i en våldsam relation

  • Ett första steg kan vara att prata med en vän, en släkting eller någon annan som du litar på. Det kan kännas tryggt att veta att någon annan känner till din situation.
  • Socialtjänsten i kommunen har ett särskilt ansvar att erbjuda stöd till människor som har utsatts för våld. Socialtjänsten ska, om du vill, utreda din situation för att se vilken hjälp just du har behov av. Stödet kan både vara samtalsstöd och rådgivning och olika former av praktiskt och ekonomiskt stöd. De ska också kunna ge olika skyddsinsatser när det behövs. Många kommuner erbjuder också insatser för den som utövar våld, som vill ha hjälp att bryta sitt beteende. Om det finns barn inblandade, har socialtjänsten en skyldighet att se till att även de får skydd och stöd.  Det kan till exempel vara samtalsstöd eller familjebehandling.
  • Kvinno-tjej-eller ungdomsjour kan ge både krisstöd i en akut situation och hjälp att bearbeta erfarenheter av våld efter att en relation avslutats. Du kan hitta information om var din närmaste jour finns på ROKS eller Unizons hemsida.
  • Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 kan ge dig stöd, men också information om var du kan få ytterligare hjälp där du bor, till exempel hos polisen, socialtjänsten eller en kvinno- eller tjejjour. Du kan vara anonym när du ringer.
  •  RFSL:s brottsofferjour för HBTQ personer, erbjuder samtalsstöd via telefon.

Tips för dig som inte är beredd att lämna relationen än

Här är några saker som kan göra det svårt att lämna en relation där du är utsatt för våld:

  • Du kan vara rädd för hur partnern eller någon annan ska reagera.
  • Det kan finns delar av relationen som du är nöjd med
  • Du kan vara orolig för hur du ska klara dig ekonomiskt
  • Du vill inte vara ensam

Har ni gemensamma barn eller husdjur tillsammans kan beslutet om uppbrott ibland kännas extra svårt.

Om du ännu inte är beredd att lämna finns det ändå saker som är viktiga att tänka på

  • Gör allt för att bibehålla relationen med vänner, familj eller andra sociala kontakter. Berätta så mycket du kan om hur du har det.
  • Kontakta gärna någon av de organisationer som är listade ovan eller socialtjänsten i din kommun. Även om du inte vill lämna relationen är det bra att ha någon att prata med om dina funderingar och din oro, gärna någon som är kunnig på området.
  • Anteckna de händelser som du tror kan vara psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Skriv vilken dag och tid det hände. Det kan vara bra att ha om du någon gång bestämmer dig för att lämna. Förvara anteckningarna på ett ställe där du är säker på att den som utsätter dig inte får tag i den. Spara sms, mail eller annan dokumentation där din partner uppträder nedvärderande eller hotfullt.
  • Se till att eventuella skador blir dokumenterade av sjukvården. Det betyder inte att du måste fatta beslut om att göra en polisanmälan. Du kan ta kort själv eller be någon annan att göra det om du inte vill kontakta vården. Se till att någon annan ser dina skador.
  • Ta oron på allvar. Undersök var du kan få akut hjälp, dels handlar det om att kunna ringa polisen, dels handlar det om att snabbt kunna sätta sig i säkerhet.
Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

På en vårdcentral kan du få hjälp att dokumentera dina skador, även om du just nu inte skulle vara redo att göra en polisanmälan. Du kan också få hjälp att få en samtalskontakt.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

När det är bråttom

Du ska besöka en akutmottagning om du har blivit utsatt för fysiskt våld eller ett sexuellt övergrepp och behöver akut omhändertagande.

I akuta lägen, ring 112. Polisen hjälper dig, tar emot polisanmälan och ger stöd och råd. Polisen hjälper dig också med olika skyddsåtgärder och ansökan om kontaktförbud.

Fäll ihop

Sök vård och stöd i Stockholms län

Stockholms län

Sök vård och stöd i Stockholms län

Det finns flera föreningar och organisationer som erbjuder stöd vid partnervåld. Här nedan ser du exempel på några av dem:

Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna hjälper både kvinnor och män.

Fäll ihop

Varför är det viktigt att anmäla?

Varför är det viktigt att anmäla?

Du bestämmer själv om du vill polisanmäla din partner eller inte. En polisanmälan är en viktig markering att det som har hänt är ett brott. Det ger dessutom partnern en möjlighet att få hjälp att förändra sitt beteende. Inom kriminalvården finns det speciella program för behandling av personer som använder våld mot sin partner.

Fäll ihop

Barn som växer upp i våldsamma miljöer påverkas.

Barn som växer upp i våldsamma miljöer påverkas.

Tänk på att barn påverkas starkt både på kort och lång sikt av att se eller höra en förälder bli utsatt för våld. Barn vet oftast om vad som pågår, trots att vuxna kanske inte tror det. Även psykiskt våld mot en förälder kan påverka barn allvarligt. Det innebär inte att du är en dålig förälder som inte har lämnat, du bär inte ansvar för våldet och det är ett mycket svårt beslut att bryta upp. Men det innebär att du kan göra nya val med barnen i åtanke.

Det är mycket viktigare för barns hälsa och välmående att slippa se eller höra våld än att ha föräldrar som lever tillsammans.

Det finns hjälp för barnen

Det finns det hjälp att få om du är orolig för dina barn. Hos socialtjänsten kan du få hjälp att diskutera stödinsatser för både dig och dina barn. Det kan gälla både samtalshjälp och praktiskt stöd och skydd. Märker du att barnet mår psykiskt dåligt kan ni få hjälp genom barn och ungdomspsykiatrin. Du kan prata med en jurist om du är orolig för frågor om vårdnad och umgänge efter en eventuell separation. 

På sajten Våga berätta finns information för barn. Det går att både läsa och lyssna på informationen.

Misstänker eller vet du att ett barn är utsatt för våld?

Kontakta socialtjänst och polis om du är orolig för att ett barn blir direkt utsatta för våld.

Kontakta socialtjänsten om du misstänker att ett barn är direkt utsatt för våld eller bevittnar våld i sitt hem. Du behöver inte ha några bevis, din misstanke räcker

Kontakta kommunens socialjour eller polisen på telefonnummer 114 14 om du inte kan vänta tills socialtjänsten har telefontid. Vid pågående brott ska du ringa polisen på 112!

Privatpersoner och personer som arbetar med ideell verksamhet har ingen anmälningsplikt, men om du misstänker att ett barn far illa bör du anmäla det till socialtjänsten så att de kan utreda vad som hänt. Du behöver själv inte veta exakt vad det är som har hänt.

Alla som arbetar med barn är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det gäller till exempel personal i förskolan, skolan, på fritids, inom sjukvården, polisen och kyrkan.

Viktigt att anmäla!

Ibland kan vuxna som misstänker att ett barn far illa välja att inte ingripa, eftersom de är oroliga för att ha fel, inte vet vad de ska göra eller tror att det kan bli värre för barnet om de lägger sig i. Men det är viktigt att tänka på att då kanske barnet inte får någon hjälp alls. För barnets bästa bör du därför alltid anmäla. Du kan ringa och rådgöra anonymt med socialtjänsten om du är osäker på hur du ska gå till väga.

Fäll ihop

Hjälporganisationer

Hjälporganisationer

Förutom myndigheter som socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård finns det flera verksamheter som erbjuder stöd vid våld i nära relationer. Du kan även kontakta dem för att rådgöra om du lever i en relation som du mår dåligt i, men är osäker på om det är våld. Här är exempel på några av dem: 

  • 1000 Möjligheter är en stiftelse som erbjuder stöd till ungdomar. 1000 Möjligheter är till för killar, tjejer, cis-personer och transpersoner och unga som inte vill definiera sig.
  • Brottsofferjourernas riksförbund, erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
  • Jourhavande medmänniska, en ideell organisation som erbjuder samtalsstöd via telefon.
  • Killfrågor.se har stöd för killar mellan 10 och 18 år via chatt.
  • Kom till oss, polisens informationssida om brott i nära relationer.
  • Kvinnofridslinjen erbjuder samtalsstöd via telefon dygnet runt. De kan även hjälpa dig med kontaktuppgifter till socialtjänst, socialjour eller kvinnojour. Telefonsamtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen. Telefonnummer: 020-50 50 50.
  • Nationella hjälplinjen, erbjuder samtalsstöd via telefon och via nätet om du mår dåligt.
  • RFSL, brottsofferjour för hbtq-personer, erbjuder samtalsstöd via telefon.
  • Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen finns till för kvinnor som har varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Föreningen har en telefonjour 08 - 696 00 95 dit du kan ringa för att få stöd.
  • Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män, är en paraplyorganisation för verksamheter som arbetar med att ge stöd till män i kris. Här kan du hitta kontaktuppgifter till kriscentra för män runt om i landet.
  • Roks,  Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt tjejer och kvinnor via telefon och andra insatser.
  • Terrafem driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk. Telefonnummer: 020- 52 10 10. Samtalet syns inte på din telefonräkning.
  • Tjejjouren.se samlar alla Sveriges tjejjourer och ungdomsjourer. På sajten finns också frågelåda och en informationsbank.
  • Hedersfortryck.se har information för dig som är utsatt och till dig som vill lära dig mer om hedersförtryck.
  • tris.se/ (Tjejers rätt i samhället) erbjuder jourtelefon och stöd till dig som lever med hedersvåld.
  • Unizon har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt kvinnor och tjejer via telefon och andra insatser. 
Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-05-15
Redaktör:

Ida Friedmann, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Bearbetat i samarbete med Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala.

Granskare:

Josefin Grände, utbildare och författare i frågor om genus, sexualitet och våld mot kvinnor, Stockholm


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2018-05-25
Redaktör:
Åsa Schöldéen, 1177 Vårdguiden