Remiss
Ibland kan du behöva få vård på en annan mottagning än den du först hade kontakt med. Då kan du behöva en remiss. Det är ett besked från mottagningen om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård. Ibland kan du också själv skriva en så kallad egenanmälan eller egen vårdbegäran.
Hur fungerar en remiss?
Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral eller en akutmottagning. Där görs en första bedömning av de besvär du har. Du får sedan en remiss för att komma vidare till en annan specialist om det behövs och om du vill. Det kan till exempel vara till en hudläkare eller ögonläkare.
Oftast är det en läkare som skriver en remiss, men det finns också annan vårdpersonal som har möjlighet att göra det. Det kan till exempel vara en sjuksköterska på en barnavårdscentral.
Vad innehåller en remiss?
Remissen innehåller information om vad du behöver få för vård. Det kan till exempel vara en bedömning, undersökning eller behandling. Remissen innehåller dessutom information om hur du mår, vad du har för symtom och vilka tidigare sjukdomar och besvär du har haft.
I vissa regioner kan du se din remiss i din journal via nätet. Du ska alltid få veta varför remissen skickas och vad du ska få för vård på den enhet som tar emot remissen.
Remissreglerna varierar mellan olika regioner
På en del mottagningar krävs det alltid en remiss från en läkare för att få en tid. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar. Därför bör du ta reda på hur det fungerar på den mottagning du vill komma till.
Alla regioner kräver remiss för medicinsk service, till exempel röntgenundersökningar och provtagningar.
I vissa regioner behöver du även remiss till andra mottagningar. Vilka regler som gäller för remiss bestämmer varje region själv. Här finns länkar till regionernas egen information om remisskrav.
Egen vårdbegäran i Dalarna
Från och med den 1 januari 2016 har patienter möjlighet att göra en så kallad Egen vårdbegäran till den öppna specialistvården (vård som vanligtvis ges på sjukhus). Det innebär att man som patient själv kan beskriva sina besvär för att sedan låta en specialistläkare bedöma vårdbegäran på samma sätt som en remiss från till exempel en distriktsläkare.
När man lämnat sin vårdbegäran kan man antingen få besked att man kommer att kallas till mottagningen eller så får man besked att man kan vända sig till primärvården (vårdcentral eller motsvarande). Man kan också få egenvårdsråd som man kan läsa om på 1177.se.
Egen vårdbegäran kan göras på två olika sätt, antingen genom att logga in på 1177 e-tjänster (www.1177.se) eller genom att skicka in en pappersblankett.
Läs mer om hur man gör en Egen vårdbegäran och hämta blankett här.
Det finns mottagningar i Region Dalarna som varken kräver remiss eller Egen vårdbegäran. Det gäller psykiatri, barn- och ungdomsmedicin, kvinnosjukvård, STI-mottagning och mammografi. Till dessa mottagningar kan du som tidigare ringa direkt.
Remiss till en annan region
Ibland kan du få en remiss till specialiserad vård i en annan region. Det är till exempel om den vård du behöver inte finns där du bor. Då betalar din region sjukresorna och dina kostnader för boende.
Du kan själv välja var i landet du vill få specialiserad öppenvård om du får en remiss till det. Specialiserad öppenvård är all vård som inte kräver att du blir inlagd. Det kan till exempel vara en gråstarrsoperation. Du får själv betala dina kostnader för resa och boende om du väljer att åka till en annan region.
Det är viktigt att ta reda på vilka remissregler som gäller om du själv väljer att söka specialiserad öppenvård i en annan region.
Om du måste ha en remiss när du söker vård i din egen region behöver du ha det även i en annan region.
Ibland kan du själv be om vård utan remiss
I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan att ha en remiss. En del mottagningar vill då att du ska skriva en så kallad egenanmälan. Det kan också kallas egen vårdbegäran.
En sådan innebär att du skriver till mottagningen och berättar om hur du mår och varför du söker vård. Ibland finns det blanketter att fylla i för att göra en egenanmälan. I vissa regioner kan du göra det i inloggat läge på 1177.se. Ta kontakt med den mottagning som du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egenanmälan.
Personen som läser din egenanmälan gör sedan en bedömning och du får en kallelse till mottagningen om hen tycker att du behöver det.
En egenanmälan för vård i en annan region kan du bara skriva om det inte finns krav på remiss vare sig där du vill få vård eller i din egen region.
Hur länge behöver du vänta?
Du har rätt att diskutera med din läkare om vart remissen ska skickas. Vissa mottagningar kan ha lång väntetid. Då kan du be om att remissen skickas till en mottagning med kortare väntetid. Behöver du få vård snabbt kan det skrivas in i remissen. Men det är alltid den mottagning som tar emot remissen som avgör hur snabbt du kan få en tid.
Vårdgarantin gäller endast i din egen region
När du får en remiss till en mottagning i din egen region gäller den nationella vårdgarantin, som innebär att du har rätt att få vård inom en viss tid. För specialistmottagningar gäller att du inte ska behöva vänta mer än 90 dagar för att få en besökstid på specialistmottagningen som du har blivit remitterad till.
Vårdgarantin gäller inte längre om du får en remiss och väljer att söka vård i en annan region. Då är det ditt medicinska behov av vård som avgör hur lång väntetiden blir.
Patientavgiften för ett vårdbesök är olika. Kostnaden beror på vad det är för vård och vart remissen skickas. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet.
Under tiden du väntar på att få komma till den mottagning du har fått remiss till är det den som skrev remissen som har ansvar för att du får den vård du behöver. Kontakta den som skrev remissen om dina besvär blir värre medan du väntar.