Kronisk prostatit

Skriv ut (ca 4 sidor)

Prostatit betyder inflammation i prostatakörteln. Ofta har du ont i nedre delen av ryggen, magen och underlivet. Det kan också göra ont när du kissar. Kronisk prostatit innebär att besvären kommer och går under en längre tid. Oftast läker inflammationen av sig själv så småningom.

Skriv ut

Kronisk prostatit kallas också för kronisk bäckenbottensmärta. Det beror på att det ibland är musklerna i bäckenbotten som är påverkade. Barn före puberteten får inte prostatit.

Det finns också akut prostatit. Då kommer besvären plötsligt. Kronisk prostatit är vanligare än akut prostatit.

Vanliga besvär är ont i magen och svårt att kissa

Vanliga besvär är ont i magen och svårt att kissa

  • Prostatakörteln ligger runt omkring urinröret just där det lämnar urinblåsan och går ut i penis.

    Mer information

Det är vanligt att känna något eller några av de här besvären om du har kronisk prostatit:

  • Det gör ont i ryggslutet, nedre delen av magen och underlivet. Smärtan strålar också ner mot ljumskarna, ut i pungen och penisen.
  • Det gör ont att sitta.
  • Du har svårt att kissa. Det svider eller gör ont när du kissar.
  • Du behöver kissa oftare.
  • Du har ont i samband med utlösning.

Besvären vid kronisk prostatit brukar kännas mer och mer efterhand. Symtomen kan utvecklas under några dagar eller veckor. Vid akut prostatit kommer besvären plötsligt.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en eller en jouröppen mottagning om du tror att du har kronisk prostatit.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Läkaren gör en kroppsundersökning och känner särskilt på magen, penisen och pungen. Det görs för att bedöma om det finns förändringar och om du har ont.

Läkaren känner på prostatan

Prostatan undersöks genom att läkaren tar på sig en handske och för in ett finger i ändtarmsöppningen. Undersökningen kan kännas obehaglig och göra lite ont. Prostatan brukar bli lite svullen och öm om du har prostatit.

Du får lämna prover

Du får lämna ett urinprov för att se om det finns bakterier eller spår av röda eller vita blodkroppar i urinen. Om läkaren misstänker att du har en könssjukdom får du lämna särskilda prov för gonorré och klamydia.

Du kan få lämna ett blodprov för att se om ämnet PSA är förhöjt. Det är för att utesluta cancer i prostatan. Kronisk prostatit kan ge ett lite förhöjt PSA-värde, därför kan man få lämna nya prover om värdet var förhöjt vid den första kontrollen.

Undersökning hos specialist

Ibland får du en remiss till en urolog som är en specialist på njurar, urinvägar och mannens könsorgan. Urologen kan göra fler undersökningar. Det gäller särskilt om du har svårt att tömma urinblåsan eller behöver kissa ofta.

Fäll ihop

Prostatit går oftast över utan behandling och besvären kan lindras

Prostatit går oftast över utan behandling och besvären kan lindras

Kronisk prostatit går oftast över av sig själv utan behandling. Besvären kan lindras av smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel.

Ibland kan det hjälpa med behandling med antibiotika om prostatiten beror på bakterier.

Du kan pröva ett läkemedel som heter alfuzocin om du har svårt att kissa. Det kan hjälpa ibland.

Du kan öva olika former av avslappning som kan hjälpa.

Terapi kan hjälpa

Kronisk prostatit är ofarligt, men kan upplevas som mycket besvärligt. Det kan påverka hur du mår rent allmänt och även sexlivet. Det finns hjälp att få. Till exempel kan olika typer av psykoterapi vara bra.

Påverka och delta i vården

För att kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det finns en del som du kan göra själv för att lindra besvären. Du kan till exempel pröva några av följande tips:

  • Håll dig varm. Kyla kan förvärra besvären. Därför är det bra att ta varma bad och klä dig varmt. Undvik att sitta på kalla underlag eller gå med våta kläder efter bad.
  • Ha regelbundna utlösningar. Sekret som stoppar upp i prostatakörteln kan vara en orsak till prostatit.
  • Håll igång tarmen så att du inte får förstoppning som trycker mot prostatan.
  • Lindra besvären genom att ta smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel. Rådgör med läkare eller apotekspersonal.
Fäll ihop

Vad är kronisk prostatit?

Vad är kronisk prostatit?

Prostatan är en körtel som ligger runt urinröret just där det lämnar urinblåsan och går ut i penisen. Prostatan bildar transportvätska för spermierna. Strax under prostatan finns en muskelplatta som kallas bäckenbotten. Den håller upp organen i nedre delen av bäckenet.

Prostatit innebär att prostatan blir inflammerad. Då blir den öm och svullen. Ibland kan även musklerna i bäckenbotten påverkas. Prostatit kallas också för kronisk bäckenbottensmärta.

Kronisk prostatit innebär att du har besvär under en längre tid. Men du har inte ont hela tiden. Besvären försvinner efter ett tag, för att senare komma tillbaka. Ibland kan besvären komma och gå under flera år. Sjukdomen är inte allvarlig men kan vara besvärlig. Så småningom brukar den gå över.

Var beror det på?

Det är inte helt klarlagt varför vissa får kronisk prostatit. Det beror sällan på bakterier eller virus. Ibland är prostatan inflammerad. Men det är vanligt att endast ha ont i musklerna i bäckenbotten. Det är möjligt att det som idag kallas för kronisk prostatit kan ha helt olika, skilda förklaringar hos olika personer.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-05-18
Redaktör:

Louise Engström, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Jan-Erik Damber, läkare, professor, specialiserad på njurar och urinvägar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge