Alla barn erbjuds ett antal vaccin genom vaccinationsprogrammet för barn. Som vuxen kan du behöva fylla på med fler doser. All vaccination är frivillig i Sverige.

Du som vårdnadshavare väljer själv om du vill att ditt barn ska vaccineras. Du betalar ingenting för barnets vaccinationer.

Vaccin skyddar mot allvarliga sjukdomar

Vaccin skyddar mot sjukdomar som kan ge allvarliga skador eller vara livshotande. Genom att vara vaccinerad får barnet ett bra skydd mot smittsamma sjukdomar.

Alla barn i Sverige erbjuds och rekommenderas vaccin mot följande sjukdomar: 

• difteri
• kikhosta
• stelkramp
• polio
• Hib - haemophilus influenzae typ b
• pneumokocker
• mässling
• påssjuka
• röda hund
• rotavirus
• hepatit B
• HPV - humant papillomvirus.

Ibland erbjuds extra vaccin

En del barn erbjuds vaccin mot fler sjukdomar. Det är barn som tillhör vissa riskgrupper.

Det gäller vaccin mot:

• tuberkulos – tbc
• influensa
• pneumokockinfektion
• epidemisk hjärnhinneinflammation.

Till riskgrupperna hör till exempel:

• barn som har kontakt med personer från ett land där tbc är vanligt.
• barn som reser till länder där tbc är vanligare än i Sverige och stannar där en längre tid.
• barn som har en ökad risk att bli allvarligt sjuka om de smittas av någon av sjukdomarna.

De vaccin som ingår i programmet är noggrant testade och kontrollerade. De har använts under många år och ges i dag till de flesta barn i världen. Därför har effekten och säkerheten av vaccinerna kunnat följas hos stora grupper av människor under en längre tid.

På Läkemedelsverkets webbplats kan du läsa mer om hur vacciner testas och godkänns.

Vaccin hindrar att sjukdomar sprids

Vaccin hindrar att sjukdomar sprids. När många är vaccinerade mot en viss sjukdom är det färre som får den sjukdomen. Då blir också färre smittade.

Däremot ökar risken för att sjukdomar sprids när många är ovaccinerade. Då kan ett stort antal personer snabbt bli mycket sjuka. Det kallas för en epidemi.

Färre barn blir allvarligt sjuka

Vaccinationer gör att färre barn blir allvarligt sjuka av infektionssjukdomar.

Många av sjukdomarna som ingår i vaccinationsprogrammet är i dag ovanliga i Sverige, men finns i andra länder. Det är till exempel polio och difteri. Sjukdomarna skulle snabbt kunna spridas i Sverige igen om vi slutar vaccinera oss mot dem.

Vaccin är ett sorts läkemedel. Vaccinet gör att barnet inte blir sjukt i den sjukdom som vaccinet skyddar mot.

Här kan du läsa mer om hur vaccin fungerar.

Vaccination ger oftast ett bra skydd

Vaccination ger ett bra skydd mot sjukdomen. Det finns ändå en liten risk att en vaccinerad person kan få sjukdomen. I så fall brukar sjukdomen bli mycket mildare för barnet än om hen inte hade varit vaccinerad.

Barn vaccineras vid flera tillfällen under uppväxten, med start från sex veckors ålder. Du som vårdnadshavare får en kallelse när det är dags för vaccination.

Barn till och med fem år vaccineras av sjuksköterskan på barnavårdscentralen, BVC. Sjuksköterskan skriver i barnets journal och hälsokort vilka vaccin barnet har fått.

Barn som har börjat skolan vaccineras av skolsköterskan på elevhälsan. När barnet går i skolan får du skriva på ett intyg om att du samtycker till att ditt barn vaccineras.

Om barnet tidigare har fått en allergisk reaktion

Berätta för BVC eller elevhälsan om barnet har fått en allergisk reaktion av tidigare sprutor. Barnet kan då behöva vaccineras på en särskild mottagning.

Om barnet är sjukt

Kontakta personalen på BVC eller elevhälsan om ditt barn är sjukt när det är dags för en vaccination.

Vid sex veckor

Vaccin mot rotavirus. Vaccinet ges som droppar i barnets mun.

Barn som har ökad risk för att få tuberkulos blir erbjudna vaccin mot sjukdomen. Barnet får vaccinet i form av en spruta på vänster överarm.

Vid 3 månader

• En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.
• En spruta med vaccin mot pneumokocker.
• Vaccin mot rotavirus. Barnet får droppar med vaccin i munnen.

Vid 5 månader

• En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.
• En spruta med vaccin mot pneumokocker.
• Vaccin mot rotavirus. Barnet får droppar med vaccin i munnen.

Vid 12 månader         

• En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.
• En spruta med vaccin mot pneumokocker.

Vid 18 månader 

En spruta med vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.

Vid 5 år

En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio.

I årskurs 1-2

En spruta med vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.

I årskurs 5-6   

• En spruta med vaccin mot HPV. 
• Ytterligare en spruta med vaccin mot HPV.

I årskurs 8-9

En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta.

Barnet behöver ofta få flera doser av vaccinerna för att de ska ge ett bra skydd. De första, täta doserna ger ett grundskydd mot sjukdomen. De doser som barnet får senare stärker och förlänger skyddet.

Barn upp till ungefär ett år får oftast sprutan i låret. Barn över ett år får oftast sprutan på överarmen.

Små barn får sitta i en vuxens knä. Då blir det bekvämt för barnet och sjuksköterskan kan lättare komma åt benet eller armen med sprutan. Det brukar vara lättare om små barn distraheras med till exempel leksaker eller såpbubblor.

Barn reagerar olika på sticket

Olika vaccin kan kännas olika mycket. Vissa barn tycker att sticket gör ont, eller att det svider och gör ont när vaccinet sprutas in.

En del barn reagerar inte alls av sticket. Andra barn kan skrika eller gråta. Det är bättre att barnet känner till att det kan göra lite ont att få en spruta, än att det kommer som en överraskning.

För små barn kan det vara lugnande att amma före eller under vaccinationen. Själva sticket kan också göra mindre ont. Du som inte ammar kan ge barnet bröstmjölk eller bröstmjölksersättning i flaska.

Det är bra om barnet har ätit och är utvilat före vaccinationen.

Däremot bör barnet inte äta innan hen får vaccin mot rotavirus. Barnet får vaccinet i munnen och det kan finnas en risk för att barnet kräks upp vaccinet.

Låt barnet ha kläder på sig som är lätta att ta på och av. Det är bra att berätta för barnet hur vaccinationen går till innan besöket på BVC.

Här kan du läsa mer om hur du kan förbereda barn för besök i vården.

Om du eller barnet är rädda för sprutor

Barn som är rädda för sprutor kan ha hjälp av bedövande kräm eller plåster. Kontakta BVC eller elevhälsan i god tid innan vaccinationen för mer information.

Det underlättar om du som är vuxen är lugn och avslappnad när barnet ska vaccineras. Då överför du den känslan till barnet, både före och efter sticket.

Du som följer med barnet kanske själv är spruträdd och tycker att det är obehagligt när ditt barn ska vaccineras. Berätta på förhand för vårdpersonalen om du känner obehag så att du kan få bra stöd vid vaccinationstillfället.

En del barn kan gråta efter vaccinationen, men det brukar gå över snabbt. De flesta barn får inga eller lindriga biverkningar.

Barnet kan bli svullen och öm på platsen där hen har fått sprutan. Det brukar gå över inom några dagar.

Efter vaccination mot rotavirus

Efter vaccinationen mot rotavirus kan barnet tillfälligt få lös avföring, diarré eller kräkningar. En del barn kan verka irriterade, få hudutslag, gaser eller ont i magen.

En liten risk för invagination

Efter en vaccination mot rotavirus finns det en liten risk att barnet kan få invagination av tarmen, men det är mycket ovanligt. Då blir det stopp i tarmen och barnet får mycket ont i magen.

Kontakta genast en akutmottagning om du tror att barnet har invagination.

Efter sprutorna vid 3, 5 och 12 månader

De allra flesta barn får inga biverkningar av vaccinationen. En del barn kan bli svullna och ömma där hen har fått sprutan. Det brukar gå över inom några dagar. Ett par dagar efter vaccinationen kan barnet känna sig trött, illamående och kanske äta sämre än vanligt. Barnet kan också få feber.

Efter sprutan vid 18 månader och i årskurs 1–2

En del barn kan få feber och hudutslag efter sprutan mot mässling, påssjuka och röda hund. Symtomen kommer ofta en till två veckor efter vaccinationen och kan finnas kvar i några dagar. Febern och utslagen smittar inte.

Barn som har allergi mot ägg får också sprutan på BVC.

Hypoton hyporesponsiv episod, (HHE)

En mycket ovanlig reaktion efter vissa vacciner är att barnet blir helt slappt i kroppen. Reaktionen kommer oftast flera timmar efter vaccinationen och kan pågå i några minuter, ibland längre. Sedan brukar barnet snabbt må bättre.

Ring genast 112 om du inte får kontakt med ditt barn eller om barnet blir slappt i hela kroppen. Även om barnet oftast snabbt blir bättre så behöver en läkare undersöka barnet. Det är för att utesluta att besvären beror på något annat än vaccinationen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta i första hand mottagningen där barnet fick vaccinet om du har frågor efter vaccinationen.

Ring telefonnummer 1177 om barnet får symtom som du tror har med vaccinationen att göra. Då kan du få hjälp att bedöma barnets symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Barn bör få vaccindoserna enligt vaccinationsprogrammet. Det är för att barn ska få skydd mot infektioner så tidigt som möjligt i livet. Många sjukdomar kan vara allvarligare för små barn, till exempel eftersom deras immunförsvar inte är tillräckligt utvecklat.

Däremot går det att vänta lite med vaccineringen om barnet har en infektion när hen ska vaccineras.

Om ni ska resa utomlands

Prata med BVC eller elevhälsan om du ska resa utomlands med ditt barn. Gör det gärna så tidigt som möjligt så att BVC kan bedöma om barnet behöver få någon av vaccinerna i vaccinationsprogrammet tidigare.

Barn kan också behöva få andra vaccinationer inför resan, beroende på vilka sjukdomar som är vanliga i landet barnet ska åka till. Fråga om råd på en vaccinationsmottagning.

Barn som har flyttat till Sverige från ett annat land

Vaccinationsprogrammet kan se olika ut i olika länder. Prata med BVC eller elevhälsan om ditt barn är fött i ett annat land. Då får du hjälp med att ta reda på vilka vaccin ditt barn eventuellt har fått eller behöver få.

Barn kan vaccineras inom vaccinationsprogrammet fram till att de fyller 18 år.

En del kan känna sig oroliga inför att låta vaccinera sina barn. Prata gärna med personalen på BVC eller elevhälsan om du känner så. Det är viktigt att du får svar på dina frågor.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Du kan ha rätt till tolk

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Barn ska få vara delaktiga

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och du som vuxen förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.