CANCERFORMER

Tjocktarmscancer och ändtarmscancer

Cancer i tjocktarmen eller ändtarmen är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. De flesta som får sjukdomen är över 60 år men en del är yngre. Chansen att bli av med cancern är större ju tidigare den upptäcks.

Cancerformen brukar kallas tjocktarmscancer eller ändtarmscancer beroende på var i tarmen som cancern börjar. Behandlingen skiljer sig lite åt. Ändtarmscancer är cancer i de nedersta 15 centimeterna av tarmen.

Symtom

Det här är några vanliga symtom som kan bero på cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Du kan ha ett eller flera av dem:

  • Du har blod i avföringen. I bland kan du se det själv. Det är vanligare att det upptäcks om du utreds för blodbrist.
  • Du kan bajsa oftare eller mer sällan än tidigare.
  • Avföringen kan få annan form eller utseende än tidigare.
  • Du får slem i avföringen.
  • Du får svårt att bajsa och det känns som att du inte lyckas tömma tarmen helt.
  • Det är ovanligt, men en del kan få ont i magen eller tappa aptiten.

Oftast beror symtomen på något annat än cancer, exempelvis en godartad tumör eller en inflammation i tarmen.

Synligt blod i avföringen kan bero på hemorrojder. Ändrade avföringsvanor kan bero på att du har börjat äta annan mat eller på att tjocktarmen är irriterad, som till exempel vid känslig tarm - IBS.

Se ändå till att bli undersökt om du får något av de här symtomen.

Ibland kan en cancertumör göra att det blir stopp i tarmen, så kallat tarmvred. Då gör det mycket ont och magen, ofta i intervaller. Magen kan bli utspänd och det är vanligt att kräkas.

Ibland får du inga symtom

Ibland ger cancertumören inga tydliga symtom och det tar längre tid innan den upptäcks. Då kan det vara metastaserna som ger de första symtomen, till exempel att du känner dig trött eller att du oavsiktligt minskar i vikt. Metastaser är samma sak som dottertumörer.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring 112 om du får kraftiga blödningar eller om du får mycket ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Läkaren brukar börja med en kroppsundersökning och känner bland annat på magen, på lymfkörtlarna i ljumskarna, armhålorna och på halsen, och i ändtarmen. De flesta får lämna blodprov och ett avföringsprov. Avföringen undersöks för att se om den innehåller blod.

Tarmen undersöks

Läkaren behöver titta in i tarmen om det kan finnas en tumör.

Undersökningen görs ofta med ett koloskop. Det är ett böjligt instrument som är drygt en centimeter tjockt. Instrumentet förs in genom ändtarmen. Du får smärtstillande medel om det behövs.

Det finns andra, liknande instrument som också kan behöva användas. Det beror på hur långt upp i tarmen du behöver bli undersökt.

Med hjälp av instrumentet kan läkaren även ta vävnadsprover och ta bort små polyper direkt. Polyper är utväxter på tarmens slemhinna. De behöver tas bort även om de är godartade. De kan utvecklas till cancer med tiden.

Större polyper kan behöva särskilda förberedelser. Läs mer i kapitlet Behandling. 

Ibland kan tjocktarmen undersökas med datortomografi i stället för med till exempel koloskop. Det kallas datorkolografi eller CT-kolon. Då tar läkaren vävnadsprov eller behandlar polyper vid ett annat tillfälle, om det behövs.

Om läkaren hittar en misstänkt tumör eller polyper

Vävnadsprover och polyper som tas bort skickas på mikroskopisk undersökning.

Undersökningar om du har cancer

Du behöver undersökas mer om du har cancer. Det är för att se hur och var cancern växer och för att kunna planera din behandling.

Du blir undersökt i magen och bröstet med datortomografi. Ditt bäcken undersöks med magnetkamera. En del blir också undersökta med PET-kamera.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du utreds oftast enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har tjocktarmscancer eller ändtarmscancer.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra. Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp.

Var tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Behandlingen kan variera

Det vanligaste är att bli opererad för att bli av med sjukdomen. Ibland kan du också behöva behandling med cytostatika och strålbehandling.

Möjligheten att bli av med sjukdomen är större ju tidigare cancern upptäcks. Ibland kan även spridd cancer behandlas så att du blir av med den.

En grupp med olika specialister på tjocktarmscancer och ändtarmscancer rådgör om alla personer som har fått någon av diagnoserna. Din läkare kontaktar specialisterna så att de kan föreslå den behandling som de bedömer blir bäst för dig utifrån de undersökningar som har gjorts. Din läkare berättar för dig vad specialisterna kommer fram till.

Du kan behöva opereras genast om cancertumören har orsakat ett plötsligt stopp i tarmen eller gjort att tarmen brustit.

Operation

Godartade polyper och små cancertumörer som upptäcks tidigt kan läkaren ibland ta bort med hjälp av ett koloskop eller ett annat liknande instrument som förs in genom ändtarmen. Polypen skärs eller bränns av och tas ut för att undersökas i mikroskop.

Behandlingen räcker om läkaren ser att cancercellerna bara sitter ytligt på polypen.

Det vanligaste är att opereras med titthålsteknik eller genom ett snitt i magen. Ibland kan operationen börja med titthålsteknik men behöva fortsätta genom ett snitt.

Cancertumören tas bort. Dessutom tar läkaren bort den friska delen av tarmen närmast cancertumören och blodkärl och lymfkärl närmast cancertumören. Det är för att minska risken för att cancern ska sprida sig. Sedan sys tarmändarna ihop om det går.

Hela tjocktarmen tas bort om det finns flera cancertumörer eller om det finns risk för flera cancertumörer.

Du sövs före operationen. Oftast får du ryggbedövning också. Det är en del av smärtlindringen efter operationen.

Ibland behövs tillfällig eller permanent stomi

Efter en operation för ändtarmscancer behöver oftast en tillfällig stomi göras, även om tarmändarna kan sys ihop efter operationen. Det är för att underlätta läkningen. Stomin görs i samband med operationen.

Men det är också vanligt med permanent stomi vid ändtarmscancer. Ungefär hälften av alla som opereras för ändtarmscancer får en permanent stomi.

Du kan också behöva en stomi som oftast är tillfällig om du har blivit akut opererad.

Förberedelser inför operationen

Det är bra att vara i så god kondition som möjligt. Var så fysiskt aktiv som du kan inför operationen.

Sluta röka inför operationen, om du brukar röka. Såren läker snabbare, du återhämtar dig snabbare och du minskar risken för olika komplikationer.

Det är också bra om du undviker att dricka alkohol före och efter operationen, för att minska risken för komplikationer.

Du kan behöva göra uppehåll om du tar läkemedel för någon annan sjukdom. Prata med läkaren.

Inför operationen får du träffa en narkosläkare för att prata om hur du kommer att sövas och vilken smärtlindring du kan behöva efteråt.

Efter operationen

Du får den smärtlindring som du behöver efter operationen. Vanligtvis får du även hjälp av en sjukgymnast eller fysioterapeut med att komma igång och röra dig så snart som möjligt.

Du får oftast äta vanlig mat och dricka direkt efter operationen eller dagen efter operationen.

Du får en kateter i urinblåsan när du opereras. Katetern tas bort dagen efter. Du som har ryggbedövning behöver oftast ha kvar katetern så länge du har bedövningen.

De flesta behöver stanna på sjukhuset i ungefär en vecka, lite kortare om du har opererats för tjocktarmscancer och lite längre om du har opererats för ändtarmscancer.

Det är vanligt att kunna åka hem en till två dagar tidigare om du har opererats med titthålsteknik.

Du kan behöva stanna någon dag längre om du har fått en stomi som du behöver lära dig att sköta.

Du kan också behöva stanna längre om det har blivit någon komplikation, till exempel om du har fått en infektion.

Risk för infektioner

Alla operationer innebär en viss risk för infektioner. Ibland beror en infektion på att det läcker där tarmändarna har sytts ihop. Då kan du behöva opereras igen eller också sätts en tunn slang in för att tömma ut var.

Behandling med cytostatika

Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som på olika sätt hämmar cellerna.

Det är vanligt att få cytostatika efter operationen. Det är för att ta bort cancerceller som kan finnas kvar, och för att minska risken för att cancern ska komma tillbaka och sprida sig.

Vid ändtarmscancer får du ibland cytostatika före operationen. Då kombineras behandlingen med strålning.

Cytostatika får du i kurer. Efter en kur är det oftast två veckors uppehåll innan nästa kur börjar. Hela perioden med kurer och uppehåll är tre till sex månader. Du behöver inte vara inlagd på sjukhus, men du kan behöva vara sjukskriven.

Det vanligaste är att få cytostatika som dropp i blodet. Det finns även cytostatika i tablettform.

Oftast kombineras två olika cytostatika. Det kan göra behandlingen effektivare.  

Behandlingen med cytostatika kan göra att du mår illa, får sköra slemhinnor, känner dig trött, tappar håret, och att nerverna i händer och fötter påverkas. Biverkningarna kan ofta lindras, läs mer i texten Cytostatikabehandling.

Strålbehandling vid ändtarmscancer

Det är vanligt att få strålbehandling före operationen om du har ändtarmscancer. Det är för att minska risken för återfall eller för att krympa tumören så att den blir lättare att ta bort.

Ibland kombineras strålbehandlingen med cytostatika. Cytostatika gör cancercellerna känsligare för strålningen.

Behandlingen ges dagligen i  en vecka eller fem veckor.

Hos några personer försvinner cancertumören efter den kombinerade behandlingen med strålning och cytostatika. Då kan det räcka att du kommer på regelbundna kontroller i stället för att bli opererad. Du får behandling om cancertumören kommer tillbaka. Efter tio år är risken liten. Då upphör kontrollerna.

Strålning undviks om det är liten risk att du kan bli sjuk igen. Det beror på att behandlingen kan orsaka besvär bland annat i tarmen och könsorganen. Läs mer i kapitlet Hur påverkas livet av tjocktarmscancer eller ändtarmscancer?        

Strålbehandlingen gör att du blir steril om du är i fertil ålder. Därför ska du erbjudas att spara ägg eller spermier innan behandlingen börjar. Du kan läsa mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Kontroller efter behandlingen

Efter operationen får du komma på kontroller, oftast efter ett år och tre år. Det kan variera för olika personer.

Kontakta din läkare om du själv upptäcker symtom mellan kontrollerna. Det kan exempelvis vara att du oavsiktligt minskar i vikt, har ont i magen eller att det blöder från tarmen.

Graviditet, fertilitet och amning

Undvik graviditet om du får behandling mot cancer, oavsett ditt kön. En del behandling kan vara skadlig för ett foster.

Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet när du är färdigbehandlad.

Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Prata med läkaren om du vill amma.

Hur påverkas livet av tjocktarmscancer och ändtarmscancer?

Cancern och behandlingen av sjukdomen kommer att påverka ditt liv på något sätt. Hur stora förändringarna blir för dig beror på vilken behandling du behöver, om du har andra sjukdomar och hur du mår i övrigt.

Du kommer kanske att behöva rehabilitering. Det kan handla om allt från medicinsk hjälp till stöd för att du ska må bra psykiskt och socialt. Det är bra om du tillsammans med vårdpersonalen så tidigt som möjligt funderar över dina behov och hur dina behov kan förändras med tiden.

Vad du känner och hur du mår kan också variera.

Här är exempel på saker som du kan uppleva efter behandling för tjocktarmscancer eller ändtarmscancer.

Besvär med magen och urinblåsan

Efter en operation av tjocktarmscancer eller ändtarmscancer kan det ta några veckor innan tarmen fungerar som den ska. Det kan ta upp till flera år om skarven är långt ned i ändtarmen.

Du kan få diarréer och mycket gaser i tarmen, om du har fått strålbehandling. Du kan få urininkontinens eller avföringsinkontinens. Läs mer om besvären och vilken hjälp som finns att få i texten Strålbehandling.

Vanligt att känna sig trött

Det är vanligt att känna sig mycket trött. Tröttheten kan ha olika orsaker. Berätta för vårdpersonalen så att du kan få hjälp. Se till att närstående också får veta så att de förstår och kan stötta.

Fysisk aktivitet som passar dig kan göra att du känner dig mindre trött.

Flera korta vilopauser brukar vara bättre än en enstaka, längre vilopaus.

Besvär i slidan kan lindras och förebyggas

Strålbehandlingen kan göra att slemhinnorna blir torra och sköra. Det kan blöda, klia eller göra ont.

Slidöppningen kan bli trång på grund av det har bildats ärrvävnad efter behandlingen.

Du kan få hjälp att lindra och förebygga besvären. Läs mer i texten Strålbehandling.

Slidan kan få ändrad vinkel om du har opererats i ändtarmen. Det kan ge besvär med flytningar så att du behöver använda till exempel bindor. Det kan också påverka hur du kan ha omslutande sex. Du eller du och din partner kan få råd om hur ni kan göra i stället.

Besvär om du har en penis

Det kan bli svårare att få stånd och att behålla ståndet om du har fått strålbehandling eller blivit opererad för ändtarmscancer. Det finns läkemedel och hjälpmedel. Här kan du läsa mer om att ha svårt att få stånd.

En operation kan göra att du i fortsättningen får utlösning som går bakåt, in i kroppen i stället för ut genom penisen. Det kallas ibland torr utlösning. Torr utlösning är ofarligt men kan kännas annorlunda.

Lusten kan påverkas av flera orsaker

Lusten att ha sex kan påverkas av flera orsaker, till exempel hur du upplever dig själv och din situation. Det finns saker du kan göra själv eller tillsammans med din eventuella partner om du tycker att nedsatt lust är ett problem. Du kan också få hjälp om du behöver. Läs mer i texten cancer och sexualitet.

Sjukskrivning om du arbetar

Många fortsätter att arbeta. Andra kan behöva vara sjukskrivna en längre tid. Arbetsgivaren är skyldig att underlätta för dig att komma tillbaka. Här kan du läsa mer om sjukskrivning.

Kan jag bli sjuk igen?

De flesta blir inte sjuka igen efter behandling, men ibland händer det att cancern kommer tillbaka. Det kallas återfall eller recidiv och kommer oftast inom två till tre år. Då har enstaka cancerceller blivit kvar och börjat växa igen.

Cancertumören kan återkomma i den kvarvarande delen av tarmen. Det är vanligare att cancern kommer tillbaka i form av metastaser i levern, lungorna eller bukhinnan.

Behandlingen varierar mycket mellan personer som får tillbaka sjukdomen. Det beror på olika saker, till exempel vart cancern har spridit sig.

Ibland kan metastaserna opereras bort. Ofta kombineras behandlingen med cytostatika och ibland antikroppar eller strålning. Antikroppar är en form av målriktade läkemedel. De hindrar cancercellerna från att dela sig och växa. Antikroppar får du som dropp i blodet.

Metastaser i bukhinnan kan ibland behandlas med en kombination av operation och cytostatika. Först opereras all synlig cancer bort. Sedan sköljer läkaren bukhinnan med uppvärmd cytostatika. Det är en krävande behandling som tar lång tid. Behandlingen görs bara på några ställen i Sverige.

Palliativ vård

Det är vanligt att cancern inte går att bli av med om den kommer tillbaka. Då får du i stället behandling som kan bromsa cancern och lindra symtom. Det kallas palliativ vård och kan förlänga livet i några år.

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling.

På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Du bestämmer över vårdplanen

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig, till exempel hur du får den rehabilitering du behöver. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning.

Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du har rätt att förstå

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan även prata med sjukhusets kurator.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Du kan få stöd på flera håll

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Mag- och tarmförbundet är en patientförening för personer med till exempel tjocktarmscancer eller ändtarmscancer, och för närstående.

Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga. 

Du kan läsa mer i texten Att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Stöd om du är närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

På sidan Närstående vid cancer får du tips om hur du kan hantera situationen och vilken hjälp du kan få.

Vad är tjocktarmscancer och ändtarmscancer?

Tjocktarmen är cirka en och en halv meter lång och den viktigaste funktionen är att suga ut vätska ur avföringen. Det är den sista biten av tarmen som kallas ändtarmen.

Tjocktarmen och ändtarmen är delar av den fem till sju meter långa mag-tarmkanalen som tar hand om det vi äter.

Insidan av tjocktarmen och ändtarmen är täckt av en slemhinna. Det är där cancern börjar.

Det är vanligt att det bildas godartade utväxter i slemhinnan som kallas polyper. Ibland kan de utvecklas till cancer. Det tar många år.

När cancertumören växer kan den orsaka sår och förträngningar.

Cancertumören växer ibland bara på den plats där den först utvecklades, men den kan också sprida sig genom lymfkärl eller blodkärl till andra delar av kroppen, till exempel levern eller lungorna eller till andra organ. Det kallas metastaser eller dottertumörer. Här kan du läsa mer om hur cancer uppstår.

Analcancer – en ovanlig cancerform

Analcancer eller cancer i ändtarmsöppningen är annan sorts cancer än ändtarmscancer och tjocktarmscancer. Cancertumören uppstår i andra sorts celler, nära ringmusklerna. Symtomen kan påminna om ändtarmscancer. Ibland går cancertumören att känna som en förhårdnad i ändtarmsöppningen. Det kan även göra ont, exempelvis när du bajsar.

Oftast räcker det med strålbehandling och cytostatika för att bli av med sjukdomen. Du blir opererad om cancertumören inte försvinner av behandlingen, eller om den kommer tillbaka.

Analcancer är ovanligt.

Vad beror tjocktarmscancer och ändtarmscancer på?

Det är oklart vad tjocktarmscancer och ändtarmscancer beror på, men det finns riskfaktorer.

Risken för tjocktarmscancer eller ändtarmscancer är högre om du har en kronisk inflammation i tjocktarmen, till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.

Risken för att du ska bli sjuk är högre om nära genetiska släktingar har haft tjocktarmscancer eller ändtarmscancer.

Det finns också ovanliga ärftliga polypsjukdomar som innebär en ökad risk för tjocktarmscancer eller ändtarmscancer, exempelvis Lynch syndrom och ärftlig kolonpolypos. Sjukdomarna gör att det bildas polyper i tjocktarmen som efter lång tid utvecklas till cancer.

De släkter som har Lynch syndrom och ärftlig kolonpolypos är ofta noggrant kartlagda. De personer som bär på arvsanlaget kontrolleras och får förebyggande vård.

Hur kan jag minska risken för tjocktarmscancer och ändtarmscancer?

Tjocktarmscancer och ändtarmcancer beror på många saker som samverkar med varandra. Det är oklart på vilket sätt det sker. Men det verkar som om det går att minska risken för tarmcancer något om du följer de här råden:

Regelbundna undersökningar om du tillhör en riskgrupp

Det är viktigt att du blir undersökt regelbundet om du har en ärftligt ökad risk för tarmcancer, eller någon kronisk tarmsjukdom.

Screening på vissa håll

I några regioner finns screeningprogram för att upptäcka tarmcancer tidigt. Du får ett brev med information om hur du gör om du omfattas av ett erbjudande om screening.

 

 

 

Till toppen av sidan