Att få ett hjälpmedel - så går det till

Skriv ut (ca 11 sidor)

Du som har en funktionsnedsättning kan behöva hjälpmedel för att få livet att fungera så bra som möjligt. Med hjälpmedel menas ofta produkter av olika slag, men även teknik som appar och programvaror. Ett hjälpmedel kan till exempel göra så att du blir mer aktiv, delaktig och självständig i ditt liv.

Skriv ut

Landstingen, regionerna och kommunerna är skyldiga att erbjuda hjälpmedel om du behöver det. Men de bestämmer själva hur de delar upp ansvaret mellan sig och vilka regler och avgifter som ska finnas. Därför varierar det vad du kan få, vad det kostar och vem du ska kontakta för att få ett hjälpmedel. Det kan också skilja sig åt beroende på om det är ett barn eller en vuxen som behöver hjälpmedlet.

Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och ingår i till exempel habilitering och rehabilitering. 

Olika typer av hjälpmedel

Olika typer av hjälpmedel

Ofta delas hjälpmedel upp i grupper utifrån olika funktionsnedsättningar:

Här kan du söka bland hjälpmedelsprodukter indelade i de olika områdena och se vad som finns att få där du bor.

De flesta hjälpmedel är medicintekniska produkter. De är framtagna för att vara just hjälpmedel.

Ansvar för olika grupper av hjälpmedel

Hjälpmedel som du behöver för att klara det dagliga livet ska landstingen, regionerna och kommunerna erbjuda. Med det menas hjälpmedel som du behöver för att till exempel äta, klä dig och sköta din hygien. Men även sådant du behöver för att förflytta dig, kunna kommunicera och sköta hemmet. Landstingen, regionerna och kommunerna ska även erbjuda de hjälpmedel som du behöver för vård och behandling.

Andra typer av hjälpmedel ska erbjudas av andra i samhället:

  • Arbetshjälpmedel är hjälpmedel som gör att du kan arbeta. De är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ansvar. 
  • Skolhjälpmedel är ett delat ansvar mellan varje skola och hälso- och sjukvården. 
  • Fritidshjälpmedel kan du ibland hyra, låna eller få bidrag för.
Fäll ihop

Vem kontaktar jag om jag vill ha ett hjälpmedel?

Vem kontaktar jag om jag vill ha ett hjälpmedel?

För att få ett hjälpmedel från landstinget, regionen eller kommunen behöver du träffa en person som kan utreda ditt behov av hjälpmedel. Personen beslutar också vilket eller vilka hjälpmedel du får. En sådan person kallas förskrivare.

Förskrivaren kan till exempel vara något av följande:

  • arbetsterapeut
  • fysioterapeut
  • logoped
  • audionom
  • synpedagog
  • sjuksköterska.

Ofta börjar du med att ta kontakt med en vårdcentral eller motsvarande vårdmottagning. Där får du sedan mer information om vem du ska kontakta för att få träffa en förskrivare.

Du kan också ta kontakt direkt med den verksamhet som ansvarar för den typ av hjälpmedel du vill ha.

Ibland behöver du först få en remiss. Då kan en läkare på vårdcentralen hjälpa dig med det.

Stockholms län

Om det är första gången du behöver ett hjälpmedel kan du kontakta en primärvårdsrehabilitering. Har du tidigare haft hjälpmedel kan du alltid prata med den specialistmottagning du haft kontakt med. Om du bor på ett äldreboende, prata med sjuksköterskan, arbetsterapeuten eller sjukgymnasten på boendet. 

Vid vissa hjälpmedel kan du kontakta mottagningarna direkt:

  • Om du behöver hörhjälpmedel kan du kontakta någon av följande hörselmottagningar
  • Om du har konstaterad afaki eller dubbelseende och fått remiss från din ögonläkare på glasögonglas eller kontaktlinser kan du kontakta någon av följande optiker.

Barn och unga till och med 19 år som behöver glasögon eller linser kan få bidrag. Läs mer om glasögonbidraget här.

Fäll ihop

Hur bedöms om jag får ett hjälpmedel?

Hur bedöms om jag får ett hjälpmedel?

Innan du kan få ett hjälpmedel måste ditt behov av hjälpmedel bedömas. Det görs av en förskrivare. Du eller någon närstående får beskriva vilka behov och önskemål du har och förskrivaren undersöker hur de nedsatta funktionerna påverkar din situation i vardagen.

Tillsammans kommer ni fram till i vilka situationer ett hjälpmedel kan underlätta och vad målet ska vara med att använda hjälpmedlet.

Om du får hjälp av en närstående kan ett hjälpmedel ibland underlätta även för den personen. Då kan det tas med i bedömningen. En ställbar säng kan till exempel göra det lättare både för dig och för den som hjälper dig.  

Olika verksamheter använder olika metoder för bedömning

Förskrivaren följer de regler för hjälpmedel som varje landsting, region och kommun har. Ibland finns så kallade behovstrappor där olika behov prioriteras. Viktigast är livsuppehållande behov som att kunna andas eller få i sig näring. Sedan kommer basbehov som att äta själv eller klä på sig. Därefter kommer behov av att fungera i vardagen, som att handla mat. Sist kommer behov som handlar om fritiden.

För att förskrivarna ska kunna göra så rättvisa behovsbedömningar som möjligt använder de särskilda metoder. De kan vara olika beroende på vilken funktionsnedsättning du har, vilket hjälpmedel det gäller och vilket yrke förskrivaren har. 

Fråga förskrivaren om du undrar vilka metoder som används.

Stockholms län

I Stockholms län utgår förskrivarna ifrån följande behovstrappa. Ibland gör de även ett hembesök. Du behöver kanske träna på att använda hjälpmedlet på rätt sätt.

Fäll ihop

Hur går utprovningen till?

Hur går utprovningen till?

Efter att förskrivaren har bedömt dina behov får du prova det eller de hjälpmedel du behöver. Det kallas utprovning. Finns det flera olika hjälpmedel som kan passa ska förskrivaren informera dig om det.

En del hjälpmedel behöver provas i den miljö där de ska användas. Det gäller till exempel rörelsehjälpmedel.

Ibland kan du få låna hjälpmedel för att själv ta med hem och testa innan förskrivaren fattar beslut om du ska ha det.

Du kan behöva träna

Alla hjälpmedel behöver anpassas individuellt. Den som har skrivit ut ditt hjälpmedel ska också följa upp att det fungerar som det är tänkt. Det kan göras vid ett eller flera besök och ibland genom ett telefonsamtal.

Du får också lära dig att använda hjälpmedlet. Ibland går det ganska fort, om du till exempel ska börja använda en rollator. Andra gånger behövs många tillfällen, som till exempel om du ska börja använda ett kognitivt hjälpmedel eller en elrullstol som ska manövreras i trafik.

Om du vill se och känna på olika hjälpmedel kan du göra det i särskilda butiker och utställningar som kan finnas där du bor. Fråga din förskrivare om vilka möjligheter som finns till det.   

Oftast får du hjälpmedel ur ett upphandlat utbud

I varje landsting, region och kommun finns ett antal hjälpmedel som förskrivaren ska börja med att skriva ut, utifrån vad du behöver. Vilka det är styrs av olika avtal. Det kallas att det finns ett upphandlat utbud. Oftast får du hjälpmedel från denna grupp av hjälpmedel.  

Förskrivaren kan också ansöka om att skriva ut andra hjälpmedel, om behovsbedömningen visar att de upphandlade hjälpmedlen inte fungerar för ditt behov.

Ett hjälpmedel som du har fått förskrivet är oftast ett lån.

Stockholms län

Här kan du prova ut ditt hjälpmedel

Fäll ihop

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, men det är förskrivaren som ansvarar för att det val som görs passar dig och dina behov.

Förutom att det kan finnas många typer av hjälpmedel finns det ofta många varianter och olika varumärken. Tillsammans ska du och förskrivaren komma fram till vad som blir bäst.

Om det finns det flera olika hjälpmedel inom landstinget, regionen eller kommunen som kan passa dig ska förskrivaren informera om det. I sådana fall ska du få själv välja vilket hjälpmedel som du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.  

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i valet av hjälpmedel är det viktigt att du förstår den information som du får av förskrivaren. Förskrivaren ska anpassa sin information till dina individuella behov.

Du kan ha rätt till tolk om du inte talar svenska. Du kan också ha rätt till tolk om du till exempel är döv eller har talsvårigheter.

Fäll ihop

Vad kostar det att få ett hjälpmedel?

Vad kostar det att få ett hjälpmedel?

Den avgift du får betala för att få hjälpmedel varierar i olika landsting, regioner och kommuner. Ibland är det helt utan kostnad och ibland får du betala en avgift. Avgiften kan vara till exempel en förskrivningsavgift eller en utprovningsavgift. Ibland betalar du även en besöksavgift hos förskrivaren.

På vissa ställen finns ett särskilt högkostnadsskydd för hjälpmedel. Då behöver du bara betala kostnader upp till en viss gräns.

Om du tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning kan du bli ersättningsskyldig.

Stockholms län

För dig som lånar ett hjälpmedel

Stockholms läns landsting lånar för det mesta ut hjälpmedlet gratis, men för vissa typer av hjälpmedel betalar du hyra. Även batterier till hörapparater och vissa enklare hjälpmedel som till exempel små, enkla duschpallar eller medicindosetter kan kosta. Barn med bestående funktionsnedsättning har däremot alltid kostnadsfria hjälpmedel. Lånar eller hyr du hjälpmedel från landstinget betalar du inget för reparation och underhåll.

Här läser du mer om vilka avgifter som gäller.

För dig som har Fritt val

Om du fått ett beslut om Fritt val av hjälpmedel får du en rekvisition av landstinget. Rekvisitionens storlek beror på vilket hjälpmedel du har. För dyrare hjälpmedel ingår ett servicekonto, i övrigt står du själv för service och underhåll.

För dig som är bosatt i annat län

Om du är bosatt i ett annat län men får vård i Stockholm kan du få hjälpmedel i samband med besöket. Din hemkommun eller landsting debiteras senare för dessa kostnader.

Högkostnadsskydd för vissa hjälpmedel

Det finns ett högkostnadsskydd för att du inte ska behöva betala mer än 2000 kr i avgifter/hyresavgifter för hjälpmedel under loppet av ett årOrtopediska skor, byte av andningsmask och vissa andra avgiftsbelagda tillbehör/reservdelar omfattas däremot inte av högkostnadsskyddet.

Be den som förskrivit ditt hjälpmedel om ett högkostnadsskydd.

Fäll ihop

Fritt val av hjälpmedel

Fritt val av hjälpmedel

I några landsting, regioner och kommuner finns möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att du kan få möjlighet att välja något annat hjälpmedel än de som finns i det upphandlade utbudet. Du får då istället en så kallad rekvisition på en viss summa pengar. Med den summan kan du sedan själv köpa ett hjälpmedel.

Innan du får möjlighet till fritt val av hjälpmedel görs först en bedömning av dina behov, precis som när du annars får ett hjälpmedel. Sedan diskuterar du och förskrivaren om fritt val av hjälpmedel är något som passar. Om du vill göra ett eget val och förskrivaren bedömer att du klarar det så får du en rekvisition.

Beloppet du får på rekvisitionen motsvarar kostnaden för ett liknande hjälpmedel som du skulle ha erbjudits från det upphandlade utbudet. Vill du ha ett dyrare hjälpmedel kan du själv lägga till pengar.

De landsting, regioner och kommuner som har infört fritt val har själva valt ut vilka hjälpmedelsområden det ska gälla. Några har det på många hjälpmedelsområden och andra på enstaka typer av hjälpmedel.

Du ansvarar själv för ditt hjälpmedel

När du har köpt ett hjälpmedel genom fritt val äger du det. Skötsel och reparationer får du ordna själv. För vissa hjälpmedel kan du få tillgång till en särskild summa pengar på ett servicekonto. Med de pengarna kan du bekosta skötsel och reparationer. Det kan till exempel gälla om du har en rullstol.

Om dina behov förändras så att det hjälpmedel som du har köpt genom fritt val inte längre räcker till, har du rätt att få en ny behovsbedömning.

Även om du har valt att köpa hjälpmedel genom fritt val har din förskrivare ansvar för att följa upp beslutet och din habilitering eller rehabilitering. 

Stockholms län

I Stockholms län finns två möjligheter för dig som får ett hjälpmedel förskrivet:

  1. Antingen lånar du hjälpmedlet av landstinget.
  2. Om en förskrivare bedömer att det är lämpligt kan du istället köpa ett eget hjälpmedel med hjälp av en rekvisition – så kallat Fritt val av hjälpmedel. Du kan då välja ett hjälpmedel som inte finns i landstingets vanliga utbud och själv betala mellanskillnaden.

Gör så här om du fått beslut om Fritt val av hjälpmedel

  • Vänd dig till en hjälpmedelsbutik eller mottagning där du kan känna på och prova ut ett hjälpmedel.  
  • Fråga personalen om de har avtal med landstinget. Om de inte har det, står det på rekvisitionen hur de ska göra.

När du köper hjälpmedel enligt Fritt val-modellen innebär det också att du äger och ansvarar för att sköta ditt hjälpmedel. I övrigt gäller samma regler som för andra hjälpmedel.

Här kan du läsa mer om vilka hjälpmedel som omfattas av Fritt val av hjälpmedel.

Om ditt behov förändras

Om ditt behov förändras kontaktar du mottagningen igen – kanske du behöver prova ut ett nytt hjälpmedel.

Fäll ihop

Kan jag köpa ett hjälpmedel själv?

Kan jag köpa ett hjälpmedel själv?

Om du skulle vilja köpa ett hjälpmedel själv utan att ha kontakt med vården kan du kontakta en butik eller leverantör direkt. Det kan du göra oavsett vilket landsting, region eller kommun du tillhör.

Ibland rekommenderas du av förskrivaren att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel hända om behovsbedömningen visar att dina behov inte motsvarar kraven för att du ska kunna få ett hjälpmedel.

Vissa hjälpmedel räknas som så kallade egenansvarsprodukter. Då måste du köpa hjälpmedlet själv. 

Fäll ihop

Vad händer när jag har fått hjälpmedlet?

Vad händer när jag har fått hjälpmedlet?

När du har fått ditt hjälpmedel så använder du det så länge som du behöver och som det fungerar som det ska.

Om hjälpmedlet efter en tid inte fungerar lika bra som tidigare, trots service och nödvändigt underhåll, ska du kontakta den som skrev ut hjälpmedlet. Kanske kan hjälpmedlet justeras eller bytas ut. Kanske har behoven ändrats så att en ny bedömning behöver göras.

I samband med att du får hjälpmedlet får du också information om vad du ska göra om hjälpmedlet behöver repareras eller underhållas. Du behöver oftast inte betala något själv för reparation och service för ett hjälpmedel som du har fått förskrivet.

Om du inte längre behöver hjälpmedlet ska det oftast återlämnas. Om du flyttar och vill ta med dig hjälpmedlet behöver du kontakta förskrivaren för att ta reda på om det går bra.

Om du är på tillfälligt besök någonstans i landet och behöver hjälpmedel för en kortare tid, kan du ofta få låna eller hyra det tillfälligt där.

Stockholms län

Om du lånar ditt hjälpmedel ansvarar du för att hjälpmedlet får regelbundet underhåll. Den som förskriver ditt hjälpmedel informerar om vart du ska vända dig för underhåll och reparation.

Om ditt hjälpmedel går sönder
Du ansvarar själv för att förvara ditt hjälpmedel på ett säkert sätt. Om du till exempel skulle tappa bort ett hjälpmedel som du hyr/lånar av landstinget blir du ersättningsskyldig och om det missköts kan landstinget kräva tillbaka det och ibland kräva ersättning. Vare sig du hyr eller själv äger ditt hjälpmedel är det bra att se över hemförsäkringen. Täcker den att hjälpmedlet går sönder, stjäls eller tappas bort, eller behöver du en separat försäkring?

Lämna tillbaka ditt hjälpmedel
Om du lånat/hyrt ditt hjälpmedel ska det lämnas tillbaka när du inte längre behöver det. Alla som förskriver hjälpmedel ska kunna ta emot dem. Gör rent hjälpmedlet och kontakta dem som lämnade ut det, till exempel primärvårdsrehab, vårdcentralen eller hjälpmedelscentralen. Stora hjälpmedel som till exempel sängar och rullstolar hämtas av hjälpmedelscentralen. Läs mer om detta på Sodexos webbplats respektive Hjälpmedel Stockholm.

Även vid flytt ska hjälpmedlen lämnas tillbaka och nya hjälpmedel förskrivas på den nya orten, om det är utanför Stockholms län. Läs mer om flytt här.

Vad händer med återlämnade hjälpmedel?
Återlämnade hjälpmedel servas och återanvänds.

Fäll ihop

Vad gör jag om jag inte är nöjd?

Vad gör jag om jag inte är nöjd?

Kontakta den som skrev ut ditt hjälpmedel om du inte är nöjd med hur det fungerar. Du kanske behöver få mer information, stöd eller utbildning för att det ska fungera bra.

Det kan också vara så att ditt behov har förändrats och att förskrivaren därför behöver göra en ny behovsbedömning.

Är du inte nöjd med den förskrivare du har träffat, kan du kontakta chefen för enheten och fråga om det är möjligt att få träffa någon annan.

Om du anser att du inte har fått rätt behandling, hjälpmedel eller du inte kommer vidare i kontakten med din förskrivare, kan du vända dig till patientnämnden. De finns i varje landsting och region, och ibland även i kommunerna.

Läs mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården

Stockholms län

Om du och mottagningen inte kommer överens om hur problemet ska lösas kan du vända dig till Patientnämnden.

Du kan när som helst vända dig till en ny förskrivare som gör en bedömning av dina behov.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 11 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-10
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulla-Britt Blomquist, arbetsterapeut, Västerås


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2017-05-10
Redaktör:
Åsa Schöldéen, 1177 Vårdguiden 
Granskare:
Anna M Breuer, Anna M Breuer, Handläggare, Stockholms läns landsting