Myom

Skriv ut (ca 4 sidor)

Myom är muskelknutor som kan sitta inuti eller utanpå livmodern. Det är vanligt att ha myom utan att ha några symtom. Du kan behöva behandling om de växer snabbt, blir stora eller sitter på ett ställe som ger dig mycket symtom. Du kan behandlas med läkemedel eller genom en operation.

Skriv ut

Myom är vanligt, nästan hälften av alla som har en livmoder får myom. Myom är också vanligare hos de som är äldre än 40 år.

Symtom

Symtom

Myom ger oftast inga symtom alls. Vilka symtom du kan få beror på hur stort myomet är och var det sitter.

Vanliga symtom vid myom:

  • Du blöder mycket, länge och har ont när du har mens.
  • Du har en tyngdkänsla i underlivet.

Ovanligare symtom vid myom:

  • Du har ont i magen.
  • Du har ont vid slidsamlag.
  • Du är kissnödig ofta.

Om du har svårt att bli gravid kan det bero på att du har myom.

Det är mycket ovanligt, men ibland kan blodförsörjningen till myomet hastigt försämras. Då får du plötsligt väldigt ont i nedre delen av magen.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller gynekolog om du har ett eller flera av följande symtom:

  • Du har mycket ont eller blöder mycket när du har mens
  • Du har tyngd- eller tryckkänslor i underlivet.

Du kan alltid ringa telefonnumret 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du får berätta hur du mår och vilka symtom du har. Sedan gör läkaren en gynekologisk undersökning och ett vaginalt ultraljud för att se om du har myom, hur stora de är och var de sitter.

Det vaginala ultraljudet gör läkaren med en ultraljudsstav som hen för in i slidan. Det gör inte ont.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Små myom som inte ger symtom brukar inte behöva behandlas, men ibland kan du behöva gå på kontroller för att se om myomen har blivit större.

Vilken behandling du får beror på hur stora myomen är, var de sitter och vilka symtom du har. De finns fyra typer av behandling:

  • läkemedel för att minska mensen och smärtan vid mens
  • läkemedel för att krympa myom
  • embolisering, att blodtillförseln till myomet stängs av
  • operation.

Läkemedelsbehandling för att minska mensen och smärta vid mens

Du som har riklig mens kan pröva tranexamsyra för att minska mensen. Du kan också pröva hormonspiral eller p-piller om du både har riklig mens och mycket ont när du har mens.

Hormonspiraler innehåller ett konstgjort gulkroppshormon som kallas gestagen. Hormonspiralen gör att du blöder mindre eller inte alls.

P-piller innehåller hormoner som gör att du inte får någon ägglossning. Hormonerna gör att du blöder mindre och får mindre ont när du blöder.

Läkemedelsbehandling för att krympa myom

Det finns två olika läkemedel som brukar användas för att krympa myom.

Behandling med ulipristal
Ett sätt att krympa myomet är att behandla med det verksamma ämnet ulipristal. Det finns i läkemedlet Esmya. Ulipristal kan göra att myom blir mindre och att du blöder mindre eller inte alls. För de flesta krymper myomen med den här behandlingen, men inte för alla.

Under tiden som du äter medicinen blöder du oftast inget alls. Efter ungefär sex månader får du göra en utvärdering och se om myomen har krympt. Medicinen kan användas i flera år. 

Ibland räcker Esmya som enda behandling. Ibland kan du få Esmya utskrivet inför en operation.

Behandling med GnRH-agonister
Det andra sättet att krympa myomet är antihormonell behandling med hjälp av så kallade GnRH-agonister. Då kommer du tillfälligt in i ett konstgjort klimakterium. Du kan få biverkningar som svettningar, vallningar och humörförändringar.

Embolisering - blodtillförseln till myomet stängs av

Myomet kan bli mindre eller försvinna helt genom så kallad embolisering. Embolisering innebär att blodtillförseln till myomet stängs av, så att myomet inte får något syre. Myomet krymper då.

Ingreppet sker genom att en liten slang förs in genom ett blodkärl i ljumsken och små partiklar sprutas in i blodkärlet. Partiklarna gör att en plugg bildas så att blodet inte kan komma fram. Du brukar vara inlagd på sjukhus mellan en till tre dagar. Eftersom emboliseringen kan göra ont får du en ryggbedövning som ligger kvar under en till två dagar. Den första tiden efter emboliseringen kan du ha smärtor som behandlas med smärtstillande medicin.

Embolisering görs bara i vissa landsting och regioner. Den här metoden används framför allt om du inte vill eller kan bli opererad. Den kan också användas om behandlingen med läkemedel inte fungerar.

Fäll ihop

Operation

Operation

Du kan behöva opereras om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har mycket stora myom som ger symtom.
  • Du får nya myom och inte vill ha barn i framtiden.
  • Du försöker bli gravid och myomet hindrar dig från att bli det.

Myom kan ofta opereras bort genom en titthålsoperation, en så kallad laparoskopi. Läkaren opererar då med hjälp av en kamera och små instrument som förs in genom små hål i bukväggen. Själva myomet tar hen sedan ut genom ett snitt på magen eller genom slidan. 

Myom som sitter inne i livmoderna kan brännas bort genom att man för in ett tunt instrument med en kamera genom slidan. 

Du kan lämna sjukhuset samma dag eller dagen efter beroende på hur operationen går och hur mycket du blöder.

Du får ta läkemedel för att krympa myomet innan operationen

Du kan behöva ta läkemedel som gör myomet så litet som möjligt inför operationen. Ju mindre myomet är, desto lättare är det att ta bort. Det minimerar också risken att skada livmodern.

Livmodern kan behöva tas bort

Det är ovanligt, men ibland kan du behöva ta bort hela livmodern. Det är främst aktuellt om du har flera stora myom eller om behandlingen med läkemedel inte fungerar.

Det finns tre olika metoder för den här operationen:

Vilken metod som passar bäst beror på hur stort ett myom är och var det sitter.

Att operera bort livmodern kallas också för hysterektomi. Vid hysterektomi på grund av myom har du kvar dina äggstockar och fortsätter att ha din ägglossning. Detta innebär att du har kvar din hormonproduktion men att du inte blöder. Om du har PMS-besvär kommer du även att ha kvar dessa.

Fäll ihop

Vad beror myom på?

Vad beror myom på?

Flera olika faktorer som hormoner och ärftlighet kan bidra till att myom utvecklas. Myom beror på en förändring hos en gen i en muskelcell. Cellen börjar då dela sig och bildar en muskelknuta.

Myomen är oftast runda eller halvrunda och storleken kan variera, från en större spelkulas storlek upp 30 centimeter. Att myom blir så stora är mycket ovanligt. 

Fäll ihop

Graviditet och myom

Graviditet och myom

Att ha myom behöver inte påverka vare sig en graviditet eller en förlossning, men det kan göra det. Det beror på hur stort myomet är och var det sitter. Om du vet om att du har myom och försöker bli gravid kan det vara bra att diskutera med en gynekolog hur det kan påverka din graviditet.

Ett myom kan göra det svårt att bli gravid, särskilt om myomet sitter inne i livmodern. Det kan även orsaka missfall. Då brukar det opereras bort. Vanligtvis går det bra att bli gravid efter en operation.

Fäll ihop

Klimakteriet och myom

Klimakteriet och myom

När du kommer i klimakteriet och slutar att få mens minskar nivåerna av de hormoner, östrogen och gulkroppshormon, som styr när du får mens i kroppen. Då brukar också myomen bli mindre eller försvinna helt.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-06-09
Redaktör:

Ida Friedmann, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Kopp Kallner, överläkare, Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus