Problem med att se bokade tider.Det här meddelandet avser Dalarna

Det är tyvärr problem i e-tjänsten och det går inte att se sina bokade tider. Felsökning pågår.

Psykisk hälsa

Psykoterapi och psykologisk behandling

Om du mår psykiskt dåligt kan det hjälpa att gå i psykoterapi. I terapin pratar du med en professionell behandlare, antingen ensam eller ihop med andra. En behandling kan pågå under en kortare eller längre tid. Vissa behandlingar kan du få via nätet.

Person sitter hos psykoterapeut.
Genom att gå i psykoterapi kan du lära dig att förstå dig själv bättre. Du kan också få hjälp med att hantera svåra känslor och situationer.

Den här texten riktar sig till dig som funderar på att gå i psykoterapi för egen del, och till dig som funderar på behandling för ett barn.

Läs om att kontakta en psykolog eller psykoterapeut.

Läs om att använda eller ansöka om KBT via nätet.

Du som är ung kan läsa mer på UMO.se.

Vad är psykoterapi och psykologisk behandling?

Psykologisk behandling är ett samlingsnamn för olika behandlingsmetoder som är grundade på psykologin som vetenskap.

Det finns behandling för många olika diagnoser och tillstånd. Bland annat finns det metoder inriktade på depression, trauma, ångestfobier och ätstörningar.

Det finns även metoder som kan hjälpa dig som lider av stresssömnsvårigheter eller som vill sluta röka.

Det är vanligt att få psykoterapi i kombination med annan behandling, som till exempel läkemedel, fysisk aktivitet eller andra förändrade vanor.

Vad är syftet med behandlingen?

Syftet med all psykoterapi och psykologisk behandling är att du ska må bättre. 

Ibland vet du varför du mår dåligt, ibland inte. 

Hur du mår kan förstås genom dina tankar, känslor, beteenden och relationer, och vad som har hänt dig i livet. När du går i psykoterapi kan du få hjälp att förstå dig själv och dina känslor. Du kan få hjälp att förändra tankar och beteenden så att ditt liv blir mer hanterbart. Du kan också få hjälp att acceptera sådant hos dig själv eller i ditt liv som du inte gjort tidigare.

Behandlare kan ha olika utbildning

Psykoterapi är en behandlingsmetod som oftast innebär att du pratar med en psykolog eller psykoterapeut. Det finns även andra yrkespersoner som erbjuder stödsamtal och annan samtalsbehandling i sjukvården. Läkare, kuratorer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och sjuksköterskor är några.

I den här texten används ibland begreppen behandling och behandlare.

Olika inriktningar och metoder

Det finns många olika inriktningar och metoder inom psykoterapi. Det här är de vanligaste:

  • KBT är en förkortning av kognitiv beteendeterapi. Det är en behandling som går ut på att du aktivt arbetar med att förändra tankar, känslor och beteenden som gör att ditt liv inte fungerar som du vill.
  • PDT är en förkortning av psykodynamisk terapi. Det är en metod där du utforskar och arbetar med både din tidigare historia och ditt nuvarande liv.
  • Terapi i grupp. Då pratar du i grupp tillsammans med andra med liknande erfarenheter som du själv.

Det är viktigt att du själv får vara med och välja behandlingsmetod.

Det är olika vilken typ av behandling som passar för dig. Därför kan det vara bra att känna till de olika formerna av behandling. Läs mer om de olika behandlingarna senare i texten.

Tystnadsplikt

Alla legitimerade yrkespersoner som arbetar med psykoterapi och psykologisk behandling inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt

Det innebär att den du pratar med inte får avslöja information om dig till någon annan. I gruppterapi får alla gruppdeltagarna enas om tystnadsplikt.

När behövs behandlingen?

När man mår psykiskt dåligt kan det märkas på olika sätt.

Du kan till exempel känna igen dig i någon av följande beskrivningar:

Ibland kan du även ha symtom i kroppen, som till exempel trötthet, ont i axlarna, magen eller ryggen.

Du har svårt i sociala relationer

Du kan ha svårt att komma överens med andra människor. Till exempel kanske du undviker nära relationer. Ett annat exempel är att du gång på gång blir kär i samma typ av partner, trots att du vet att hen troligtvis kommer att göra dig besviken.

Du kan ha svårt att säga nej och hävda dina behov gentemot andra.

Du kan uppleva att du har låg självkänsla.

När du går i psykoterapi kan du börja förstå dig själv bättre. Du kan förändra tankar eller beteenden hos dig själv. Du kan också få hjälp att acceptera sådant du tidigare inte kunnat acceptera, för att kunna göra annorlunda val i framtiden.

Du upplever att du har sämre livskvalitet

Du kanske undviker situationer som väcker obehag eller gör dig rädd att tappa kontrollen. Det kan göra att du hanterar livet på ett sätt som fungerar på kort sikt, men som i längden gör att du förlorar glädje och livskvalitet.

Genom att gå i psykoterapi kan du bryta sådana mönster som hindrar dig ifrån att må bättre.

Du har svårt att känna eller hantera känslor

Du som har svårt att få kontakt med dina känslor kan få hjälp att komma i kontakt med dem. I stället för att fortsätta att undvika dem kan du med tiden börja se dem som en tillgång.

Du som har svårt att hantera starka eller aggressiva känslor kan också bli hjälpt av psykologisk behandling. 

Hur kan jag förbereda mig?

Du behöver inte förbereda dig mer än att du kan berätta varför du söker, och vad du vill att en terapi ska leda till. Du behöver inte ha tänkt färdigt inför första besöket.

Behandlaren vet hur hen ska få dig att känna dig bekväm med att berätta om dig själv och utveckla varför du söker terapi. Hen ställer frågor som gör att ni tillsammans kan komma fram till om psykoterapi är rätt för dig, och i så fall vilken metod som ska provas.

Behandlaren kan hjälpa dig att formulera ett mål med behandlingen. Det är bra om du förstår vad du kan förvänta dig av terapin. Behandlaren ska kunna förklara varför just den metod som hen arbetar med kan fungera för de mål som du har.

Ställ frågor om du inte förstår.

Om du behöver hänvisning till annan behandlare

Ibland kan inte behandlaren den metod som du vill prova. Då ska du kunna få hjälp med hänvisning till annan behandlare.

Tips på frågor att ställa

Frågor som du också kan ställa är:

  • Hur mycket kommer behandlingen att kosta?
  • Hur lång tid tar varje möte?
  • Hur många gånger ska ni träffas?
  • När ska ni stämma av för att se att behandlingen fungerar som planerat?
  • Vad kan jag förvänta mig för resultat av behandlingen?
  • Vilka krav finns på mig som patient?
  • Kan jag prata med andra om vad som händer i terapin? Vad kan det få för effekter om jag gör det?

Vad krävs av en själv?

Att gå i terapi innebär ofta att du vill möta tankar, beteenden eller känslor som du kanske tycker är svåra eller obehagliga.

Psykoterapi och psykologisk behandling kan också kännas krävande. Du kan också behöva ifrågasätta dig själv, och berätta om sådant som känns jobbigt. Det kan göra att en del till och med kan må lite sämre till en början, men det behöver inte vara så. Det behöver heller inte betyda att terapin inte fungerar.

Din motivation är viktig, och ökar chansen att behandlingen ska ge det resultat du önskar.

Relationen till behandlaren

Det kan kännas ovant att öppna sig för en främmande människa. Du kanske tvivlar på att någonsin kunna må bättre eller att någon annan ska kunna förstå dig. Det vanligaste är dock att behandlaren efter en tid inte känns främmande.

Även i en professionell relation lär man i viss mån känna varandra på ett personligt plan. Men däremot inte på ett privat plan. Det är alltså viktigt att relationen till behandlaren är professionell, till exempel att ni inte umgås privat utanför terapin. Det är behandlarens ansvar att se till att det fortsätter att vara så, även efter att terapin är avslutad.

Om det är svårt att prata

Du som tycker att det känns svårt att prata kan till exempel börja med att kontakta en telefonjour eller chattjour. Det kan kännas skönt att prata med någon som lyssnar, och som du inte har någon långvarig relation till.

Både du och den som svarar kan vara anonyma.

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid innan det känns rätt att ta emot hjälp. 

Om du tidigare har sökt psykologisk behandling men inte tycker att det fungerade, fundera på vilken hjälp du behöver och sök någon annanstans.

Kognitiv beteendeterapi, KBT

KBT är en förkortning av kognitiv beteendeterapi.

KBT utgår från att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra. I KBT jobbar du med att lära om och förändra tankemönster och beteendemönster.

Det finns ett eller flera konkreta mål med behandlingen, och du får ofta arbeta med hemuppgifter mellan mötena.

Det finns KBT-behandlingar som pågår under kortare eller längre tid. Behandlingstiden beror på vilka problem du har och vilka mål som finns för behandlingen.

Det finns flera olika terapiformer som har utvecklats ur KBT.

Läs mer om KBT här.

KBT via nätet, IKBT

IKBT står för internetbaserad KBT. Det innebär att få KBT-behandling via nätet. Det finns exempelvis behandlingar som hjälper dig som har sömnsvårigheter, depression och besvär som har med stress att göra.

Då kan du få tillgång till behandlingen var du vill och när det passar dig. Här kan du läsa mer om KBT via nätet och hur du gör för att anmäla dig.

Psykodynamisk terapi, PDT

PDT är en förkortning av psykodynamisk terapi. Psykodynamiska terapier utgår från att dina besvär beror på att du har svårigheter med tankar, känslor och behov som du själv inte alltid är medveten om. I behandlingen kan du förstå hur det förflutna påverkar dig i dag.

I PDT får du lära dig att förstå dig själv och dina relationer. Det kan även innebära att du bearbetar upplevelser och minnen för att förstå hur dessa påverkar ditt liv här och nu. Det kan exempelvis finnas sorg eller trauman som du kan arbeta igenom i terapin. 

PDT följer ofta inte någon bestämd plan utan bygger på att behandlaren och du tillsammans tar reda på hur det har blivit som det har blivit för dig. Målet med behandlingen är självkännedom och förändring.

Långa och korta behandlingar

Du kan gå i PDT under kortare eller längre tid. Korttidsterapi har ofta fokus på ett bestämt område eller problem.

Långtidsterapi kan pågå under flera år.

Utvecklingar av PDT

Det finns flera olika metoder inom PDT som har utvecklats för att behandla speciella besvär. Ett exempel är mentaliseringsbaserad terapi, som förkortas MBT. Den har utvecklats speciellt för personer med till exempel emotionellt instabilt personlighetssyndrom.

Ett annat exempel är panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi, som förkortas PFPP. Det är en terapiform som följer en manual. Metoden har tagits fram specifikt för personer med paniksyndrom.

Andra former av psykoterapi

Utöver KBT och PDT finns andra former av psykoterapi. 

Interpersonell psykoterapi, IPT

IPT är en förkortning av interpersonell psykoterapi, IPT. Det är en terapiform som används främst vid depression, men som även har anpassats till andra diagnoser. Exempel på sådana är ätstörningarbipolär sjukdomposttraumatiskt stressyndrom och olika tillstånd som beror på ångest

IPT handlar framför allt om hur problem i mänskliga relationer påverkar hur man mår psykiskt. Men det handlar också om hur psykiska problem påverkar relationerna till andra.

Gruppterapi

I gruppterapi träffar du behandlaren tillsammans med en grupp personer. Ofta är ni upp till åtta personer. Det är vanligt att de andra i gruppen har likartade problem eller erfarenheter som du själv har.

Behandlaren har en vägledande roll. Hen ser till att alla som vill och behöver får prata och vara delaktiga.

Systemisk parterapi och familjeterapi

Den vanligaste formen av parterapi och familjeterapi bygger på så kallad systemteori. Enligt den hör en persons problem ihop med övriga familjen eller partnern. Då behandlas paret eller familjen som grupp. Ibland kan två terapeuter delta under samtalen.

Denna terapiform har visat sig särskilt effektivt vid relationsproblem och psykiska problem hos barn och ungdomar. Den kan också fungera bra om det finns problem med till exempel alkoholberoende eller våld inom familjen.

Kristerapi och traumaterapi

En person som mår mycket dåligt efter traumatiska händelser kan ha hjälp av kristerapi eller traumaterapi. I behandlingen får personen gå igenom och bearbeta det som har hänt i en trygg miljö.

Terapin kan till exempel vara så kallad traumafokuserad kognitiv beteendeterapi. Ett annat exempel Eye Movement Desensitization and Reprocessing, det förkortas EMDR.

Hur gör jag för att få hjälp?

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan antingen söka psykoterapi genom sjukvården i din region eller privat. Det finns även andra vårdgivare. Läs mer om hur du gör för att kontakta en psykolog eller psykoterapeut.

KBT via nätet

För att ansöka om KBT via nätet kan du göra på flera sätt. Läs mer om KBT via nätet här.

Om det gäller någon som är under 18 år

För personer som är under 18 år kan du som är vuxen eller personen själv kontakta någon av dessa:

  • Elevhälsan i skolan.
  • En ungdomsmottagning, för den som är yngre än 25 år. Åldersgränsen varierar mellan olika mottagningar.
  • Första linjens psykiatri-mottagning, som finns i de flesta regioner. Mottagningen kan vara på exempelvis en vårdcentral eller barnläkarmottagning
  • Barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Ibland behövs en remiss från vårdcentralen.

Här kan du läsa mer om när barn mår psykiskt dåligt.

Om jag inte är nöjd med behandlingen

När du får behandling inom hälso- och sjukvården har du vissa rättigheter.

All legitimerad personal är skyldig att följa hälso- och sjukvårdslagen. Det gäller bland annat psykologer och psykoterapeuter. Det innebär att de har tystnadsplikt och att de för journal som är sekretesskyddad. Det innebär också att de måste utgå från vetenskap i sin behandling och att de kan anmälas och bli granskade.

Du kan klaga om du inte är nöjd med behandlingen.

En auktoriserad, certifierad, diplomerad eller ackrediterad terapeut är inte samma sak som legitimerad. Då garanteras du inte det som nämns ovan.

Hur gör jag om jag inte är nöjd?

Det finns olika sätt om du inte är nöjd:

  • Du kan klaga direkt till läkaren eller annan personal som du träffade när du sökte vård. 
  • Du kan även kontakta den som är ansvarig för mottagningen där du har fått behandlingen. 
  • Du kan även kontakta patientnämnden eller patientombudsmannen i din region. 
  • Du kan anmäla ditt klagomål till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

När det gäller behandling som ges inom regionens hälso- och sjukvård gäller samma regler som för övrig sjukvård. Läs mer om dina rättigheter här.

Se en film för barn och unga om hur de kan klaga på vården.

Uppgifter om legitimation

Du har alltid rätt att fråga och få svar från den du träffar vad hen har för utbildning och erfarenhet. Det gäller oavsett om du får behandling inom hälso- och sjukvården eller om du går till någon privat. För att få upplysningar om vem som är legitimerad kan du ringa eller mejla Socialstyrelsen.

Mer på 1177.se

KBT, kognitiv beteendeterapi

KBT är en mycket vanlig terapiform. Behandlingen utgår från att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra. I KBT lär du dig om hur tankar och beteenden fungerar och hur du kan förändra dem.

Söka vård för psykiska besvär

Det finns många sätt att få hjälp om du mår dåligt psykiskt. Ofta räcker det med råd och stöd. Ibland behövs hjälp från vården. Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har allvarliga självmordstankar eller självmordsplaner.

Råd och stöd på mejl, chatt och telefon

Många föreningar och organisationer erbjuder råd och stöd på nätet och telefon. Det kostar ingenting och du behöver inte berätta vem du är, om du inte vill.

Till toppen av sidan