Urinblåsecancer

Skriv ut (ca 14 sidor)

Urinblåsecancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna. Behandlingen kan variera mycket mellan olika personer, beroende på hur sjukdomen utvecklas. Ibland behövs en större operation som påverkar dig mer. Då tas bland annat urinblåsan bort. De flesta kan ändå fortsätta leva ungefär som vanligt.

Skriv ut

Urinblåsecancer kan förekomma i alla åldrar men är ovanligt före 50 års ålder.

Symtom vid urinblåsecancer

Symtom vid urinblåsecancer

Du kan ha ett eller flera av följande symtom:

  • Du har blod i urinen.
  • Det svider när du kissar.
  • Du känner dig kissnödig fast du precis har kissat.
  • Du får återkommande urinvägsinfektioner.

Blod i urinen kan göra att urinen färgas röd eller brun eller innehåller klumpar. Vid urinblåsecancer är det vanligt att ha blod i urinen en gång och att det sedan dröjer innan du får det igen.

Blod i urinen och besvär med att kissa kan också ha andra orsaker, till exempel urinvägsinfektion eller njursten. Det är ändå viktigt att du söker vård och blir undersökt om du har något av symtomen.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har urinblåsecancer. På vissa håll kan du söka vård direkt på en urologmottagning, utan remiss. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom.

Skåne

Söka vård i Skåne

Bild: Röda telefonenRing Röda telefonen om du bor i Malmö med omnejd: 040-33 18 27

Om du har upptäckt synligt blod i urinen, är över 50 år och bor i någon av följande kommuner; Malmö, Staffanstorp, Lund, Eslöv, Hörby, Höör, Kävlinge, Lomma och Burlöv, kan du ringa Röda telefonen: 040-33 18 27

Telefonen är bemannad av urologsjuksköterska dagligen klockan 8.00-12.00. 

Har du upptäckt synligt blod i urinen och inte ingår i ovanstående grupp ska du kontakta din vårdcentral. Här hittar du vårdcentraler i Skåne.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du erbjuds en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har urinblåsecancer. Standardiserade vårdförlopp  är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt.

Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra. Läkaren skriver en remiss och berättar för dig varför du bör utredas, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Undersökningar som kan visa om du har cancer

Läkaren kan behöva undersöka dig på olika sätt för att ta reda på hur du mår och varför du har symtom. Det är vanligt med en kroppsundersökning.

Här är några vanliga undersökningar för att ta reda på om du har urinblåsecancer.

Urinprov

Du får lämna ett urinprov som kan visa om du har en infektion och om det finns cancerceller i urinen.

Cystoskopi

En cystoskopi är en undersökning som innebär att läkaren för in ett smalt instrument i urinröret och vidare in i urinblåsan för att kunna se hur det ser ut där. Det kan kännas lite obehagligt men gör inte ont. Du får bedövning. Undersökningen tar några minuter.

CT-urografi

CT-urografi innebär att urinvägarna avbildas med datortomografi, som också kallas skiktröntgen. Före undersökningen behöver du dricka mycket vatten. Först tar röntgensjuksköterskan några bilder. Därefter får du kontrastvätska i blodet genom en liten, tunn plastslang som sätts in med en nål i armvecket eller handen. Undersökningen tar ungefär 20-40 minuter. Här kan du läsa mer om datortomografi och kontrastmedel.

Undersökningar om du har cancer

Du kan behöva bli undersökt för att se om cancern har spridit sig utanför urinblåsan. Bröstkorgen och magen kan undersökas med datortomografi eller PET-kamera.

Fäll ihop

Vad är urinblåsecancer?

Vad är urinblåsecancer?

Urinblåsecancer börjar oftast i den slemhinna som täcker insidan av urinblåsan. Hur sjukdomen utvecklas beror till stor del på vilken typ av celler cancertumören består av och hur mycket den har vuxit in i urinblåsans vägg.

Icke-muskelinvasiv urinblåsecancer – cancern växer inte in i urinblåsans muskel

Det vanligaste är att urinblåsecancer bara finns i urinblåsans slemhinna eller i bindväven runt urinblåsan. Däremot är muskeln runt urinblåsan opåverkad. Cancern kan komma tillbaka efter behandling men då kan den behandlas igen.

Muskelinvasiv urinblåsecancer – cancern växer in i urinblåsans muskel

Ibland växer cancern igenom slemhinnan, bindväven och in i muskeln runt urinblåsan. Då finns det risk för att cancern sprider sig i kroppen. Det finns olika behandlingar som kan kombineras för att bli så effektiva som möjligt. Ungefär hälften av alla personer med muskelinvasiv urinblåsecancer blir av med sjukdomen efter behandling.

Spridd urinblåsecancer

Det är ganska ovanligt att urinblåsecancer upptäcks så sent att den redan har spridit sig. Urinblåsecancer kan sprida sig genom lymfsystemet till lymfkörtlar nära urinblåsan. Cancern kan också sprida sig genom blodet och bilda metastaser i andra delar av kroppen, till exempel levern, lungorna eller skelettet. Metastaser är samma sak som dottertumörer.

Det är svårare att bli av med sjukdomen om den har spridit sig. Då går det i stället oftast att bromsa sjukdomen och lindra besvär med hjälp av olika behandlingar.

Fäll ihop

Behandlingen börjar med en TUR-B-operation

Behandlingen börjar med en TUR-B-operation

Alla som får urinblåsecancer behöver bli opererade med en metod som kallas TUR-B. Operationen kan räcka som behandling om du har icke-muskelinvasiv urinblåsecancer. Operationen inleder behandlingen om du har muskelinvasiv cancer. Då görs TUR-B för att kirurgen ska kunna ta cellprov och se hur mycket cancertumören har växt.

Så görs operationen

En TUR-B-operation innebär att cancertumören tas bort med ett operationscystoskop som läkaren för in i urinblåsan genom urinröret. Du blir sövd eller så får du ryggbedövning.

Operationen tar ungefär 30-60 minuter och avslutas oftast med att du får en kateter insatt. Katetern är en tunn slang som gör att blod och urin lätt kan rinna ut från urinblåsan. Den får sitta kvar till morgonen efter operationen.

Hur länge du behöver stanna på sjukhuset beror på hur du mår och de rutiner som gäller där du har fått vård. På en del sjukhus får du åka hem samma dag som operationen, på andra sjukhus får du stanna kvar tills katetern har tagits bort och du kan kissa själv igen.

Efter operationen

Ofta behöver blod spolas bort från katetern i några timmar efter operationen. Spolningen kan svida och göra att du känner dig kissnödig. Det kan kännas obehagligt men går över när spolningen är klar. Du kan få behandling som tar bort symtomen om du behöver.

Det kan svida i urinröret när katetern har tagits bort och du kan läcka lite urin om du blir mycket kissnödig. Besvären brukar försvinna efter en till två veckor.

Det kan vara svårt att hinna fram till toaletten när du blir kissnödig. Det går oftast över efter de första dagarna.

Urinen kan bli lite blodfärgad då och då de första veckorna efter operationen. Det beror på att det sipprar blod från operationssåret inne i urinblåsan. Då är det bra att dricka ordentligt tills urinen klarnar igen. Drick ungefär två liter om dagen.

Du behöver ta det lite försiktigt två till tre veckor efter operationen. Annars kan såret i urinblåsan börja blöda. Så här minskar du risken för blödning:

  • Undvik att springa, cykla eller annan tung kroppsansträngning.
  • Undvik att krysta kraftigt när du bajsar.
  • Undvik samlag.

Du kan behöva vara sjukskriven eller få lättare arbetsuppgifter tills såret i urinblåsan har läkt, om du har ett arbete som är fysiskt tungt. Såret har läkt ganska bra efter cirka fyra veckor.

Komplikationer efter operationen

Du kan få en urinvägsinfektion efter operationen. Ring avdelningen där du har blivit opererad om du får ett eller flera av följande besvär:

  • Du blöder mer trots att du dricker mycket.
  • Det kommer klumpar av blod när du kissar.
  • Du har svårt att kissa.
Fäll ihop

Behandling vid icke-muskelinvasiv cancer

Behandling vid icke-muskelinvasiv cancer

Cancertumören tas bort vid en TUR-B-operation. Du kan läsa mer om den i ett tidigare kapitel. Ibland behövs mer behandling.

Sköljning av urinblåsan med cytostatika eller BCG

Urinblåsan kan sköljas med läkemedel, till exempel om cancern kommer tillbaka flera gånger eller om den växer lite djupare i bindväven utan att nå urinblåsans muskel. Läkemedlen är antingen cytostatika eller BCG, som är ett vaccin. Läkemedlet sprutas in i urinröret genom en tunn kateter som tas ut direkt efteråt. Sköljningarna kallas instillationer.

Urinblåsan sköljs med cytostatika

Det är vanligast att behandlas med cytostatika på sjukhus en gång i veckan i sex till åtta veckor. Oftast kan du lämna sjukhuset direkt efter att läkemedlet har sprutats in. Du kissar ut lösningen efter en till två timmar.

Det är vanligt att det svider när du kissar och att du blir kissnödig av behandlingen. Det brukar gå över av sig själv efter att du har avslutat hela behandlingen. Du kan få läkemedel som lindrar om du har mycket besvär.

Du får inga andra biverkningar av cytostatikan.

Urinblåsan sköljs med BCG

BCG är en förkortning för Bacillus Calmette Guerin. Det kallas också calmettevaccin. Det är från början ett vaccin mot tuberkulos.

BCG i urinblåsan gör att immunförsvaret reagerar i urinblåsans slemhinna på ett sätt som är effektivt mot vissa typer av cancerceller.

Det är vanligast att behandlas med BCG på sjukhuset en gång i veckan i sex veckor. Oftast kan du lämna sjukhuset direkt efter att läkemedlet har sprutats in.

Undvik att dricka fyra timmar före behandlingen. Det är viktigt att urinblåsan är tom när medlet sprutas in. Det är bra om du sitter upp eller går omkring så att hela urinblåsan sköljs med läkemedlet. Vaccinet är tänkt att vara kvar i urinblåsan i två timmar men kissa ut det innan om du blir väldigt kissnödig. Krysta extra mycket när du kissar ut medlet så att hela urinblåsan blir tom.

Behandlingen med BCG kan göra att du behöver kissa oftare och att det svider när du kissar. Du kan även få feber, ont i kroppen och känna dig illamående under behandlingen. För det mesta går besvären över ganska snabbt. Kontakta avdelningen där du får behandling om du fortfarande har besvär efter tre till fyra dagar. Du kan få läkemedel som lindrar om du har mycket besvär. Det kan även gå att göra uppehåll i behandlingen.

Regelbundna kontroller efter TUR-B-operationen

Det är viktigt med cystoskopikontroller efter operationen.

Den första cystoskopikontrollen är ungefär tre månader efter operationen. Därefter får du gå på kontroller med jämna mellanrum.

Cancern kan komma tillbaka. Mycket små cancertumörer kan tas bort i samband med en cystoskopikontroll. Du opereras med TUR-B-metoden igen om det är en större cancertumör som kommer tillbaka.

Fäll ihop

Behandling vid muskelinvasiv cancer

Behandling vid muskelinvasiv cancer

En grupp med olika specialister rådgör om alla personer som har fått diagnosen muskelinvasiv urinblåsecancer. Din läkare berättar för dig vilken behandling specialisterna bedömer blir bäst för dig utifrån de undersökningar som har gjorts.

Den vanligaste behandlingen är en operation som kallas cystektomi om du har muskelinvasiv cancer. Då tas bland annat urinblåsan bort. Du kan få strålbehandling i stället, om en operation är olämplig för dig.

Du kan få cytostatika före operationen eller samtidigt som strålbehandlingen.

Cytostatikabehandling inför operationen

Före operationen eller strålbehandlingen får du behandling med cytostatika. Det finns många olika cytostatikaläkemedel som kan kombineras på olika sätt. Vad som passar dig bäst beror på cancertumören och vilka symtom du har. Syftet med behandlingen är att krympa cancertumören i urinblåsan och ta bort cancerceller som kan ha spridit sig.

Cytostatika ges som dropp i blodet. Behandlingen sker på sjukhuset en gång per vecka. Ofta behandlas du med cytostatika i några månader före operationen.

Behandlingen kan göra att du mår illa och känner dig trött. Det finns läkemedel som lindrar.

Du kan tappa hår men det kommer tillbaka efter behandlingen. Du kan få prova ut en peruk innan behandlingen börjar.

Du blir också mer känslig för infektioner.

Cystektomi – urinblåsan opereras bort

Cystektomi innebär att läkaren opererar bort urinblåsan, lymfkörtlar nära urinblåsan, urinröret, delar av slidan, hela livmodern och den ena äggstocken eller båda äggstockarna om du har sådana. Prostatakörteln tas bort om du har en sådan.

Under operationen får du en ny konstgjord urinkanal, så att urinen ska kunna komma ut även i fortsättningen. Slidan återskapas också.

Du sövs före operationen.

Det varierar hur länge man behöver stanna på sjukhuset efter operationen. En del kan åka hem efter tio dagar, andra kan behöva stanna längre tid. Du kan lämna sjukhuset när du klarar att hantera den nya urinkanalen själv och när du mår tillräckligt bra.

Ibland kan det bli infektion i operationssåren. Kontakta kliniken där du opererades om operationssåren blir svullna, varma och kanske lite kladdiga.

Du kan också lättare få infektioner i de övre urinvägarna efter operationen. Det kan bero på att det har blivit ärr i urinledarna så att de blir trängre och urinen får svårare att passera. Kontakta avdelningen där du opererades om du får feber eller ont eftersom det kan vara tecken på en infektion.

Uppföljning efter operationen

Efter en cystektomi behöver du gå på kontroller för att bli undersökt på olika sätt. Kontrollerna behöver ske oftare i början men sedan kan det gå längre mellan besöken.

Kontrollerna innebär att läkaren gör en kroppsundersökning. Du får också lämna blodprov och blir undersökt med datortomografi eller magnetröntgen. Syftet är att se om cancern har kommit tillbaka och att den nya urinkanalen fungerar som den ska.

Det är mycket ovanligt att cancern kommer tillbaka efter fem år. Du bör ändå fortsätta att gå på kontroller en gång om året hela livet för att få urinkanalen undersökt.

Strålbehandling i stället för operation

Du kan få strålbehandling i stället för att bli opererad om du till exempel har andra sjukdomar förutom urinblåsecancer. Oftast får du strålbehandling varje dag måndag till fredag i sju veckor.

Det är vanligt att strålbehandlingen ges tillsammans med cytostatika. Det kallas kemoradioterapi.

Strålbehandlingen kan göra att du känner dig trött. Du kan även behöva gå på toaletten oftare och få kramp i urinblåsan. Det kan kännas obehagligt. Det kan också göra ont när du kissar och du kan få diarré. Oftast går besvären över när strålbehandlingen är avslutad, men inte alltid. Det finns läkemedel som lindrar om du får mycket besvär.

Uppföljning efter strålbehandling

Du behöver gå på regelbundna kontroller efter att strålbehandlingen är avslutad. Då undersöks du med cystoskopi. De första åren behöver du gå några gånger per år. Därefter räcker det med färre kontroller, men du behöver fortsätta gå regelbundet livet ut. Risken för att cancern kommer tillbaka finns kvar under lång tid.

Fäll ihop

Tre metoder att ersätta urinblåsan

Tre metoder att ersätta urinblåsan

Urinen måste komma ut ur kroppen genom en konstgjord kanal om urinblåsan har opererats bort. Kanalen görs oftast av en bit av din tunntarm. Det finns tre metoder.

Påse på magen – urostomi

Den vanligaste metoden för att skapa en ny urinkanal är att göra en urostomi. Den kallas också brickerblåsa. I den ena änden kopplas en bit av tarmen till urinledarna, den andra änden leds ut genom stomihålet i magen till höger nedanför naveln.

Urinen samlas upp i en påse som du bär på magen och som du behöver tömma regelbundet flera gånger om dagen och byta varannan till var tredje dag. Risken är liten för att det ska läcka urin eller lukta urin. Här kan du läsa mer om att få en urostomi.

Reportage: Leif har en stomi

Tarmblåsa inuti magen – kontinent urostomi

Läkaren kan använda en bit av tarmen för att göra en behållare inuti magen där urinen samlas. Du tömmer behållaren var fjärde till var femte timme med en tunn slang som du för in genom ett hål på magen. Mellan tömningarna räcker det att hålet i magen är täckt av en tunn plastad kompress eller ett plåster.

En del får besvär med att det läcker urin. Det kan ibland rättas till med en enklare operation.

Tarmblåsa på gamla urinblåsans plats – urinröret finns kvar

Läkaren kan göra en ny urinblåsa av en bit av tarmen och fästa den mellan urinledarna och urinröret, om urinröret bevarades vid operationen. Metoden kallas också blåssubstitut och innebär att du kan fortsätta att kissa nästan som tidigare.

Det är viktigt att du tömmer blåsan var tredje till var fjärde timme eftersom du inte längre känner när du är kissnödig. Du kan kissa på vanligt sätt samtidigt som du krystar ordentligt, eller få en tunn slang som du tömmer blåsan med.

Du kan läcka lite urin med den här metoden, men oftast räcker det med ett droppskydd för att suga upp läckaget. Det kan läcka mer urin på natten än på dagen.

Vilken metod blir bäst för dig?

Du väljer metod tillsammans med din läkare utifrån hur sjukdomen beter sig hos dig, hur du mår och vad du själv vill. Du får också diskutera med en stomiterapeut. Det är en sjuksköterska som är specialiserad på stomivård.

Ibland kan det gå att ordna så att du får träffa en person som redan har en ny urinkanal av samma typ som du själv ska få.

Du får lära dig sköta urinkanalen

Stomiterapeuten lär dig att sköta urinkanalen innan du skrivs ut från sjukhuset efter cystektomioperationen. Du får de artiklar du behöver genom ett hjälpmedelskort. Det är ett slags recept för hjälpmedel.

Fäll ihop

Behandling vid spridd cancer

Behandling vid spridd cancer

Spridd cancer innebär oftast att du inte kan bli av med sjukdomen. Däremot finns behandlingar som kan lindra besvär och göra så att sjukdomen utvecklas långsammare, till exempel cytostatika eller strålbehandling.

Vilken behandling du får beror på vilka symtom du har. Du får behandling för smärta om du behöver.

Behandlingar som bromsar sjukdomen och lindrar symtom kallas palliativ vård.

 

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

En cancerbehandling är ofta jobbig. Du orkar bättre med de fysiska och psykiska påfrestningar som behandlingarna kan innebära om du tar hand om dig. Det kan du göra på olika sätt:

Fäll ihop

Hur påverkas livet av urinblåsecancer?

Hur påverkas livet av urinblåsecancer?

De flesta kan fortsätta med livet ungefär som det var före cancern när behandlingen är klar och såren har läkt. Men livet kan kännas annorlunda. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig. Det kan vara jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre – även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara eller nedstämda länge efter att behandlingen är över. Här kan du läsa mer om hjälp med tankar och känslor vid cancer.

Hur stora förändringarna blir beror på vilken behandling du har fått, om du har andra sjukdomar och hur du mår i övrigt. Vad du känner och hur du mår kan också variera.

Berätta för kontaktsjuksköterskan eller annan vårdpersonal om hur du mår. De allra flesta besvär finns det hjälp emot.

Här är några exempel på hur livet kan påverkas och vilken hjälp som finns.

Vanligt att vara trött

Det är vanligt att känna sig mycket trött. Det kan ha olika orsaker. Tröttheten kan göra att du blir lättirriterad och orkar mindre. Ta flera korta vilopauser hellre än en enstaka längre vilopaus när du behöver vila. Fysisk aktivitet kan göra att du känner dig mindre trött. 

Berätta för vårdpersonalen om du är väldigt trött. Se till att du får kunskap om tröttheten och vad den beror på. Ofta finns hjälp att få. Om du har närstående är det bra att de också får information. Det ökar förståelsen från omgivningen.

Att få en ny urinkanal är en stor förändring

En cystektomioperation och att få en ny urinkanal är en stor förändring. Det kan ta tid att lära sig leva med den nya situationen. Men det är vanligt att kunna fortsätta med livet ungefär som tidigare. 

Sexualitet och närhet

Samlivet kan förändras av ett cancerbesked och efter en cystektomioperation eller strålbehandling. Efter en operation blir du steril. Oftast förändras både den sexuella förmågan och känslan. Sjukdomen och behandlingarna kan också göra att du tänker annorlunda om dig själv och din kropp. En del tappar lusten därför att de känner sig oroliga eller nedstämda.

Det kan vara svårt att prata med en eventuell partner om den förändrade situationen. Det går att få hjälp, till exempel av en psykoterapeut eller en sexolog. Du kan få hjälp oavsett om du har partner eller inte. Du kan läsa mer i artikeln cancer och sexualitet.

Hjälp mot besvär i slidan

En cystektomi kan göra att slidan blir kortare och trängre. Du kan få hjälp att prova ut en dilatator som du använder regelbundet för att vidga slidan. Du kan behöva byta till en dilatator med en annan storlek efter ett tag.

Slemhinnorna kan bli torra och sköra. En kräm eller slidpiller som innehåller östrogen kan hjälpa.

Hjälp om du har svårt att få stånd

En cystektomi kan göra att det blir svårt att få stånd och att förmågan att få utlösning påverkas. Du kan fortfarande få orgasm. Det finns olika läkemedel och hjälpmedel som kan förbättra ståndet.

Fäll ihop

Vad beror urinblåsecancer på?

Vad beror urinblåsecancer på?

Förmodligen är det cancerframkallande restprodukter i urinen som skadar urinblåsans slemhinna, så att följden efter många år kan bli cancer. Både livsstil och miljö påverkar risken att få urinblåsecancer. Urinblåsecancer kan ibland vara ärftlig.

  • Rökning är orsaken hos ungefär hälften av alla som får urinblåsecancer. Risken för urinblåsecancer och för återfall minskar med tiden om du slutar röka. Efter tio till femton år är risken på samma nivå som för en person som aldrig har rökt.
  • Arbete inom till exempel gummiindustrin eller färgindustrin kan öka risken för urinblåsecancer. Urinblåsans slemhinna skadas av förbränningsgaser av kol eller de kemiska ämnen som används inom dessa områden.
  • Risken för att du ska få urinblåsecancer kan vara högre om du har en förälder eller ett syskon som också har eller har haft urinblåsecancer.

Ibland kan ärftligheten utredas på en onkogenetisk mottagning. Prata med din läkare om du vill veta mer.

Hur uppstår cancer?

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera. Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning. Till slut kan cancerceller bildas och bli en cancertumör. Cancercellerna delar sig okontrollerat och dör inte när de ska. Du kan läsa mer i artikeln Vad är cancer?

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Man kan reagera på många olika sätt på ett cancerbesked. Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan få hjälp på flera håll

Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om du känner dig orolig eller har frågor. Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden. Det finns en intresseförening för personer med stomi. Föreningen heter ILCO. Där kan du få kontakt med personer som har liknande erfarenheter som du. Här hittar du kontaktuppgifter för råd och stöd vid cancer. 

Det är vanligt att det känns lättare när behandlingen väl har börjat och du vet vad som ska hända.

Här kan du läsa mer om den första tiden efter beskedet.

Barn behöver veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Du kan få hjälp med vad du kan säga om du själv vill berätta för barnet. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur gamla de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Här kan du läsa mer om att få ett cancerbesked.

Fäll ihop

Var med och påverka din vård

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta om din behandling.

Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig. 

Gör en vårdplan

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska innehålla information som är viktig för dig, till exempel kontaktuppgifter och hur du får den rehabilitering som du behöver. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Fäll ihop

Att vara närstående

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Människor i din närhet kan vara ett stöd. Det blir ofta lättare för andra att hjälpa dig om du berättar hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan få avlastning om du hjälper till med att ta hand om eller att stötta den som är sjuk. Du kan också få stöd, till exempel i form av samtal eller hjälp med praktiska saker.

Här finns fler råd och stöd till dig som är närstående.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 14 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-07-06
Redaktör:

Susanna Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Staffan Jahnson, urolog, Universitetssjukhuset i Linköping


Skåne
Tillägg uppdaterade:
2018-07-06
Redaktör:
Jenny Johansson, 1177 Vårdguiden, Region Skåne
Granskare:
Jenny Wanegård, kontaktsjuksköterska, Region Skåne