Psykisk hälsa

Råd till dig som påverkas av en allvarlig händelse

Hur man reagerar på en oroande eller skrämmande händelse kan skilja sig åt från person till person. En del vill prata, andra behöver tid för sig själv. Ibland kommer reaktionen långt senare. Som vuxen kan du stötta barn i din närhet på olika sätt.

Ett nedstämt barn vid ett köksbord.
Barn reagerar olika. En del kan bli skrämda av sådant som vuxna kanske inte tycker är så otäckt.

Här kan du läsa om hur man kan reagera vid en allvarlig händelse, och vad man kan göra själv för att må bättre. Det finns även råd om hur du kan hjälpa ett barn.

Den här artikeln finns också på lätt svenska.

Du som är ung och känner oro över kriget i Ukraina kan läsa mer på UMO.se.

När det gäller oro över världsläget kan du läsa mer på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Vad är en allvarlig händelse?

Vad som är oroande eller svårt kan vara olika för olika personer. När något händer plötsligt och oväntat kan det ofta vara svårare att hantera direkt, än om du är förberedd. Det kan till exempel vara att du är med om något av följande:

  • en olycka, ett krig eller en naturkatastrof
  • ett sjukdomsbesked eller en svår behandling
  • ett besked om dödsfall
  • våld, hot eller kränkningar som exempelvis mobbning.

Det gäller även om du blir vittne till att någon annan blir utsatt för något av ovanstående. Det blir lättare att hantera händelsen om man har stöd omkring sig.

Händelser i omvärlden

Att följa rapportering från händelser som krig, skolskjutningar, övergrepp eller terrorhändelser kan också skapa reaktioner på kort och på längre sikt, särskilt hos barn och tonåringar. Om du själv har varit med om något liknande kan det påminna dig om dina tidigare upplevelser.

Vad kan jag göra själv?

Det kan ta tid att bearbeta sina intryck när något allvarligt händer. Du kan behöva tänka igenom, förstå och bearbeta saker i din egen takt. Ibland kan du behöva stöd från omgivningen. 

Prata med andra

Även om det är svårt kan det vara bra att dela sina upplevelser, tankar och känslor med andra. Prata med dina närmaste eller någon du har förtroende för. Du kan också kontakta en anonym stödlinje på mejl, chatt eller telefon.

En del tycker att det känns bra att skriva för att bearbeta sina tankar och känslor. För vissa känns det bättre att teckna, måla eller skapa något med händerna. Andra vill kanske lyssna på musik eller se en film och få tänka på annat en stund.

Håll vardagliga rutiner

Det är bra att ha regelbundna rutiner och vanor. Att ge kroppen vad den behöver kan hjälpa mot oro, stress och ångest. Här är exempel på råd som kan hjälpa dig att må bra:

Sänk kraven

Sänk kraven på dig själv. Förvänta dig inte att du ska prestera på topp till exempel på arbetet eller i skolan.

Förutom att sova tillräckligt behöver du få återhämtning i vardagen, genom att ta pauser och göra sånt som ger dig ny energi. Du kan till exempel öva på avslappning eller mindfulness.

Läs mer om hur du kan hantera stress i den här texten. 

Här är några råd om vad du kan göra själv för att må bättre.

Hur kan jag stötta ett barn?

Barn och tonåringar kan reagera på olika sätt, och påverkas av hur du som vuxen hanterar din egen oro. Försök att prata med barnet eller tonåringen och visa att det är okej att känna oro, men att det också är okej att ta pauser från oron.

Du kan stötta barnet genom att göra följande:

  • Lyssna och svara på barnets frågor och funderingar.
  • Berätta om det som händer och har hänt på ett begripligt sätt.
  • Försök att hålla vardagsrutiner och aktiviteter.
  • Hitta på roliga saker att göra tillsammans.

Låt barnet uttrycka sig fritt

Det passar inte alla barn att prata om oroande eller skrämmande händelser. Ord kan vara svåra att förstå. Det kan också vara svårt att uttrycka vad man känner med ord. Ge barnet möjlighet att uttrycka sig på andra sätt. Att rita, skriva eller leka är andra sätt som kan vara lättare.

Du kan hjälpa barnet om du märker att hen leker, skriver eller ritar samma sak om och om igen. Då kan du fråga barnet om det finns ett annat, bättre slut på historien. Då stärker barnet sin egen berättelse, och känner sig mindre maktlös.

Informera barnet

Barn behöver hjälp att förstå vad som har hänt, på en nivå som de kan förstå. De behöver information om vad som kommer att hända. Hen kan även behöva veta varför hen själv och andra runt omkring reagerar som de gör.

Var ärlig när du berättar. Det är det bästa för barnet på sikt. Anpassa det du berättar till personens ålder och mognad. Ställ frågor för att ta reda på om barnet verkligen har förstått.

Hjälp till att sortera

Samtidigt behöver barn inte höra allt som vuxna säger. Undvik att följa nyheter som förstärker oron. Berätta istället om det du vet, med dina egna ord.

Prata gärna med dina barn eller tonåringar om vad de ser på nätet och på sociala medier. Lyssna på deras tankar och funderingar.

Berätta att det är viktigt att tänka källkritiskt och att allt som sprids inte är sant. Många filmer och inlägg kan ha ett våldsamt eller otäckt innehåll. Säg att man inte behöver titta på allt som visas.

Ge barnet hopp

Det kan vara svårt för barn att förstå att saker ändras med tiden. Du kan behöva berätta att det kommer att bli bättre igen. Barnet kan behöva få höra det om och om igen för att känna sig trygg.

Det är bra om barnet lever som vanligt, och fortsätter att vara med kompisar och göra roliga saker på fritiden. Försök att leva så vanligt som möjligt hemma. Fasta rutiner för mat och sömn är viktigt, och att komma ut och röra på sig.

Ta emot hjälp om det behövs

Barn påverkas av hur de vuxna mår, och den som inte mår bra själv har svårt att räcka till och vara ett stöd för barnet. Därför är det viktigt att även du som vuxen får den hjälp du behöver.

Du kan läsa mer om hur barn kan reagera på svåra händelser på katastrofpsykologi.se.

Hur ska man prata med barn om krig?

Här har vi samlat olika råd om hur du kan prata med barn om krig och andra allvarliga händelser i omvärlden.

Om du behöver mer stöd

Ibland kan du känna oro under en längre tid. De flesta klarar av sin oro med hjälp och stöd från personer sin omgivning eller att göra saker själv för att må bättre. Det finns flera ställen som du kan kontakta om du behöver mer stöd och hjälp.

Kontakta en vårdcentralungdomsmottagning, företagshälsan eller studenthälsan om din oro är så stark att du har svårt att fungera i vardagen eller om du mår mycket dåligt.

Om du mår mycket dåligt

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har tankar eller planer på att ta ditt liv.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Läs mer om att söka psykiatrisk hjälp här.

Mer på 1177.se

Att vara orolig

Oro är en reaktion som kan hjälpa dig att förbereda dig för utmaningar eller att undvika risker. Att vara orolig under en längre kan påverka din vardag. Det finns flera saker du kan göra själv för att minska din oro. Ibland kan du behöva hjälp.

För barn - Våga berätta

Om du mår dåligt eller har det jobbigt ska du inte behöva vara ensam. Att berätta för någon kan vara en bra början. Besök Våga berätta så får du veta mer.

Till toppen av sidan