Fästingbett

Det är vanligt att det kliar och blir lite rött på bettstället. Det brukar gå över av sig själv efter några dagar.

De allra flesta som blir bitna av en fästing behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral om du har en rodnad som har kommit först en vecka eller mer efter ett fästingbett, och som växer till mer än fem centimeter i diameter. Rodnaden kan blekna i mitten och likna en ring, men kan också vara jämnt röd.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du en tid efter ett fästingbett får feber, huvudvärk, är ovanligt trött, har värk i muskler eller leder. Symtomen kommer vanligen 1-4 veckor efter fästingbettet.

Om det är stängt kan du vänta tills vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du en tid efter ett fästingbett får svår huvudvärk, nackstelhet, ansiktsförlamning eller andra symtom på förlamning. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Mer på 1177 Vårdguiden: Vanliga symtom - när ska jag söka vård?

Ta bort fästingen på en gång

Ta bort en fästing som bitit sig fast så fort som möjligt. Risken för att få i sig smittämnen ökar ju längre fästingen sitter kvar. Du ska inte smörja eller badda något på fästingen innan du tar bort den.

Gör så här när du tar bort en fästing:

• Använd en pincett eller en fästingborttagare. Båda finns att köpa på ett apotek och i en del andra butiker.
• Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra långsamt rakt ut.
• Försök att få med hela fästingen, men om en del blir kvar i huden kan du låta det vara. Kroppen stöter oftast själv bort det.
• Tvätta bettstället med tvål och vatten eller desinfektionsmedel.

Använd långbyxor och långärmat

Mörka och täckande kläder skyddar mot fästingar. Du kan skydda dig genom att bära täckande klädsel. Det kan till exempel vara långärmad tröja, långbyxor, strumpor och heltäckande skor, helst stövlar. Det har visat sig att mörkt färgade kläder drar till sig färre fästingar. Däremot kan det vara lättare att upptäcka fästingar på ljusa kläder.

Sök efter fästingar på kroppen

Det är bra att leta efter fästingar på kroppen när du har varit utomhus. Du kan till exempel ta för vana att leta efter fästingar varje kväll. Då kanske du hittar fästingar innan de bitit sig fast. Fästingen vandrar omkring i flera timmar på kroppen innan den biter sig fast.

Barn får ofta fästingar på övre delen av kroppen. Glöm inte att titta i hårbotten och bakom öronen.

Det är också bra att regelbundet leta efter fästingar på husdjur.

Fästingar finns främst i skog och i högt gräs. De kan bli aktiva redan tidigt på våren, när det börjar bli cirka fem grader varmt. Säsongen för fästingar brukar räknas från mars till november.

Fästingen genomgår tre aktiva stadier i sin utveckling. Från larv till nymf och därefter till vuxen fästing. I varje stadium behöver den suga blod för att utvecklas vidare. Larven ser ut som en fästing men är mindre, ungefär en halv millimeter lång. Nymfen är cirka en millimeter och den vuxna fästingen är 3 till 4 millimeter lång.

Det finns flera sjukdomar som kan spridas med fästingar. De vanligaste i Sverige är borrelia och TBE, som även kallas fästingburen hjärninflammation.

TBE orsakas av ett virus och förekommer endast i vissa riskområden. Du kan vaccinera dig mot TBE. Eftersom TBE kan leda till hjärninflammation rekommenderas vaccination om du bor eller vistas mycket i ett riskområde. Läs mer om TBE och vilka områden som är riskområden.

Borrelia orsakas av en bakterie. Du kan inte vaccinera dig mot borrelia, men sjukdomen kan behandlas med antibiotika. Risken att bli smittad är liten om du tar bort fästingen direkt.

Fästingar kan också överföra en annan bakterie som kan ge fästingfeber, en sjukdom som är vanlig bland djur. Människor kan också smittas men får mycket sällan några symtom.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.