Godartad prostataförstoring

Skriv ut (ca 12 sidor)

Prostatan är en körtel som ligger innanför penisen, runt urinröret. Den har till uppgift att hjälpa fram spermierna. När du blir äldre kan prostatan växa och trycka mot urinröret så att du får svårare att kissa. Förstorad prostata ökar inte risken för prostatacancer.

Skriv ut

Du behöver inte alltid få behandling, men om du har besvär finns det läkemedel som kan hjälpa. Godartad prostataförstoring är vanligast hos personer över 60 år.

Symtom vid godartad prostataförstoring

Symtom vid godartad prostataförstoring

Det är vanligt att ha något av följande besvär när du har godartad prostataförstoring:

  • När du kissar är strålen svagare.
  • Du behöver trycka på för att tömma urinblåsan helt.
  • Det känns som att blåsan inte är helt tömd när du kissat klart.
  • Strålen avbryts en eller flera gånger när du kissar.
  • Du behöver kissa oftare under dagen.
  • Du behöver gå upp och kissa på natten.
  • Det läcker urin samtidigt som du plötsligt känner dig kissnödig. 
Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som kan bero på prostataförstoring. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du får hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Råd på andra språk

Stockholms län

Råd på andra språk

På telefonnummer 1177 kan du få råd på arabiska och somaliska klockan 822 och på finska klockan 812.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du kan själv välja vilken vårdcentral eller vårdmottagning du vill gå till när du behöver öppenvård. 

Hos läkaren beskriver du dina besvär och svarar på frågor om din hälsa, levnadsvanor, andra sjukdomar och om läkemedel som du använder. Du får också göra några inledande undersökningar:

  • Du får göra en allmän kroppsundersökning.
  • Du får göra en undersökning av prostatakörteln. Undersökningen går till så att läkaren tar på sig en handske och försiktigt för in ett finger i ändtarmsöppningen för att kunna känna på prostatan. Undersökningen kan kännas lite obehaglig men gör inte ont. Läkaren bedömer hur stor prostatan är och om det finns hårda knölar i vävnaden.
  • Du får lämna ett blodprov för att kontrollera njurarnas funktion.
  • Du får lämna ett urinprov. Det är för att utesluta andra sjukdomar i urinvägarna, till exempel urinvägsinfektion.
  • För att undersöka om blåsan töms fullständigt mäter läkaren också hur mycket urin som blir kvar i blåsan efter det att du kissat, så kallad resturin. Det görs nästan alltid genom en undersökning med ultraljud. Undersökningen tar några minuter och är helt smärtfri.
  • Du får oftast lämna ett blodprov för att kontrollera ett ämne som bildas i prostatan, som kallas PSA. PSA-värdet kan vara förhöjt både vid godartad prostataförstoring och vid cancer. Om PSA-värdet är förhöjt får du träffa en urolog för fortsatt utredning. En urolog är en läkare som är specialist på sjukdomar i njurar, urinvägar och mannens könsorgan

Du gör mätningar hemma

Du får också göra egna mätningar av hur mycket du kissar och hur lång tid varje tillfälle tar. Resultatet skriver du in i två protokoll.

I ett frågeformulär får du också bedöma hur svåra dina besvär är. Det hjälper läkaren att bestämma vilken behandling du eventuellt kan behöva.

Du får träffa en urolog om läkaren hittar tecken på någon sjukdom i prostatan som du kan behöva operation eller annan behandling för.

Undersökningar hos urologen

Hos urologen får du göra en ny undersökning. Urologen undersöker prostatakörteln genom att föra in ett finger i ändtarmsöppningen och känna på prostatan.

Andra vanliga undersökningar som du får göra är:

  • Du får kissa i en flödesmätare för att mäta hur fort urinen rinner genom urinröret.
  • Du får göra en undersökning av urinblåsan för att mäta hur mycket urin som blir kvar efter att du har kissat. Mätningen görs oftast med ultraljud.
  • Du får lämna blodprov och urinprov.

Du kan ibland behöva göra fler undersökningar. Det kan vara om urologen inte säkert kan avgöra orsaken till besvären, eller bestämma vilken behandling som är bäst.

Ultraljud och vävnadsprov

Ett exempel är ultraljudsundersökning av prostatan. Undersökningen hjälper urologen att bestämma prostatakörtelns storlek. Ibland kan undersökningen också användas för att ta vävnadsprov från körteln.  Undersökningen av prostatans storlek tar några minuter och gör inte ont. Att ta vävnadsprov tar fem till tio minuter. Du får lokalbedövning eftersom det kan kännas obehagligt.

Cystoskopi

Du kan också få göra en så kallad cystoskopi. Det är en undersökning som görs för att kontrollera urinblåsan och prostatakörteln.

Tryck- och flödesmätning

En annan undersökning kontrollerar trycket och flödet i urinblåsan. Den kallas urodynamik eller tryck-flödesundersökning. Då får du en tunn plastslang införd i urinblåsan genom urinröret. Slangen kallas kateter. Trycket i urinblåsan och urinflödet mäts samtidigt. Då bedöms hur stark urinblåsan är och om det finns något hinder för urinens flöde i urinröret.

Röntgen

En röntgenundersökning görs bara när det finns någon särskild anledning. Det kan till exempel vara när läkaren misstänker att njurarna är påverkade. Njurarna kan antingen avbildas med röntgen eller med hjälp av ultraljud. Läkaren kan då se om det finns förändringar som stenar eller tumörer i njurarna. Röntgen visar hur njurarna fungerar och hur urinen rinner från njuren ned till urinblåsan.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Du behöver inte alltid få vård om undersökningarna visar att besvären beror på en godartad prostataförstoring eller vanliga åldersförändringar. Du behöver enbart behandling om du har besvär av prostataförstoringen. Besvären kan vara att du upplever att strålen är svag när du kissar, att blåsan inte töms helt, att du måste kissa ofta under dagen eller gå upp ofta på natten. Det kan också vara att du känner dig begränsad i vardagen, eller är osäker på vilka aktiviteter du kan utföra, eftersom du inte vet om det finns en toalett tillräckligt nära.

Besvären kan minska av sig själv

Det är vanligt att besvären minskar av sig själv, även om prostatakörteln inte minskar i storlek. Ibland kan besvären komma tillbaka. Det allra vanligaste är att besvären är oförändrade under en lång tid.

Du kan behöva behandling om besvären med urineringen blir värre, eller om prostataförstoringen leder till komplikationer.

Olika behandlingsmetoder vid förstorad prostata

När du ska få behandling mot godartad prostataförstoring finns följande metoder att välja mellan:

  • Du kan få behandling med receptbelagda läkemedel. Behandlingen kan du få av antingen en läkare på en vårdcentral eller en urolog. Det brukar vara läkaren på vårdcentralen som följer upp behandlingen.
  • Du kan bli opererad.
  • Du kan få behandling med mikrovågor eller annan värmebehandling.
  • Du kan få behandling med spiral som förhindrar att prostatan trycker ihop urinröret, eller kateter i urinblåsan.

Operation, värmebehandling och andra typer av ingrepp görs oftast på urologiska kliniker eller på kliniker som har tillgång till urologer. Tillgången till en urologisk klinik eller en urolog varierar beroende på var du bor i landet. Du kan få en remiss av en läkare på en vårdcentral.

Behandling med läkemedel

Det finns olika typer av läkemedel som används vid prostataförstoring.

Den ena kallas alfareceptorblockerare och gör att musklerna kring urinröret och prostatakörteln slappnar av. Prostatakörtelns storlek minskar inte men besvären kan ändå minska. Läkemedlen verkar snabbt, redan inom två till tre veckor.

Den andra kallas 5-alfa-reduktashämmare och minskar prostatakörtelns storlek. Läkemedlen har bara effekt när du har en mer tydlig förstoring av prostatakörteln. Det kan ta upp till ett halvår innan läkemedlen ger full effekt.

Du som har både godartad prostataförstoring och svårt att få stånd kan få ett läkemedel som vanligen används vid erektionsproblem. Då kan du märka att urinvägsbesvären blir bättre en till två veckor efter påbörjad behandling.

Ibland behövs operation

Operation brukar rekommenderas om prostataförstoringen medfört vissa komplikationer, som att du inte kan kissa alls, eller om njurarna fungerar sämre. Du kan också behöva operation om du får upprepade urinvägsinfektioner eller vid upprepade blödningar från prostatan. Likaså kan operation behövas om du har svåra besvär att tömma blåsan eller besvär som beror på stenar i urinblåsan. En operation påverkar inte risken att få prostatacancer senare i livet.

Operation när prostatavävnad tas bort via urinröret, TURP

Om du behöver opereras är det vanligt att prostatakörteln görs mindre med hjälp av en metod som kallas hyvelmetoden eller TURP, som står för transuretral resektion av prostata.

Du får bedövning innan operationen, oftast ryggbedövning. På så sätt bedövas hela den nedre delen av kroppen. Under operationen ligger du på rygg med benen i upphöjda stöd och operationen tar 30-60 minuter.

Prostatakörtelns vävnad tas bort genom att ett instrument, ett smalt rör, förs upp i urinröret. På toppen av röret finns en litet elektriskt redskap med vars hjälp läkaren bit för bit kan skära bort vävnad så att urinkanalen kan återta sin form och fungera bra igen.

Efter operationen har du oftast en kateter i urinröret. Katetern brukar få sitta kvar någon dag och under den tiden får du vanligtvis stanna på sjukhuset.

De flesta som opererats på det här viset upplever ett bra resultat. Det finns en liten risk att besvären återkommer. Omkring var tionde som opereras får återfall under en tioårsperiod.

Det är ovanligt att förmågan att få erektion försämras efter en TURP-operation. Däremot är det vanligt att sädesvätskan går bakåt in i urinblåsan i stället för att gå ut genom penis, och då blir det svårare att få biologiska barn.

Operation genom ett snitt i buken

Ibland är det inte möjligt att ta bort vävnad från körteln genom att små bitar skärs bort efter hand. Det gäller särskilt om prostatakörteln är kraftigt förstorad. Då kan körteln i stället tas bort med en operation genom den nedre delen av buken, nedanför naveln.

En sådan operation är mer omfattande, och kräver både längre tid på sjukhus och längre tid med kateter. Du kan räkna med att behöva stanna på sjukhus i en vecka. Operationen brukar ge en stor förbättring av besvären.

Bra att sluta röka

Det är många vinster med att sluta röka inför en operation, om du röker. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig. Du bör helst sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Värmebehandling kan minska prostatans storlek

Du kan också genomgå en behandling då delar av den förstorade prostatavävnaden förstörs med hjälp av värme.

Värmebehandling med mikrovågor, TUMT

Den vanligaste metoden kallas TUMT, transuretral mikrovågsbehandling, som innebär att värmen kommer från mikrovågor. När du behandlas får du först lokalbedövning i urinröret. Sedan förs en kateter in i urinröret och upp till prostatakörteln. I katetern finns en mikrovågsantenn som producerar värme så att prostatakörtelns inre delar värms upp tills vävnaden förstörs. När de innersta delarna försvinner minskar körtelns storlek.

Du genomgår behandlingen under ett tillfälle och det tar mindre än en halvtimme. Risken för biverkningar är liten. Efteråt har du en kateter i urinröret under några veckor. Katetern behövs eftersom prostatan tillfälligt kan svullna efter behandlingen och göra att du får svårt att kissa. Dessutom stöts rester av den värmebehandlade prostatavävnaden ut genom katetern och ut i uppsamlingspåsen. Det kan svida och göra ont i urinröret under tiden som du har kateter och några veckor efter att den har tagits bort.

Värmebehandling med laser

Prostatakörteln kan också värmas upp med hjälp av laser. På samma sätt som vid mikrovågsbehandling förstörs vävnad och körteln minskar i storlek. Ofta lindras besvären med urineringen.

Värmebehandling med nålar

En annan behandling innebär att nålar skapar värme som sedan förstör prostatavävnaden. Nålarna placeras i prostatakörteln och genom dem leds värme från radiovågor eller laser. Det här är mindre vanliga behandlingar. 

Värmebehandling med ånga

Prostatans storlek kan också minska genom att vattenånga förs upp till vävnaden genom ett speciellt instrument.

Fördelar och nackdelar med värmebehandling

Fördelen med en värmebehandling som förstör vävnaden och minskar prostatakörtelns storlek, är att du kan gå hem samma dag. Det är också mindre risk för komplikationer än vid en operation. En nackdel är att du måste ha kateter en lång tid efter behandlingen, vanligtvis en till två veckor. Du behöver oftast inte byta kateter under denna tid. Det finns också en risk för att en ny behandling behövs.

Kateter i urinblåsan

När du inte kan kissa alls behöver du tömma ut urinen genom en kateter som förs in genom urinröret till urinblåsan. En kateter kan också användas i väntan på operation.

Du kan behöva ha katetern under en längre tid om du av någon anledning inte kan opereras. Då byts den var tredje månad, eller oftare om det blir stopp i den. Katetern byts av en sjuksköterska och oftast sker det på din vårdcentral. Ibland opereras katetern in genom magen och in i urinblåsan, vilket kan minska irritationen i urinröret. När du har en kateter under lång tid finns alltid bakterier i urinblåsan som kan orsaka urinvägsinfektioner. 

Du kan också få lära dig så kallad självtappning av en sjuksköterska eller uroterapeut. Då använder du engångskatetrar. Du tömmer ut urin ungefär fem gånger per dygn. Den här metoden ger mindre irritation i urinrören och urinblåsan.

Alternativ behandling

Inom alternativmedicinen har sedan länge olika plantextrakt använts vid prostatabesvär, till exempel pollenpreparat. En del mindre undersökningar kan tyda på viss effekt, men det finns inga säkra vetenskapliga bevis för att sådana medel har effekt.

Stockholms län

Har du problem med din kateter?

Kontakta i första hand din vårdcentral eller husläkarjour. Om du inte kan ta dig till mottagningen kan du ringa till telefonnummer 1177 och kanske få hjälp genom ett hembesök. Det är sjuksköterskan på 1177 som bedömer om du kan få hembesök.

Fäll ihop

Komplikationer kan kräva snabb behandling

Komplikationer kan kräva snabb behandling

I vissa fall kan den förstorade prostatan leda till svårare besvär och komplikationer. Då har du oftast haft besvär med urineringen under en längre tid.

Du behöver få vård direkt om du inte kan kissa alls utan får stopp av urinflödet, så kallad urinstämma. Då får du svåra trängningar och det gör mycket ont i magen, oftast i nedre delen.

Du behöver få vård snabbt om undersökningarna visar att njurarna fungerar sämre. Detsamma gäller om det kommer upprepade blödningar från prostatakörteln och om det finns kvarvarande urin som ger stenar i urinblåsan, så kallad blåssten.

Du behöver också behandling när en stor mängd urin blir kvar i urinblåsan efter att du har kissat. Det beror på att kisset som blir kvar annars kan leda till upprepade urinvägsinfektioner, som i sin tur kan leda till feber och blod i urinen. Det kan också leda till urininkontinens, så kallad överflödes- eller överrinningsinkontinens.

Fäll ihop

Vad beror prostataförstoring på?

Vad beror prostataförstoring på?

Prostatakörteln ligger runt omkring urinröret just där det lämnar urinblåsan och går ut i penis. Prostatan är en del av mannens inre könsorgan och har till uppgift att bilda transportvätska för spermierna på deras väg från urinröret till ägget i livmodern. Prostatas funktion styrs delvis av hormonet testosteron som bildas i testiklarna. Prostatakörteln kallas också blåshalskörteln.

prostata Bildtext: Prostatan ligger runt urinröret just där det lämnar urinblåsan och går ut i penis.

Svårare att kissa när urinröret trycks ihop

En förstorad prostatakörtel trycker ofta ihop urinröret. Då behövs ett ökat tryck för att urinröret ska öppnas och urin kunna passera. Det kan bli besvärligare att kissa. Prostataförstoring som inte beror på allvarlig sjukdom kallas godartad prostataförstoring, eller benign prostatahyperplasi, BPH. Orsaken till prostataförstoring är inte klarlagd.

Andra orsaker till besvären

Ungefär varannan person över 60 år har prostataförstoring och fyra av fem över 80 år. Drygt hälften av de som får godartad prostataförstoring har besvär på något sätt. Men ibland beror besvären på något annat, det kan till exempel vara överaktiv blåsaurinrörsförträngningurinvägsinfektion och neurologiska sjukdomar.

Leder inte till cancer

Det finns ingen risk att godartad prostataförstoring utvecklas till prostatacancer. Däremot kan man ha prostataförstoring och prostatacancer samtidigt. Eftersom prostatacancer också kan leda till att prostatakörteln förstoras, kan symtomen på de två sjukdomarna ibland likna varandra.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 12 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-06-01
Redaktör:

Louise Engström, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Jan-Erik Damber, läkare, professor i urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2018-06-18
Redaktör:
Malin Erlingsson, 1177 Vårdguiden, Caroline Olsson, 1177 Vårdguiden