Benskörhet - osteoporos

Skriv ut (ca 8 sidor)

Du kan lättare få benbrott om du har benskörhet och svagare skelett. Vanligast är benbrott i handlederna, höfterna, ryggkotorna eller överarmarna. Benskörhet beror på att balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad av ben i kroppen är rubbad, så att mer ben bryts ner än vad som återbildas. Det går att minska risken för benskörhet genom att vara fysiskt aktiv och inte röka.

Skriv ut

Benskörhet är vanligast hos den som är i klimakteriet. Det beror på minskad mängd av könshormonet östrogen. Benskörhet brukar även kallas osteoporos.

Benskörhet hos barn och ungdomar är oftast medfödd och kallas osteogenesis imperfecta.

Du kan få behandling med läkemedel som stärker skelettet och minskar risken för benbrott om du har benskörhet.

Symtom

Symtom

Benskörhet upptäcks ofta när man får ett benbrott eller en spricka i ett ben. Det kan inträffa även i vardagliga situationer eftersom skelettet är skört. 

De flesta benbrott gör ont på något sätt, men det finns undantag. Ryggkotor som pressas ihop på grund av benskörhet ger ibland bara en måttlig ryggvärk, som du kanske inte ens söker vård för. Om flera kotor i ryggen pressas ihop på grund av benskörhet kan ryggraden ändra form, vilket så småningom kan göra att du blir kutryggig och kortare.

Du kan behöva utredas för benskörhet om du minskat mycket i längd.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har benskörhet. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Stockholms län

Råd på andra språk

På telefonnummer 1177 kan du få råd på arabiska och somaliska klockan 822 och på finska klockan 812.

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga benskörhet?

Hur kan jag förebygga benskörhet?

Motion är ett sätt att förebygga benskörhet. Det förbättrar skelettet, muskelstyrkan, koordinationsförmågan och balansen.  Det minskar även risken för fall och därmed benbrott. Du kan välja det du trivs bäst med, men det är viktigt med en form av träning som belastar skelettet, helst ett par gånger i veckan. Du kan gärna kombinera med dagliga promenader eller jogging. Tänk på att också belastande sysslor som trädgårdsarbete och städning räknas.

Fysioterapeuter har särskilda träningsprogram för dig som har råkat ut för olika typer av benbrott. De har också särskilda rörelser för att stärka och stödja ryggen vid benskörhet.

Det är också viktigt att inte röka för att förebygga benskörhet. Det finns ämnen i tobaksröken som har negativ inverkan på uppbyggnaden av ben i kroppen.

Bra mat minskar risken

Det räcker med att du äter en varierad allmänkost innehållande kalcium och D-vitamin för att du ska få de näringsämnen som behövs för skelettet. Det är viktigt att du ser till att få i dig dessa näringsämnen på annat sätt om du har en annan kosthållning, till exempel vegan. Du kan också behöva anpassa din kost om du genomgått en fetmaoperation eller om du väger för lite. Du kan ta hjälp av en dietist om du behöver.

Barn och ungdomar kan påverka sin benmassa genom att äta mat som innehåller tillräckligt med kalcium. Exempel på kalciumrika livsmedel är mejeriprodukter, broccoli, ärtor, bönor och spenat. Det är viktigt för unga att röra på sig och att vara utomhus varje dag. Du behåller skelettet så starkt som möjligt om du fortsätter röra på dig även som vuxen.

D-vitamin behövs bland annat för att du ska kunna tillgodogöra dig kalcium till skelettet. Du kan öka D-vitaminnivåerna i blodet om du är ute i solen under sommarhalvåret.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

För att ta reda på om du har en ökad risk att bryta ben brukar läkaren börja med att ställa frågor om till exempel ärftliga risker, livsstil och om du använder läkemedel. Läkaren frågar även om du haft benbrott tidigare eller om sjukdomar som kan orsaka benskörhet. Svaren på frågorna kan läkaren mata in i ett formulär som kallas FRAX, som ger möjlighet att räkna ut hur stor risk just du har att råka ut för till exempel ett brutet höftben inom de närmaste tio åren. Denna beräkning kan bara göras om du inte tidigare behandlats med läkemedel mot benskörhet.

Läkaren gör också en allmän kroppsundersökning och en särskild bedömning av hur ryggen ser ut och hur rörligheten är.

Du kan få gå igenom en röntgenundersökning av ryggraden om du har oklara ryggsmärtor. Undersökningen görs för att läkaren ska se om det finns ryggkotor som tryckts ihop, och för att kunna utesluta andra skelettsjukdomar.

Bentäthetsmätning behövs i vissa fall

Du får genomgå en bentäthetsundersökning om läkaren misstänker att du har benskörhet. Du får göra en ny mätning ett par år efter att du fått börja med läkemedelsbehandling för att kontrollera att behandlingen fungerar.

Undersökningen sker med hjälp av en svag röntgenstråle som går genom kroppen medan du ligger på en brits i en så kallad DXA-maskin.

Du bör få bentätheten mätt efter ett benbrott där läkaren misstänker att benskörhet kan ha spelat roll.

Andra undersökningar

Benskörhet kan också vara ett tecken på annan sjukdom eller en följd av behandling med läkemedel. För att säkert utesluta det gör läkaren en kroppsundersökning och tar en del blodprover. Det görs en utredning med blodprover om det till exempel verkar som om du tar upp näring dåligt från tarmen. Ibland kan utredningen gå vidare med prov från tarmväggen, som tas med ett speciellt instrument vid ett annat tillfälle. Det kan ske till exempel om läkaren misstänker överkänslighet mot gluten.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Du kan få behandling med läkemedel som stärker skelettet och minskar risken för benbrott om du har benskörhet.

Du kan hjälpa till att bevara din bentäthet genom att röra på dig, vistas utomhus och se till att äta en allsidig kost som ger tillräckligt med kalcium och D-vitamin.

När du får läkemedel mot benskörhet behöver du ofta ta extra D-vitamin eller kalcium i tablettform. Det finns sällan anledning att ta extra kalcium och D-vitamin för övrigt, det är bara om du har en konstaterad brist eller tillhör en riskgrupp för att utveckla en brist. Du bör först rådgöra med din läkare om läkemedel.

Om du behöver behandling med kortisontabletter 3 månader eller mer kan du också behöva läkemedelsbehandling som minskar kortisonets påverkan på ditt skelett. Ta upp frågan med den läkare som påbörjar din kortisonbehandling.

Om benskörheten har orsakats av en annan sjukdom ska du först få behandling för den. Är medicinering med något läkemedel en orsak till benskörhet får du diskutera med din läkare hur viktigt det är att fortsätta med samma läkemedel, och samtidigt få en behandling som skyddar skelettet.

Fäll ihop

Så undviker du benbrott vid benskörhet

Så undviker du benbrott vid benskörhet

Här är några tips för att ordna hemmiljön så att du minskar risken för att falla omkull och bryta ben i kroppen:

  • Se till att golvet är fritt från lösa föremål, sladdar och annat som kan innebära en risk för att snubbla. Golvet ska vara jämnt men inte halt.
  • Använd riktiga skor inomhus i stället för sockor eller mjuka tofflor.
  • Ta bort små mattor och lägg halkskydd under de större.
  • Se till att trappor har bra belysning och handräcken helst på båda sidor. Se till att det finns bra belysning om du behöver gå upp på natten.
  • Se till att det finns handtag vid toaletten, duschen och i badkaret, och gärna en halkskyddsmatta.
  • Ha med dig en trådlös telefon så att du slipper rusa till telefonen när det ringer.
  • Be om hjälp vid byte av glödlampor och städning på hög höjd. Undvik att kliva upp på bord och stolar.


Du kan också använda käpp, rollator eller ha någon som följer dig när du går ut om du har dålig balans. Det finns halkbroddar, även infällbara, att montera på promenadskor och stövlar. Undvik att gå ut när det är väldigt halt.

Tillskott av mineral och vitamin

Det är nödvändigt att du får tillräckligt med kalcium och D-vitamin för att kunna bygga upp ett starkt skelett.

I första hand ska du försöka få tillräckligt med kalcium genom maten och D-vitamin genom att vistas utomhus under sommarhalvåret. Kalcium finns i mejeriprodukter som mjölk, filmjölk, yoghurt och ost, men även i bladgrönsaker som broccoli och spenat.

Det kan vara svårt att få i dig tillräckligt med D-vitamin via maten och om du samtidigt vistas för lite tid i solljus finns det en risk att halterna av D-vitamin blir låga. Ett blodprov visar om du har brist och det kan då bli nödvändigt att ta extra D-vitamin i tablettform.

Om du har fått läkemedelsbehandling mot benskörhet behöver du oftast också få extra tillskott av kalcium och D-vitamin. Läs mer om sådana kombinationstabletter och andra läkemedel mot benskörhet.

D-vitamin ökar kroppens förmåga att ta upp kalcium från maten i tarmen. Det är viktigt att du får halten av kalcium i blodet och njurfunktionen kontrollerad innan du börjar med extra kalcium och D-vitamin. Har du haft njursten kan risken öka för nya njurstensanfall om du får för mycket kalcium. Du ska därför alltid rådgöra med en läkare innan du börjar med tillskott av kalcium och D-vitamin.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Rörben med benvävnad

    Benvävnaden liknar armerad betong.

    Mer information
    Rörben med benvävnad

    Benen består av både kompakt och svampaktig benvävnad. I det kompakta benet finns ett nätverk av kanaler där blodkärl, nerver och lymfkärl går. Skelettet bryts hela tiden ner och nybildas. I skelettet finns också kroppens förråd av mineraler som exempelvis kalcium, fosfat och magnesium.

Inuti många av kroppens ben finns benmärg där röda blodkroppar och andra celler bildas. Benet är en levande vävnad som bryts ned och byts ut i en ständig anpassning till de krav skelettet utsätts för. Denna ombyggnad pågår hela livet och styrs av hormoner som bisköldkörtelhormon och könshormon, men också av mängden D-vitamin och kalcium i kroppen. Du byter ut hela ditt skelett under loppet av 10 till 20 år.

Vanligtvis finns en balans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ben, men när du har benskörhet rubbas balansen och mer ben bryts ned än vad som återbildas.

Vanligt med benskörhet efter klimakteriet

Kvinnors skelett byggs framför allt upp under de första 20 levnadsåren. Hos män fortsätter uppbyggnaden i ytterligare några år och de får oftast en högre benmassa än kvinnor. De flesta behåller sedan i stort sett sin benmassa upp till 50 års ålder.

I samband med klimakteriet minskar mängden kvinnligt könshormon, så kallat östrogen. Detta hormon har många effekter i kroppen. Skelettet påverkas av östrogen på så sätt att benmassan bibehålls. När östrogenproduktionen sedan minskar i samband med klimakteriet ökar nedbrytningen av ben. Benmassan minskar som mest under de första åren efter att menstruationen har upphört.

Kvinnor med lite mer kroppsfett efter klimakteriet tycks ha ett visst skydd mot benskörhet. Det beror på att kvinnor även efter klimakteriet kan tillverka ett östrogent hormon av det manliga hormonet androstendion. Detta sker i kroppens fettväv.

För de allra flesta är det bra att motionera för att förebygga benskörhet. Men unga kvinnor som hårdtränar i tävlingsklass kan riskera att få en sämre benmassa. Det beror framför allt på att den hårda träningen påverkar hormonbalansen i kroppen, vilket även visar sig genom att menstruationerna glesar ut och kan försvinna helt. Detsamma kan hända kvinnor med anorexi.

Brist på kalcium

Efter 70-årsåldern sker benförlusten i jämnare och långsammare takt och är inte längre lika beroende av minskande nivåer av könshormonet östrogen. Det beror bland annat på att äldre har lättare att få brist på D-vitamin, som behövs för att ta upp kalcium från tarmen. Då minskar mängden kalcium i blodet och kroppen kompenserar det genom att ta kalcium från skelettet. Om du har för låga nivåer med D-vitamin kan skelettet på sikt bli urkalkat på grund av detta.

Kvinnor har högre risk än män

Risken för att få benskörhet och olika benbrott kan öka av många olika anledningar. Till exempel har kvinnor en två till tre gånger högre risk än män, eftersom de har lägre benmassa från början och dessutom utsätts för den extra benförlust som sker efter klimakteriet.

En långvarig låg nivå av östrogen i blodet hos kvinnor kan till exempel bero på att menstruationen startade sent och att klimakteriet startade tidigt. Män som har låg halt testosteron i blodet har en ökad risk för att få benskörhet.

Om man har tidigare benbrott kan det bero på benskörhet och öka risken för att man får ett nytt benbrott. Har man minskat i längd, mer än tre centimeter före eller fem centimeter efter 70 års ålder, kan det bero på en sammanpressning av kotorna i ryggraden, som i sin tur kan bero på benskörhet.

Fler orsaker till att risken ökar

Det kan finnas andra orsaker till att risken ökar. Här är några exempel:

  • Rökning.
  • Att du har druckit mycket alkohol under lång tid.
  • Läkemedel som till exempel kortison, vissa medel mot epilepsi, långvarig behandling med det blodproppsförebyggande medlet heparin och anti-hormonella läkemedel vid behandling av bröstcancer och prostatacancer.
  • Att du rör på dig för lite.
  • Sjukdomar som till exempel ledgångsreumatism, anorexi, överkänslighet för gluten, sköldkörtel- och bisköldkörtelsjukdom.
  • Brist på D-vitamin.

Ärftlighet spelar roll

Ärftliga faktorer är en stark riskfaktor för att få benskörhet och benbrott. Bland annat påverkar ärftligheten mängden kalcium och andra mineraler i skelettet. Det kan också påverka balansen. Risken att du får benbrott är större om du har nära släktingar, till exempel föräldrar och syskon, som råkat ut för benskörhet och benbrott. 

Hur vanligt är benskörhet?

Benskörhet blir allt vanligare, delvis beroende på att människor lever längre idag. I 70-årsåldern har drygt var tredje kvinna och var sjätte man benskörhet.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur benskörhet och en rad andra sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om dig som har benskörhet.

Inom området finns också undersökningar och behandlingar som görs mera rutinmässigt. De finns inte med i riktlinjerna.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för benskörhet.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har tagit fram informationsmaterial riktat till osteoporospatienter.

Här kan du läsa SBU:s informationstext

Här kan du se SBU:s informationsfilm

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-10-05
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ewa Waern, läkare, specialist i åldrandets sjukdomar, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Mölndal

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2018-10-05