Att skada sig själv

Skriv ut (ca 9 sidor)

Att göra sig själv illa brukar vara ett sätt att försöka hantera svåra känslor. Det kan kännas som att det hjälper i stunden, men i längden kan det få dig att må sämre. Det finns andra sätt att må bättre, och det finns hjälp att få.

Skriv ut

Vad är självskadebeteende?

Vad är självskadebeteende?

Att skada sig själv, eller ha ett självskadebeteende, kan innebära att man gör illa sin kropp på något sätt, eller att man utsätter sig för något skadligt eller riskfyllt. Det brukar vara ett sätt att försöka hantera svåra känslor. Fysisk smärta kan upplevas lättare att stå ut med än känslomässig smärta.

En del kan uppleva en lättnad precis när de skadar sig. Men ångesten och de svårhanterliga känslorna brukar komma tillbaka och kan då vara ännu starkare. Med tiden blir problemen ofta större. Därför är det inte en bra lösning att skada sig själv. Det kan hindra dig från att hitta andra sätt att hantera situationen på.

Livet kan bli bättre

Det kan vara svårt att tro att livet kan bli annorlunda, när du är mitt uppe i det jobbiga. Men det kan det. Det finns andra, bättre sätt att hantera jobbiga känslor.

Det går att sluta skada sig själv. Det finns bra hjälp att få. Många som har varit i liknande situationer har tagit sig ur dem. Eftersom självskadebeteende brukar förvärras med tiden är det viktigt att du får hjälp att sluta skada dig så snart som möjligt.

Berätta för någon hur du mår

Det är bra att berätta för någon hur du mår, oavsett varför du skadar dig. Det brukar kännas skönt. Andra kanske inte har förstått hur du mår. Utåt sett kanske allt verkar bra eller som vanligt. 

Att sätta ord på tankar och känslor, kan också hjälpa dig att se situationen tydligare. Den som lyssnar kanske kan hjälpa dig att se andra perspektiv och föreslå andra alternativ. 

Att skada sig kan vara beroendeframkallande

Att skada sig själv är något man lätt kan ”fastna i”. Man börjar se det som ett alternativ och med tiden blir det svårt att sluta. Det är vanligt att tänka mer och mer på att skada sig. Ju mer man skadar sig själv, desto oftare får man impulsen att göra det igen. 

Det kan börja med att du testar att skada dig någon gång för att du har det jobbigt. Senare mår du kanske ännu sämre, och skadar dig igen. Så kan det fortsätta. Med tiden kan du känna ett allt större behov att skada dig själv. Det blir något du känner att du måste göra i vissa situationer för att känna dig lugn.

Samtidigt kan det leda till att du mår sämre och sämre. 

Självkänslan påverkas 

Självskadande hänger ofta ihop med självkänsla. När du gör dig själv illa kan det påverka din självrespekt och hur du ser på dig själv. Du känner dig kanske arg eller besviken på dig själv och kan få tankar om att du inte är värd någonting.

En del får självmordstankar. Det är också vanligt att man skäms för att man skadar sig själv, trots att man inte har gjort något fel. 

Fäll ihop

Att sluta skada sig själv

Att sluta skada sig själv

Det går att sluta skada sig själv. Att ändra ett beteende kan vara svårt, men man klarar ofta av mer än man tror.

Varför ska jag sluta?

Det finns nästan alltid ett syfte med att skada sig själv. Hjälper det dig att hantera svåra känslor och tankar? Får det andra att förstå hur kämpigt du har det? Det säger något om vad du behöver. Men du behöver få det på andra sätt.

Att skada sig själv löser ofta ett problem för stunden. Men det innebär nästan alltid att problemen blir större på lång sikt. Att skada sig brukar hindra en från att hitta andra sätt att hantera känslor och lösa problem.

Det finns många sätt att jobba för att stärka sig själv och må bättre. Här är några tips. Det viktiga är att du hittar ett sätt som passar just dig. 

Att berätta kan hjälpa

Ofta brukar det kännas bra att berätta för någon hur man mår. Att sätta ord på dina tankar och känslor kan göra det lättare att se situationen tydligare. Den som lyssnar kanske kan hjälpa till med andra perspektiv och alternativ. 

Du kan också pröva att skriva om vad du känner. Visa det du har skrivit för någon annan om du vill. 

Vad får dig att vilja skada dig själv?

En viktig sak är att få syn på vad som får dig att vilja skada dig själv. Tänk efter: I vilka situationer kommer lusten att skada dig? Vad känner och tänker du i de stunderna? Svaren på de frågorna kan ge dig viktig information om vad du behöver för hjälp. 

Ta hand om dig själv

Du ska förändra ett beteende, något du kanske är van att göra. Det kan vara svårt. Det blir lättare att orka med om du försöker få tillräckligt med sömn, äter bra och rör på dig. Du kan till exempel gå promenader eller träna. Att låta bli alkohol och andra droger är också bra. Genom att ta hand om dig själv gör du dig själv mindre sårbar. 

Hitta andra sätt att lugna dig själv

Du behöver hitta andra sätt att lugna och trösta dig än att skada dig själv. Det kan vara lättare att stå ut med svåra känslor om du fokuserar på något helt annat.

Istället för att skada dig: ta en dusch, gå ut och spring, se en film, ring en kompis eller gör något annat som du tror kan fungera för dig. En del tycker om att gå ut i naturen, andra mår bättre av att skriva vad de tänker och känner.

Har du starka känslor som du behöver få ut? Försök att hitta ett nytt sätt som passar just dig. Här är några förslag: skrik högt, sjung, dansa till vild musik, träna hårt, gråt eller slå på en kudde. Du kan skriva en egen lista som du tar fram när du behöver.

Gör dig av med det du skadar dig med. Det kan vara ett första försök till en lösning.

Öva dig på att vara kvar i jobbiga känslor

Öva på att identifiera olika känslor som du upplever. Känn efter hur det känns. Är du ledsen, arg, rädd eller något annat? Om du är ledsen, behöver du troligen få sörja och få tröst. Är du rädd, behöver du kanske få skydd eller hjälp att klara av något.

Känslor förstärks ofta av våra tankar. Du kanske tänker att du inte borde känna som du gör eller att det är fel på något sätt. Sådana dömande tankar är inte särskilt hjälpsamma. Var uppmärksam på dem. Öva på att stanna kvar en stund i känslan, i stället för att försöka komma bort från den på en gång. 

Om du har ångest, kan det kännas som att den först blir starkare och starkare. Men efter ett tag ökar ångesten inte mer. Det brukar vara samma sak med lusten att skada sig. Det här är något du behöver träna på. För varje gång du tränar på det här kan du orka hålla ut längre.   

Att våga stanna kvar i de svåra känslorna kan hjälpa dig att komma till rätta med problematiken. Det här är något du också kan få professionell hjälp med. Kanske har du en svår livssituation som du behöver hjälp att ta dig ur. 

Gör saker du tycker om 

Tänk på saker du brukar tycka är roliga eller intressanta. Gör någon av de sakerna. Positiva aktiviteter kan påverka hur du känner dig och få dig att må bättre.

Du kan också bli stärkt av att hitta nya intressen eller satsa på något du tidigare har tänkt på att du skulle vilja göra. När du är mitt i något jobbigt, kan det kännas som att du inte klarar av särskilt mycket. Ett steg mot att må bättre är att utmana den känslan. 

Prata eller chatta anonymt

Det finns telefonnummer som du kan ringa för att få prata med någon när du mår dåligt. Du får vara anonym när du vill.

Det finns också seriösa ställen på internet där du kan läsa, chatta eller mejla för att berätta och få stöd och hjälp.

Tänk på att du inte är ditt självskadebeteende 

Försök att tänka så här: Ett självskadebeteende är inte något du är. Det är något du gör. Du är värd att sluta med det.

"Det här hjälpte mig"

Vad kan det vara som får en att lyckas ändra ett beteende och sluta skada sig själv? Här är citat från personer som har slutat skada sig själv.

  • För mig vände det när jag återupptog mina gamla intressen och började dansa och spela piano igen.
  • Jag tyckte det vände när jag träffade min pojkvän och började umgås med personer som levde andra liv.
  • Jag tyckte det var bra att göra saker i nya miljöer där jag bara fick vara "jag", till exempel när jag gick på kurs i drejning och målning.
  • Jag börjar varje dag med att se mig i spegeln och säga till mig själv att jag verkligen duger som jag är och att det här kommer att bli en kanondag!
  • Jag fick ta allt större ansvar inom en organisation och det hjälpte mig verkligen vidare.
  • Jag behövde hitta det som var jag och vad jag tyckte om att göra.
Fäll ihop

Att berätta och få stöd av andra

Att berätta och få stöd av andra

Det är viktigt att du pratar med någon om du har börjat skada dig själv eller om du känner starkt att du vill göra det. Att sätta ord på sina tankar inför en person som lyssnar kan göra att du hittar nya sätt att se på dina svårigheter och upptäcker nya möjligheter att lösa dem. Du kan till exempel börja med att berätta hur du mår för någon du har förtroende för. Skriv ett sms, mejl eller brev om det känns lättare.

Du kan behöva samla kraft och vilja för att söka hjälp och ta emot hjälp. Det är inte ovanligt att vara tveksam till att sluta skada sig själv om det har blivit en vana. Be någon annan om hjälp att ta den första kontakten om du tycker att det känns jobbigt att göra det själv.

Kontakta någon på en stödlinje

Det finns personer du kan prata med men ändå vara anonym om du vill det. Du kan till exempel ringa till Hjälplinjen. De som svarar är utbildade psykologer, socionomer och sjuksköterskor och har stor erfarenhet av att stödja människor i kris. Där kan du även få råd om hur du kan söka dig vidare för att få rätt hjälp.

Det finns även andra telefonjourer eller chattjourer som du kan kontakta. Både du som hjälpsökande och de som svarar kan vara anonyma.

Du kan även kontakta en ideell förening som arbetar med att stötta personer med självskadebeteende. På föreningen SHEDO  kan du läsa mer, chatta eller mejla för att berätta och få stöd och hjälp.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Sök hjälp så snart som möjligt om du har börjat skada dig själv. Någon som är van att hjälpa personer som skadar sig kan göra en bedömning, så kan ni gemensamt komma fram till vilken hjälp som behövs.

Om du är under 18 år

Du som är under 18 år kan kontakta en ungdomsmottagning , elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. På en del bup-mottagningar behöver du en remiss från vårdcentralen.

Om du är över 18 år

Du som är 18 år eller äldre kan boka tid på en vårdcentral,  psykiatrisk mottagning eller mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar. Du som är upp till 20-25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning . Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar.

Du som studerar kan kontakta studenthälsan, om problemen har med studierna eller högskolan att göra. På en del orter finns psykiatriska mottagningar för unga vuxna upp till 25 år.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård. 

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tycker att det fungerade, försök igen någon annanstans.

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid att innan det känns rätt att ta emot hjälp.

Fäll ihop

Söka hjälp och stöd i Stockholms län

Stockholms län

Söka hjälp och stöd i Stockholms län

För dig som är ung

Eftersom självskadebeteende kan bli mer eller mindre beroendeframkallande är det viktigt att du får hjälp att sluta skada dig. Tala med någon du litar på, dina föräldrar, lärare eller skolsköterskan eller en ungdomsmottagningar. Är du förälder och är orolig för ditt barn kan du kontakta vårdcentralen.

På någon av de barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna (BUP), kan du sedan få fortsatt hjälp och behandling.

För dig som är vuxen

Är du vuxen kontaktar du en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för vuxna.

Fäll ihop

Varför skadar man sig själv?

Varför skadar man sig själv?

Att skada sig själv fysiskt brukar vara ett sätt att försöka hantera svåra känslor. Det är ofta svårt att stanna kvar i upplevelser som ångest, stress, tomhet, förtvivlan, ilska eller oro. Vi människor gör ibland allt för att inte behöva uppleva plågsamma känslor. Fysisk smärta kan upplevas lättare att stå ut med än det som känns inuti. Du kanske är nedstämd, deprimerad eller har det svårt på annat sätt. Ibland vet man varför man mår dåligt, ibland inte.

Ibland är skadandet ett sätt att lugna eller straffa sig själv. Det kan också vara ett sätt att känna något när man känner sig tom eller bedövad. Det kan vara ett sätt att visa andra att något är fel och att du behöver hjälp. Ibland beror självskadande på något annat. Det finns ofta flera anledningar till att man skadar sig själv.

Att skada sig själv behöver inte betyda att man vill dö, men man kan ändå riskera sitt liv. Ditt självskadebeteende behöver tas på allvar.

Fäll ihop

Vad händer när jag söker hjälp?

Vad händer när jag söker hjälp?

Under första träffen får du berätta varför du är där. Du kan också få prata om hur du mår och om din livssituation. Den du träffar kan fråga om när du började skada dig själv och vad du själv tror att det beror på. Det är bra att försöka sätta ord på vad du tänker och känner, för att få så bra hjälp som möjligt. Det är okej att gråta och visa att du mår dåligt.

Du kan få olika typer av hjälp

Vilken hjälp du får beror på hur mycket och länge du har skadat dig själv, och vad det beror på att du skadar dig själv. Ibland räcker det med ett samtal, ibland behövs flera. Du kan få behandling för andra problem samtidigt om det behövs. 

Du kan få hjälp att hitta andra sätt att hantera jobbiga känslor i stunden. Det kan vara svårt i början och det är något du kommer att behöva träna på. Du får hjälp av din behandlare. 

Att gå och prata med någon kan hjälpa dig att förstå mer om dig själv och om vilka situationer som sätter igång känslan att vilja skada dig. Du kan få syn på varför du mår som du gör och varför du gör på ett visst sätt i vissa situationer. Du kan få prata om andra saker än att du skadar dig, till exempel om det har hänt svåra saker i ditt liv.

Du har rätt att vara delaktig

Du har rätt att vara med och bestämma om vilken behandling du ska få. Ställ frågor om det är något du inte förstår. Du kan också be att få informationen översatt eller nedskriven för att kunna läsa den i lugn och ro. För att hjälpen ska fungera, är det viktigt att det känns bra för dig och att du har förtroende för den du träffar. Be att få träffa någon annan om det inte känns bra. 

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
 
Fäll ihop

Om du vill veta mer

Om du vill veta mer

Det finns bra böcker som kan hjälpa dig som skadar dig själv eller dig som är anhörig till någon som skadar sig själv. Här är några tips:

  • Ibland finns det inga enkla svar, Ego Nova, 2013. Boken kan beställasladdas ner som pdf eller för att läsa på läsplatta.
  • För att överleva - om självskadebeteende av Sofia Åkerman. Natur & Kultur, 2009
  • Att leva ett liv, inte vinna ett krig av Anna Kåver. Natur & Kultur, 2005
  • Föreningen SHEDO har samlat tips på hur du kan hantera svåra känslor i stället för att självskada. Läs mer på Färdighetslistan. Den finns även att ladda ner som app till mobilen.
Fäll ihop

Projekt om självskadebeteende

Projekt om självskadebeteende

Ego Nova

EgoNova är ett informationsprojekt om självskadebeteende och dubbelproblematiken självskadebeteende/ätstörningsproblematik som genomförs av Föreningen SHEDO.Syftet är att öka kunskaperna, verka mot fördomar och stigmatisering och visa att det går att bli frisk. Läs mer på Ego Novas webbplats.

Nationella självskadeprojektet

Alla landsting samarbetar i Nationella självskadeprojektet, för att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för eller som redan har ett allvarligt självskadebeteende. Det övergripande målet med projektet är att antalet unga med självskadebeteende ska minska.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-02-03
Redaktör:

Moa Lindholm, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Manus bygger på texterna Att skada sig själv och Att sluta skada sig själv på UMO.se

Granskare:

Maria Zetterqvist, psykolog och psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2017-02-03
Skribent:
Malin Erlingson, webbredaktör, 1177 Vårdguiden
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden