VACCINATIONER

Vaccinationsprogrammet för barn

Alla barn i Sverige erbjuds och rekommenderas vaccination mot tolv sjukdomar. Barn vaccineras för att få ett bra skydd mot allvarliga sjukdomar. BVC och elevhälsan informerar om när det är dags för barnet att få vaccinationerna.

Alla barn i Sverige erbjuds och rekommenderas vaccin mot följande sjukdomar: 

  • difteri
  • kikhosta
  • stelkramp
  • polio
  • haemophilus influenzae typ b (Hib)
  • pneumokocker
  • mässling
  • påssjuka
  • röda hund
  • rotavirus
  • hepatit B
  • humant papillomvirus (HPV).

Alla barn erbjuds ett antal vaccin genom vaccinationsprogrammet för barn. Som vuxen kan du behöva fylla på med fler doser. All vaccinering är frivillig i Sverige.

Varför erbjuds alla barn vaccinationer?

Vaccinationer skyddar ditt barn mot sjukdomar som kan vara livshotande eller ge allvarliga skador. Vaccinationer ger ett bra och oftast långvarigt skydd mot smittsamma sjukdomar.

Du som vårdnadshavare väljer själv om du vill vaccinera ditt barn. Vaccinationerna är avgiftsfria.

Vaccin är säkra läkemedel

De vaccin som ingår i programmet är noggrant testade och kontrollerade. Många vacciner har funnits under lång tid och har använts över hela världen. Därför har effekten av vaccinen kunnat studeras över tid.

På Läkemedelsverkets webbplats kan du läsa mer om hur vacciner testas och godkänns.

Hindrar att sjukdomar sprids

Vaccinationer hindrar att sjukdomar sprids. En person som är vaccinerad kan träffa en smittad person utan att själv få sjukdomen, eller föra smittan vidare till någon som är ovaccinerad. När tillräckligt många i ett samhälle är vaccinerade kan en smitta hindras från att spridas. Det kallas för flockimmunitet.

När många är ovaccinerade ökar risken för att sjukdomar sprids och orsakar så kallade epidemier. En epidemi innebär att ett stort antal personer snabbt blir sjuka i en smittsam sjukdom.

Sjukdomarna är inte utrotade

Många av sjukdomarna som ingår i vaccinationsprogrammet är idag ovanliga i Sverige, men finns i andra länder. Sjukdomarna skulle snabbt kunna spridas på nytt i Sverige om vi slutar vaccinera oss mot dem.

Varje år sker flera större utbrott av mässling i Europa på grund av att människor inte är vaccinerade. Kikhosta förekommer fortfarande i Sverige. Varje år blir flera spädbarn i Sverige allvarligt sjuka i kikhosta.

Färre barn blir allvarligt sjuka

I Sverige är det få barn som dör. Det är också ovanligt att barn blir allvarligt sjuka och får skador som inte försvinner. Vaccinationerna är en av förklaringarna till det.

Så fungerar vaccin

I vaccinet finns en liten del av det virus eller den bakterie som orsakar sjukdomen. De vaccin som innehåller hela virus eller eller bakterier är så försvagade att de inte kan skapa någon sjukdom.

Genom vaccinet får kroppen i sig en kontrollerad del av det som orsakar sjukdomen. När immunförsvaret kommer i kontakt med vaccinet reagerar det. Immunförsvaret börjar tillverka de celler och antikroppar som behövs för att kroppen ska kunna bli av med just den sjukdomen.

Här kan du läsa mer om hur vaccin fungerar.

Vaccination ger oftast ett bra skydd

Vaccination ger oftast ett bra skydd mot sjukdomen, men inte hos alla. En liten del av alla som vaccineras får endast ett svagare skydd. Det innebär att de kan få sjukdomen, men blir oftast lindrigare sjuka än de som inte är vaccinerade.

Ibland rekommenderas inte vaccin

Barn som har ett mycket försvagat immunförsvar bör inte få vaccin med levande virus eller bakterier.

Vaccin ges inte till barn som har fått en svår allergisk reaktion mot något innehåll i vaccinet.

Du får en kallelse när det är dags för vaccination

Barn vaccineras vid flera tillfällen under uppväxten, med start vid sex veckors ålder. Du som vårdnadshavare får en kallelse när det är dags för vaccination.

Barn till och med fem år vaccineras på barnavårdscentralen, BVC. Det är oftast en sjuksköterska som ger vaccinet till barnet. Sjuksköterskan skriver i barnets journal och hälsokort vilka vaccin barnet har fått. Informationen finns också i ett nationellt vaccinationsregister.

Barn som har börjat skolan vaccineras av elevhälsan, oftast av en skolsköterska. När barnet går i skolan får du skriva på ett intyg om att du samtycker till att ditt barn vaccineras.

Om barnet är sjuk

Prata alltid med personalen på BVC eller elevhälsan om ditt barn är sjuk när det är dags för en vaccination. En vanlig förkylning är oftast inget hinder för att kunna bli vaccinerad, så länge barnet är pigg och inte har feber.

Barnhälsovårdens vaccinationsschema

Här kan du se vid vilka åldrar barnet får de olika vaccinationerna.

Vid sex veckor

Vaccin mot rotavirus. Ges som vätska i barnets mun.

Vid 3 månader

  • En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.
  • En spruta med vaccin mot pneumokocker.
  • Vaccin mot rotavirus. Ges som vätska i barnets mun.

Vid 5 månader

  • En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.
  • En spruta med vaccin mot pneumokocker.

Vid 12 månader         

  • En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.
  • En spruta med vaccin mot pneumokocker.

Vid 18 månader 

En spruta med vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.

Vid 5 år

En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio.

Elevhälsans vaccinationsschema

Här kan du se i vilka årskurser barnet får de olika vaccinationerna.

I årskurs 1-2

En spruta med vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.

I årskurs 5-6   

  • En spruta med vaccin mot HPV. 
  • Ytterligare en spruta med vaccin mot HPV.

I årskurs 8-9

En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta.

Flera vaccin i samma spruta

Följande vaccin ges samtidigt, i en spruta:

  • Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B vid 3, 5 och 12 månaders ålder.
  • Vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund vid 18 månaders ålder.
  • Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio vid 5 års ålder.
  • Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta i årskurs 8 eller 9.

Flera doser kan behövas

Flera av vaccinerna ges i flera doser för att ge ett bra skydd. Den första dosen ger ofta ett grundskydd mot sjukdomen. De doser som barnet får senare stärker och förlänger skyddet.

För difteri och stelkramp rekommenderas ytterligare en dos efter vart tjugonde år. Den vaccinationen ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet utan du behöver själv betala för den.

Så här går vaccinationen till

Barn upp till drygt ett år får oftast sprutan i benet. Är barnet över ett år får hen oftast sprutan i armen.

Små barn får sitta i en vuxens knä. Då blir det bekvämt för barnet och sjuksköterskan kan lättare komma åt benet eller armen med sprutan. Det brukar vara lättare om små barn distraheras med leksaker eller såpbubblor.

Barn reagerar olika

Olika vaccin kan kännas olika mycket. Vissa barn tycker att sticket gör ont. Ibland kan själva vaccinet som sprutas in svida eller göra ont. Det brukar gå över snabbt.

Barn reagerar olika. Vissa säger ingenting, medan andra kan skrika eller gråta. Det är bättre att barnet känner till att det kan göra lite ont att få en spruta, än att det kommer som en överraskning.

Vaccination mot rotavirus

Vaccination mot rotavirus ges som vätska som barnet får genom munnen. Vätskan smakar sött.

Förbered dig själv och barnet inför vaccinationen

Det är bra om barnet har ätit och är utvilad före vaccinationen. Men om barnet ska få vaccin mot rotavirus är det däremot bra om hen inte har ätit precis innan. Låt barnet ha kläder som är lätta att ta på och av. Det är bra att berätta även för små barn hur vaccinationen går till och att barnet får vaccinet för att inte bli sjuk.

Barn kan ibland vara rädda för sprutor och att det ska göra ont. Förbered ditt barn genom att berätta att vaccinationen går snabbt och att det kan göra lite ont, men att det går över fort.

Här kan du läsa mer om hur du kan förbereda barn för besök i vården.

Bedövande kräm eller plåster finns receptfritt

För att inte sticket ska göra ont finns bedövande kräm eller plåster att använda. De stryks eller sätts på huden där barnet ska få sticket ungefär en timme innan. Krämen eller plåstret bedövar huden men inte muskeln där vaccinet hamnar.

Plåstren och krämerna kan köpas receptfritt på apotek. Om plåstret sitter hårt på huden kan du ta bort det med hjälp av en bomullstuss och lite babyolja.

Fråga personalen före besöket var barnet ska få sprutan, så att du sätter krämen eller plåstret på rätt ställe. Läs instruktionerna på förpackningens bipacksedel.

Om du som vuxen känner obehag

Det underlättar om du som förälder eller vårdnadshavare är lugn och avslappnad när barnet ska vaccineras. Då överför du den känslan till barnet, både före och efter sticket.

Du som förälder kanske själv är spruträdd och tycker att det är obehagligt när ditt barn ska vaccineras. Berätta på förhand för vårdpersonalen om du känner obehag så att du kan få bra stöd vid vaccinationstillfället.

Hur mår barnet efteråt?

En del barn kan gråta efter vaccinationen, men det brukar gå över snabbt. De flesta barn får inga eller bara lindriga biverkningar.

Efter vaccination mot rotavirus

Efter vaccinationen mot rotavirus kan barnet få övergående besvär med lös avföring eller diarré. Hen kan också verka irriterad. En del barn får hudutslag, gaser eller ont i magen.

Efter en vaccination mot rotavirus kan risken öka för att barnet får en invagination av tarmen, men det är mycket ovanligt. 

Efter sprutorna vid 3, 5 och 12 månader

De allra flesta barn får inga biverkningar av vaccinationen. En del barn kan få en rodnad, svullnad och ömhet där hen har fått sprutan. Det brukar gå över inom några dagar. Barnet kan ibland vara ledsen och svår att trösta samma dag eller dagen efter vaccinationen. Troligtvis känner hen sig sjuk och kan ha värk i kroppen. Inom två dygn kan barnet få feber.

Hypoton hyporesponsiv episod (HHE)

En mycket ovanlig reaktion efter sprutan mot difteri, stelkramp, polio, Hib och hepatit B är att ett barn kan bli helt slapp i kroppen. Reaktionen kommer vanligen flera timmar efter vaccinationen och kan pågå några minuter, eller längre. Barn som får den här reaktionen efter vaccinationen blir helt bra utan behandling.

Du ska ändå ringa 112 omgående om du inte får kontakt med ditt barn eller hen blir slapp i hela kroppen. En läkare behöver undersöka barnet och utesluta att reaktionen beror på något annat än vaccinationen.

Efter sprutan vid 18 månader och i årskurs 1–2

En del barn kan få feber och hudutslag efter sprutan mot mässling, påssjuka och röda hund. Symtomen kommer ofta en till två veckor efter vaccinationen och kan finnas kvar i två till tre dagar. Hudutslagen som barnet kan få är inte smittsamma.

Barn i skolåldern som vaccineras kan få ont i lederna, men det är ovanligt.

En del barn får allergiska reaktioner i samband med vaccinationer, men det är mycket ovanligt.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta BVC eller elevhälsan om du märker att barnet får symtom som du inte känner igen den närmaste tiden efter vaccinationen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp att bedöma barnets symtom eller råd om var du ska söka vård.

Om sjukdomarna

Här kommer en kort beskrivning av de olika sjukdomar som alla barn i Sverige erbjuds och rekommenderas vaccin mot.

Difteri

Difteri orsakas av en bakterie som utsöndrar ett gift. Giftet kan vara skadligt för många organ i kroppen, till exempel hjärtat och njurarna. Difteri finns framför allt i Afrika och Sydostasien. I Sverige infördes allmän vaccination mot difteri 1944.

Kikhosta

Kikhosta är en smittsam luftvägsinfektion som orsakas av en bakterie. Kikhosta kan orsaka besvärlig hosta som kan pågå i flera månader. Hos barn under sex månader kan kikhosta bli allvarligt och livshotande. I Sverige återinfördes vaccin mot kikhosta 1996 efter ett uppehåll på 17 år. Sjukdomen finns fortfarande både i Sverige och i andra länder.

Stelkramp

Stelkramp  är en mycket allvarlig sårinfektion. Den orsakas av en bakterie som finns i jord, och kan komma in i kroppen genom sår eller bett från djur. Bakterien bildar ett gift som gör att musklerna krampar.

Vaccin mot stelkramp infördes i Sverige under 1940- och 1950-talet.

Haemophilus influenzae typ b (Hib)

Hib står för Haemophilus influenzae typ b. Trots namnet har den inget med influensa att göra. Hib-bakterien kan orsaka infektioner som till exempel:

Risken är störst hos barn under fem år. Infektionerna kan vara livshotande och ge hjärnskador som inte försvinner.

I Sverige infördes vaccination mot Hib 1992. Innan vaccinationen infördes var Hib den vanligaste orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation hos barn. I dag är det mycket ovanligt att barn får sjukdomar orsakade av Hib.

Hepatit B

Hepatit B är en inflammation i levern som orsakas av ett virus. De flesta som får hepatit B blir helt friska, men kan sprida viruset vidare under flera månader. Vaccination mot hepatit B ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet, men alla regioner i Sverige har valt att erbjuda vaccinet till alla barn.

Pneumokocker

Pneumocker är bakterier som kan orsaka olika sjukdomar. Oftast ger de lindriga infektioner i luftvägar och öron, men ibland kan de orsaka allvarliga och livshotande infektioner. Det kan vara lunginflammation, hjärnhinneinflammation eller sepsis.

Vaccinet skyddar främst mot de pneumokocker som orsakar allvarliga infektioner hos barn upp till tre års ålder. Vaccinet ger också ett visst skydd mot öroninflammation.

Vaccin mot pneumocker infördes i vaccinationsprogrammet år 2009. Vaccinet erbjuds också till äldre barn och vuxna i vissa riskgrupper.

Polio

Polio är en virussjukdom som kan skada ryggmärgen och ibland orsaka förlamning. Det finns ingen behandling mot polio. Sjukdomen kan vara livshotande.

En smittad person utan symtom kan sprida poliovirus länge. Sedan 2002 är Europa fritt från polio, men sjukdomen finns fortfarande i några länder i Afrika och i Asien. Vaccin mot polio infördes i Sverige på 1950-talet.

Mässling

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom, som orsakar hög feber, utslag och hosta. Sjukdomen kan också leda till följdsjukdomar som lunginflammation eller hjärninflammation. Mässling är en av de vanligaste dödsorsakerna för barn i världen. Det finns ingen behandling mot sjukdomen.

Mässling är i dag ovanlig i Sverige. De senaste åren har däremot antalet sjuka i mässling ökat i Europa. Barn i Sverige har vaccinerats mot mässling sedan mitten av 1970-talet och med kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund sedan 1982.

Påssjuka

Påssjuka är en smittsam virussjukdom som gör att spottkörtlarna svullnar. Sjukdomen är ofta lindrig, men den kan leda till följdsjukdomar som hjärnhinneinflammation och testikelinflammation. Sedan barn började vaccineras i Sverige 1982 är sjukdomen ovanlig.

Rotavirus

Rotavirus är den vanligaste orsaken till svår magsjuka hos barn mellan sex månader och två år. Vanliga symtom är rikliga diarréer och kräkningar. Det kan leda till uttorkning, framför allt hos barn under två års ålder. En del barn blir svårt sjuka av rotaviruset och kan behöva vård på sjukhus. Även äldre barn kan bli sjuka.

 Vaccinet infördes i vaccinationsprogrammet för barn under 2019.

Röda hund

Röda hund är en smittsam virussjukdom, som är vanlig i många länder. Sjukdomen är oftast lindrig, men om en gravid person får viruset är risken stor för att fostret får allvarliga skador. Röda hund ingår i vaccinationsprogrammet sedan 1982.

Humant papillomvirus - HPV

Humant papillomvirus förkortas HPV. Det sprids vid sexuell kontakt och är mycket vanligt. HPV kan orsaka könsvårtor som kallas kondylom. Viruset kan också orsaka cellförändringar i livmoderhalsen som ibland kan leda till livmoderhalscancer. HPV kan även orsaka mer ovanliga cancerformer, till exempel cancer i halsen, munhålan, ändtarmsöppningen, kvinnans yttre könsorgan, i slidan eller på penisen.

Vaccination mot HPV ingår i vaccinationsprogrammet sedan 2010. Från och med hösten 2020 ingår vaccinationen för både pojkar och flickor. Tidigare har det endast gällt för flickor.

Värmland

Ibland erbjuds extra vaccin

Barn som tillhör riskgrupper erbjuds att vaccineras mot fler sjukdomar, utan att det kostar något.

Det gäller vaccin mot:

Till riskgrupperna hör till exempel:

  • barn som har föräldrar eller andra familjemedlemmar från ett land där tbc är utbrett.
  • barn som reser till länder där tbc är vanligare än i Sverige
  • barn som på grund av en grundsjukdom har en ökad risk att bli allvarligt sjuka om de smittas av influensa eller pneumokocker.

Kan barnet vaccineras tidigare eller senare?

Det går att flytta fram tiden för vaccinationerna om barnet till exempel har en infektion vid det planerade vaccinationstillfället.

Barnet saknar skydd mot sjukdomen fram till att hen har vaccinerats och vaccinationen har gett effekt. Risken att smittas är ändå liten om de flesta i barnets omgivning är vaccinerade. Undantaget är stelkrampsbakterien, som inte smittar mellan människor utan kan finnas i jord och hos djur.

Om man ska resa utomlands

Prata med bvc eller elevhälsan om du ska resa utomlands med ditt barn. Gör det gärna så tidigt som möjligt så att bvc kan bedöma om barnet behöver få vissa vaccinationer tidigare än planerat.

Precis som vuxna kan barn också behöva få andra vaccinationer inför resan, beroende på vilka sjukdomar som är vanliga i landet barnet ska åka till. De vaccinationerna får barnet på en vaccinationsmottagning.

Barn som har flyttat till Sverige från ett annat land

Vaccinationsprogrammet kan se olika ut i olika länder. Prata med BVC eller elevhälsan om ditt barn är fött i ett annat land. Då får du hjälp med att ta reda på vilka vaccin ditt barn eventuellt har fått eller behöver få. Barn kan vaccineras inom vaccinationsprogrammet fram till att de fyller 18 år.

Oro inför vaccinationer

En del föräldrar kan känna sig oroliga inför att låta vaccinera sina barn. Prata gärna med personalen på BVC eller elevhälsan om du känner så. Det är viktigt att du som förälder får svar på dina frågor om vaccin.

En del vill vänta med vaccinationerna tills barnet blir äldre. Anledningen till att barnet rekommenderas att vaccineras enligt programmet är för att hen ska få skydd mot infektioner så tidigt som möjligt i livet. En del sjukdomar kan bli allvarligare för små barn med omoget immunförsvar. Vaccinet bidrar till att immunförsvaret utvecklas.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga  

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.  

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

Till toppen av sidan