Vanliga besvär och sjukdomar hos barn

Infektioner hos barn – smittguide

Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren. Här kan du läsa om hur sjukdomarna smittar och om barnet behöver vara hemma från förskolan eller skolan. Varje smitta har länk till mer information.

Bild på barn som tvättar händerna.
Lär ditt barn att tvätta händerna ofta – alltid före maten och efter toalettbesök.

Barn bygger upp sitt immunförsvar under flera år. En del sjukdomar får barn flera gånger, andra sjukdomar får de aldrig eller bara en gång.

Den här guiden handlar om vanliga infektioner som kan smitta mellan barn, framför allt barn upp till ungefär 8-9 år.

Så sprids smitta

Infektioner kan spridas på olika sätt. Dessa sätt är de vanligaste:

  • Genom direkt och nära kontakt, oftast via händerna eller via kramar och pussar.
  • Via droppar i luften när någon hostar eller nyser.
  • När droppar eller smitta finns på föremål som man tar i.
  • Genom luften, även på avstånd
  • Genom mat som är smittad.

Läs mer om de olika sätten att smitta, och vad du kan göra för att undvika smitta.

När kan barnet gå tillbaka till förskolan eller skolan?

Barn som är sjuka ska stanna hemma. Det är för att inte smitta andra. Detta är viktigt:

  • Barnet behöver vara tillräckligt piggt för att orka vara tillsammans med andra och delta i de vanliga aktiviteterna. Ibland kan barnet vara piggt på morgonen men orkar ändå inte med en hel dag i grupp där tempot är högt.
  • Barn som nyss har haft feber ska vara feberfria i minst ett dygn, utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.
  • Barn som har kräkts eller haft diarré behöver ha varit frisk en viss tid innan hen går tillbaka till förskolan eller skolan. Läs mer i avsnittet om magsjuka.
  • En del barn behöver ta det lugnare efter en sjukdomsperiod, de kan till exempel vara lite känsliga för infektioner.

Många kommuner har egna rutiner och riktlinjer för vad som gäller för deras förskolor och skolor. Vissa förskolor har också lokala riktlinjer. Fråga chefen för förskolan eller skolan om du undrar.

Det går inte att helt undvika smittor

Smittor är en del av livet. De vanliga smittorna finns där hela tiden och är nästan omöjliga att slippa helt. För en del av de vanliga smittorna är konsekvenserna inte så stora. Dessa kräver därför inte att barnet är hemma. Smittan sprids lätt i hela barngruppen och en del barn får inte heller några symtom. Det gör att det är svårt att undvika smitta.

Friska syskon behöver inte vara hemma i förebyggande syfte.

Ska jag söka vård?

Det är väldigt olika om barnet behöver vård eller inte. En del sjukdomar går nästan alltid över av sig själv. Läs mer i kapitlen nedan och klicka dig vidare för att få mer information.

En del sjukdomar anses extra viktiga att inte sprida vidare. Därför ska du kontakta vården om du misstänker att barnet har fått en sådan sjukdom. Läkaren måste göra en anmälan enligt smittskyddslagen för att hindra att fler blir smittade.

Förskolan ska ha rutiner för att stoppa smitta

Förskolan ska ha hygienrutiner för att stoppa och förebygga smittspridning på förskolan. Kommunens miljönämnd kontrollerar att dessa rutiner sköts som de ska.

Covid-19

Covid-19 är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus. En del får nästan inga symtom alls. Hos de allra flesta går covid-19 över av sig själv.

Viruset sprids genom droppar om någon till exempel hostar eller nyser. Virus kan också hamna på händerna. Då kan barnet smittas om hen rör med händerna vid näsan, munnen eller ögonen. 

Barnet är mest smittsamt de första dagarna av sjukdomen. Det gäller även om hen bara är lite sjuk.

Risken att viruset sprids är högre där det är trångt och ventilationen är otillräcklig.

Symtom

Det är vanligt att bli sjuk som vid förkylning eller influensa. Några symtom är snuva och täppt näsa, feber, ont i halsen och hosta. En del kräks och har lös avföring.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar oftast två till tre dagar från att barnet har smittats tills hen blir sjuk. Ibland kan det dröja upp till 14 dagar.

Ska barnet stanna hemma?

Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan om hen orkar vara i en grupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Det gäller även för barn som har kvar till exempel lite snuva eller lätt hosta. Barn som rör mycket på sig kan börja hosta mer utan att det betyder att de har blivit sjuka igen.

Epidemisk hjärnhinneinflammation – smittsam hjärnhinneinflammation

Epidemisk hjärnhinneinflammation är en allvarlig men mycket ovanlig sjukdom. Den orsakas av olika typer av meningokockbakterier.

Epidemisk hjärnhinneinflammation sprids genom nära kontakt, till exempel genom de droppar som finns i luften när någon hostar eller nyser. Smitta kan också spridas genom att du tar i saker som dropparna har hamnat på. De allra flesta som smittas blir inte sjuka.

Barn som är äldre än två månader kan vaccineras mot epidemisk hjärnhinneinflammation.

Symtom

Barnet blir ofta snabbt mycket sjukt, får feber, mår illa, kräks och får ont i huvudet. Hen kan också bli förvirrad, slö eller medvetslös.

Barnet kan få hudutslag. Då uppstår blåröda prickar eller blåmärken på armarna, fötterna eller överkroppen.

Barn som är äldre än ungefär två år kan bli stela i nacken. Det är däremot ovanligt hos yngre barn.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar oftast två till tre dagar från att barnet har smittats tills hen blir sjuk.

Behandling

Sök vård direkt på en akutmottagning om du misstänker att ett barn har fått en infektion med meningokocker. Barnet behöver bli inlagt på sjukhus och få antibiotikabehandling. Även närstående får antibiotika i förebyggande syfte.

Läkaren ska anmäla sjukdomen enligt smittskyddslagen.

Ska barnet stanna hemma?

Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan när hen är tillräckligt pigg för att orka med en hel dags aktiviteter. En läkare bedömer när barnet kan gå tillbaka.

Femte sjukan

Femte sjukan är en virussjukdom som är vanligast hos barn mellan två och femton år. Det smittar genom de droppar som sprids när någon hostar eller nyser. Barn kan bära på smittan utan att själv bli sjuk eller få några symtom.

Symtom

Barn brukar ha lindriga besvär. Det brukar börja med att barnet får feber och känner sig trött. Hen kan också ha ont i kroppen, må illa eller ha diarré. Efter några dagar brukar barnet få utslag på kinderna som kan sprida sig till andra delar av kroppen, framför allt till utsidorna på armarna och benen. Ibland kliar utslagen och de kan också kännas varma. De brukar försvinna efter ungefär en vecka.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar ungefär tio dagar från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk. Men det kan ta mellan fyra dagar och två veckor.

Behandling

Sjukdomen går över av sig själv.

Ska barnet stanna hemma?

Ja, om barnet har feber eller mår dåligt på annat sätt.

Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan när hen har varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel, även om utslagen är kvar. Barnet ska orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna.

Förkylning

Förkylning orsakas av virus och är den vanligaste infektionen hos barn. Det smittar genom de droppar som sprids när någon hostar eller nyser. Barnet smittar någon dag innan förkylningen bryter ut och sedan i ytterligare några dagar.

Symtom

När barn får en förkylning är det vanligast att de får täppt näsa, nyser och att det rinner snor. Barnet kan också få ont i halsen, hosta, vara lite hes, få ont i huvudet eller få feber.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar mellan en och tre dagar från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk. Förkylningen brukar gå över av sig själv inom en till två veckor.

Ska barnet stanna hemma?

Barnet behöver vara hemma om hen är trött, har feber och inte orkar vara i barnomsorgen eller skolan.

Barnet kan gå tillbaka om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Halsfluss

Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som orsakas av virus eller bakterier. Oftast beror det på streptokockbakterier, till exempel via händerna eller via pussar. Det smittar också genom kontakt med föremål som någon som är sjuk har tagit på, till exempel leksaker eller handdukar.

Sjukdomen smittar från någon dag innan barnet får symtom och flera veckor efteråt om barnet inte får behandling. Vid behandling med antibiotika brukar barnet inte smitta efter två dygns behandling.

Symtom

Barn brukar få feber. En del barn mår illa och kräks. Halsmandlarna brukar svullna upp och göra ont. Det brukar göra ont att svälja.

Yngre barn som har halsfluss kan ha svårt att säga var det gör ont. De visar ofta att de har ont genom att de inte vill äta eller dricka. Barn kan klaga på huvudvärk, ont upp mot öronen och ont i magen.

Barn brukar sällan bli förkylda, de brukar inte heller ha hosta eller rinnigt snor.

Barn som är yngre än tre år brukar inte ha ont i halsen, utan får i stället feber och snuva med tjockt snor.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar mellan en och tre dagar från det att barnet har smittats tills hen får symtom.

Behandling

Streptokockinfektioner behandlas ofta med antibiotika i tio dagar. Läs här om när du ska söka vård för ont i halsen.

Ska barnet stanna hemma?

Ja. Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan efter minst två dygns behandling med antibiotika. Men barnet måste vara så piggt att hen orkar vara i en grupp hela dagen och orka delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Hepatit A

Hepatit A orsakas av ett virus som ger en inflammation i levern. Hepatit A smittar via förorenat vatten och även genom mat. Smittan kan även spridas mellan människor, från avföring via händerna till munnen.

Barn under fem år får sällan symtom och kan därför smitta andra innan det är klart varifrån smittan kommer.

Det finns vaccin mot hepatit A som kan ges i förebyggande syfte från ett års ålder.
När man har haft sjukdomen en gång kan man inte få den igen.

Hepatit A kallas även för gulsot.

Symtom

Besvären hos ett barn brukar likna de besvär som barn får vid influensa. Det brukar vara feber, att bli trött och att ha ont i muskler och leder. Barnet kan också må illa och kräkas.

Efter cirka en vecka kan inflammationen i levern visa sig bland annat genom att ögonvitorna blir gula och urinen blir mörkare än vanligt. Om barnet har ljusare hy ser huden solbränd ut. Barn kan få dessa symtom enbart, alltså utan de symtom som påminner om influensa.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar oftast fyra veckor från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk, men det kan ta mellan två och sex veckor.

Behandling

Sjukdomen går över av sig själv efter några veckor. De flesta blir helt friska, men man kan vara trött en lång tid efteråt.

Kontakta vården för att få komma på en undersökning om du misstänker att barnet har hepatit A. Läkaren ska anmäla sjukdomen enligt smittskyddslagen.

Ska barnet stanna hemma?

Ja, barn med hepatit A som går i förskolan ska vara hemma minst under den period barnet bedöms kunna föra över viruset till andra. Barnets läkare ger råd om när barnet kan gå tillbaka.

Barn som går i skolan kan gå dit men bör inte delta i gymnastiken eller laga mat med andra barn. De ska heller inte använda gemensamma toaletter.

Hepatit B

Hepatit B orsakas av ett virus som gör att det blir en inflammation i levern. Viruset smittar framför allt via blod. Det brukar krävas att blod från en smittad person kommer in i blodbanan på den som blir smittad. Barn som bär på smittan brukar ha blivit infekterade när de föds. Om det är känt att den som är gravid bär på hepatit B-virus, kan barnet få behandling med immunglobulin och vaccineras direkt efter födseln.

Man smittar ungefär sex veckor innan man blir sjuk och tre till sex månader efter att man känner sig frisk. Ibland smittar man längre.

Det är vanligt att inte få några symtom. Barn som är yngre än fem år får nästan aldrig några symtom. Viruset kan överföras även om man inte har några symtom.

Hepatit B kallas också för gulsot.

Symtom

Om barn får symtom brukar det ofta komma i olika omgångar. Först kan de få ont i huvudet, feber, vara väldigt trötta, få ont i leder och allmänt ont i kroppen. Därefter kan de få magbesvär och gulaktig ton i huden och ögonvitorna.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar mellan två och sex månader från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk.

Behandling

Sjukdomen går oftast över av sig själv.

Kontakta sjukvården om du misstänker att barnet har hepatit B, hen kan då behöva genomgå en undersökning. Läkaren ska anmäla sjukdomen enligt smittskyddslagen.

Det finns vaccin mot hepatit B som både barn och vuxna som utsatts för smittrisk kan få. Barnet ska få vaccinet så snart som möjligt och inom två dygn vid misstanke om smitta.

Ska barnet stanna hemma?

Prata med barnets läkare för att få råd om när barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan.

Huvudlöss

Huvudlöss finns i håret och nära hårbotten. De sprids genom kontakt hår mot hår. Huvudlöss har ingenting med hygien att göra. Huvudlössen sprider inte någon sjukdom.

Symtom

Oftast kliar det mycket i hårbotten om barnet har löss, men det går att ha löss utan att det kliar. Du kan upptäcka löss eller lusägg i hår eller hårbotten genom att kamma igenom håret över ett vitt underlag.

Behandling

Huvudlöss behandlas med lusmedel som innehåller dimetikon. Man behöver också luskamma. Du kan köpa lusmedel och luskam på apotek.

Behandla två gånger med sju dagars mellanrum. Behandla med lusmedel en gång, kamma sedan regelbundet varje dag. Efter en vecka behandlar man med lusmedel en andra gång.

Bara den som har levande löss ska behandlas, men andra i familjen eller omgivningen bör kamma sig varje dag tills lössen är borta.

Ska barnet stanna hemma?

Nej. Om lössen behandlas ordentligt enligt lusmedlets bruksanvisning behöver barnet inte vara hemma. Kontakt hår mot hår ska undvikas tills båda behandlingarna är gjorda.

Det är bra att meddela förskolan eller skolan om barnet har fått löss. Då kan de i sin tur ge information om att barn på förskolan har löss, så att alla i barngruppen kan undersökas och finkammas ungefär samtidigt.

Höstblåsor

Höstblåsor är en virusinfektion som gör att barnet får blåsor. Sjukdomen är vanligast hos barn under tio år. Smittan sprids från person till person vid nära kontakt, framför allt via händerna. Det kan också smitta genom luften när någon hostar eller nyser.

Om barnet har haft höstblåsor en gång brukar hen inte få infektione igen. Skulle den återkomma är den lindrigare än första gången.

Symtom

Det är vanligt att barnet först får feber och ont i halsen i några dagar. Sedan kommer det blåsor, ofta i munnen eller på läpparna. En del barn mår illa. Ibland kan barnet få blåsor på händerna, fötterna eller stjärten. Blåsorna i munnen kan göra ont så att barnet inte vill äta. En del barn får inga symtom alls.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar mellan tre och sju dagar från att barnet har smittats tills hen blir sjuk.

Behandling

Infektionen brukar gå över av sig själv.

Ska barnet stanna hemma?

Hur barnet mår avgör om hen ska vara hemma. När höstblåsor upptäcks på en förskola eller skola har smittan ofta redan spridits. Det är därför svårt att stoppa smittan genom att låta barn med blåsor vara hemma.

Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Influensa

Influensa är en virussjukdom som är vanligast i Sverige under vinterhalvåret. Den är mycket smittsam och sprids med utandningsluften. Den smittar lättast inomhus.

Man kan smitta andra innan man själv har fått några symtom. Man är som mest smittsam när man känner sig som sjukast, men man smittar så länge som man känner sig sjuk.

Om ett barn får influensa kan hen inte få influensa med det viruset igen på flera år. Men influensaviruset kommer i en ny form nästan varje år. Därför finns det alltid en risk att barnet kan bli smittad igen.

Symtom

Vid influensa är det vanligt att barnet plötsligt får hög feber, ont i huvudet, ont i musklerna, ont i halsen och hosta. Barn under två år kan också få diarré, må illa, kräkas och ha ont i magen.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar mellan en och tre dagar från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk.

Behandling

Barn som är friska för övrigt får inte influensavaccin. Däremot rekommenderas influensavaccination till barn som har en ökad risk för att få svår sjukdom. Det gäller till exempel barn med hjärtsjukdom, svår astma eller annan lungsjukdom.

Ska barnet stanna hemma?

Ja. Hur barnet mår avgör hur länge barnet behöver vara hemma.

Barnet kan gå till förskolan eller skolan om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Det gäller även för barn som har kvar till exempel lite snuva eller lätt hosta. Barn som rör mycket på sig kan börja hosta mer utan att det betyder att de har blivit sjuka igen.

Kikhosta

Kikhosta är en smittsam sjukdom som orsakas av bakterier. De flesta barn har skydd mot sjukdomen eftersom vaccin ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Kikhosta sprids i luften när någon hostar eller nyser.

Det är viktigt att försöka skydda äldre personer och barn under ett år från att bli smittade.

Den första dosen vaccin, som ges vid tre månaders ålder, räcker inte till för att skydda mot kikhosta.

Ibland kan vuxna eller barn få kikhosta trots att de är vaccinerade eller tidigare har haft kikhosta. Det beror på att vaccinationen inte ger ett livslångt eller fullständigt skydd.

Symtom

Kikhosta börjar som en vanlig förkylning. Barnet får hosta, ont i halsen och ibland lite feber. Efter ett par dygn hostar barnet allt mer. Efter en till två veckor är hostan svår och övergår i hostattacker.

Hostan har ett segt slem och under attackerna hostar barnet tills hen tappar andan. När barnet till slut drar in luft hörs det väsande eller pipande ljud som kallas kikning. Ofta avslutas hostattackerna med att barnet kräks upp slem.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjuk

Det tar vanligtvis en till två veckor från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk.

Behandling

Kontakta sjukvården om du misstänker att barnet har kikhosta.

Hostan börjar lindras efter fyra till sex veckor, men sjukdomen kan hålla på ända upp till tio till tolv veckor från de första symtomen. För de allra flesta går kikhostan över av sig själv och de flesta behöver ingen behandling.

Men barn under ett år och barn med vissa sjukdomar brukar få antibiotika för att kikhostan ska bli lindrigare. För barn under ett år kan infektionen bli allvarlig. De kan behöva vård på sjukhus.

Ska barnet stanna hemma?

Det är olika hur länge barn behöver vara hemma. Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Barnet behöver också vara feberfri ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel. Barnet kan gå tillbaka även om hostan är kvar.

Körtelfeber

Körtelfeber orsakas oftast av ett vanligt virus, som de flesta smittas av när de är ett till sex år. Det sprids oftast via saliv från person till person. Det kan smitta om man delar sked eller pussar någon som bär på viruset. Det behövs nära och upprepad kontakt för att det ska smitta.

Många bär på viruset men få blir sjuka.

Symtom

Barn får oftast inga symtom alls. Om de får symtom är de lindriga, som vid en vanlig förkylning.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjuk

Det brukar ta mellan fyra och sex veckor från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk.

Behandling

Körtelfeber går ofta över av sig själv inom två till tre veckor. Det är vanligt att känna sig trött en längre tid, ibland i flera månader efter infektionen.

Ska barnet stanna hemma?

Ja. Det är olika hur länge barn behöver vara hemma. Det som avgör är hur barnet mår. Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Magsjuka

Magsjuka beror oftast på en infektion som har orsakats av ett virus, men kan också orsakas av bakterier eller parasiter. Magsjuka är vanligt hos barn som vistas i barngrupper och sprids lätt.

Symtom

När barn har magsjuka är det vanligt att de kräks och har diarré. De kan också ha ont i magen och ha feber.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjuk

Det tar oftast mellan en och två dagar från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk.

Behandling

De flesta maginfektioner går över av sig själva. Om barnet har vattentunna diarréer eller kräks mycket är det viktigt att hen får i sig tillräcklig med vätska. Läs om när du behöver söka vård för barnet

Ska barnet stanna hemma?

Ja, barn ska vara hemma när de kräks eller har diarré.

De kan gå tillbaka till förskola eller familjedaghem när de äter som vanligt och inte har kräkts eller haft vattentunn diarré under minst två dygn.

Barn som går i skolan ska stanna hemma i ett till två dygn efter att de har blivit friska.

Barnet ska också orka vara i en grupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna.

Friska syskon och andra närstående behöver inte vara hemma i förebyggande syfte.

Mollusker

Mollusker är hudfärgade knottror på huden som orsakas av virus. De smittar vid kontakt hud mot hud, men sjukdomen är inte särskilt smittsam.

Har du haft mollusker en gång är det mycket liten risk att få mollusker igen.

Symtom

Knottrorna är två till fem millimeter stora, har en liten grop i mitten och finns oftast på magen, armarna, i ansiktet eller på nacken. På ljusare hud har de oftast samma färg som den egna huden, eller är lite rosa. På mörkare hud är de ofta ljusare än den egna huden.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet får utslag

Det kan ta mellan två veckor och sex veckor från det att barnet har smittats tills molluskerna visar sig.

Behandling

För det mesta ger mollusker inga besvär. En mollusk brukar försvinna utan behandling efter ett par månader, men kan hos en del barn finnas kvar upp till något år.

Ska barnet stanna hemma?

Nej, barnet kan gå i förskola eller skola som vanligt och vara med på aktiviteter som idrott och bad. Du behöver inte göra något speciellt för att undvika smitta eftersom mollusker inte är farligt.

Munsår - herpes runt munnen

Munsår orsakas ofta av viruset herpes simplex. Det smittar lätt och är mycket vanligt. Smittan sprids när huden eller slemhinnorna kommer i direktkontakt med saliv eller med vätskan i en herpesblåsa. Herpes smittar framför allt genom pussar.

Barnet smittar mest när hen har symtom. Det är mest smittsamt de första dagarna och framför allt den första dagen. När blåsorna har börjat torka in och en sårskorpa har bildats, är det mindre risk för smitta.

Det finns även en risk att smitta andra även utan tydliga symtom.

Viruset finns sedan kvar i kroppen och kan aktiveras igen, till exempel i samband med en annan infektion eller av stress. Barn får ofta herpes när de exempelvis har en förkylning.

Symtom

Första gången barnet får herpes är det vanligt att tandköttet blir svullet, rött och att det lätt kan börja blöda.

Det brukar också bildas blåsor på tungan och på läpparna. De brukar göra ont. Barnet kan ha svårt att äta och dricka på grund av att det gör ont i munnen. Barn kan också få feber och ha ont i halsen.

Om barnet får herpes igen får hen vätskefyllda blåsor som gör ont. Då brukar det framför allt bildas blåsor på läpparna. Efter ett par dagar bildas en sårskorpa och blåsorna försvinner på en vecka.

Ungefär hälften av alla barn som blir smittade får inga symtom.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjuk

Det brukar ta mellan två och tolv dagar från att barnet har blivit smittat tills hen får de första symtomen.

Behandling

Infektionen går över av sig själv. Det finns läkemedel mot viruset som barnet kan få i speciella fall. Läs om när du kan behöva söka vård och vad du kan göra själv.

Ska barnet stanna hemma?

Hur barnet mår avgör om barnet ska vara hemma från förskolan eller skolan.

Barnet ska orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Mässling

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom. De flesta barn i Sverige är vaccinerade mot sjukdomen eftersom den ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Smittan sprids när någon som är sjuk hostar eller nyser. Smittan sprids även genom luften på avstånd. Därför ska du inte söka vård på en vårdmottagning utan att ha ringt innan.

När man har haft sjukdomen en gång kan man inte få den igen.

Symtom

Det brukar börja med att barnet får hög feber, torrhosta och irriterade eller ljuskänsliga ögon. Efter några dagar kommer utslag, oftast i pannan och bakom öronen. De sprider sig sedan till resten av kroppen. Utslagen kan se olika ut på olika hudtyper. Ofta är barnet hängigt, trött och orkar inte leka.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar oftast mellan tio och tolv dagar från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk.

Behandling

Det finns ingen behandling mot mässling, men symtomen kan lindras genom att bland annat vila i ett svalt och mörkt rum.

Eftersom det är så smittsamt ska du inte åka till vårdmottagningen direkt om du misstänker att ditt barn har mässling. Ring innan. Läs om när du bör söka vård och hur du kan lindra besvären.

Läkaren ska anmäla sjukdomen enligt smittskyddslagen.

Ska barnet stanna hemma?

Ja, eftersom det smittar ska barnet stanna hemma från förskola och skola åtminstone så länge hen smittar. Det brukar vara upp till fem dagar efter att barnet har fått utslag. Läkaren ger råd om när barnet kan gå tillbaka.

Hur barnet mår avgör sedan när hen kan gå tillbaka. Barnet ska orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Påssjuka

Påssjuka är en mycket ovanlig och mycket smittsam virusinfektion. De flesta barn i Sverige är i dag vaccinerade mot påssjuka eftersom den ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Viruset smittar genom droppar som sprids i luften när någon nyser eller hostar. Det sprids också via föremål som dropparna har landat på.

När man har haft sjukdomen en gång kan man inte få den igen.

Symtom

Om barnet får symtom kan hen först få ont i huvudet, feber, må illa och få ont när hen tuggar. Barnet brukar bli svullen och öm längst bak på underkäken, framför örat.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar vanligtvis mellan 16 och 18 dagar från det att barnet smittas tills hen blir sjuk. Men det kan variera mellan två och fyra veckor.

Behandling

Du ska kontakta vården om du misstänker att barnet har påssjuka. Läs mer om när du ska söka vård. Läkaren ska anmäla sjukdomen enligt smittskyddslagen.

Infektionen går över av sig själv efter en veckas vila.

Ska barnet stanna hemma?

Ja, eftersom det smittar ska barnet stanna hemma från förskola och skola åtminstone så länge hen smittar. Det brukar vara upp till fem dagar efter att barnet fått symtom.

Hur barnet mår avgör sedan när hen kan gå tillbaka. Barnet ska orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Ringorm

Ringorm är en svamp som gör att barnet får utslag på huden.

Ringorm smittar från husdjur och från person till person. Sjukdomen är ovanlig, men ibland kan många smittas samtidigt på till exempel förskolor.

Symtom

Barnet får utslag som är runda eller ovala och någon millimeter till flera centimeter i storlek. Ytan är ofta fjällande eller småknottrig. När utslagen blir större kan de börja läka i mitten och får då sin typiska ringform med tydlig yttre kant. Utslaget kan klia men ibland har barnet inga besvär.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet får utslag

Det tar från några dagar upp till två veckor från det att barnet har smittats tills utslagen visar sig.

Behandling

Ringorm behandlas med svampmedel. Kontakta en vårdcentral om du tror att ditt barn har ringorm, eftersom det smittar.

Ska barnet stanna hemma?

Risken att smitta upphör snabbt efter att barnet har börjat behandling. Barn som har börjat behandling kan därför gå i förskolan eller skolan, och vara med på aktiviteter som idrott och bad.

RS-virus

Infektioner med RS-virus är vanliga hos både barn och vuxna, särskilt under vinterhalvåret. De sprids bland annat genom direktkontakt, till exempel via händerna och när man kramas. Det sprids också via leksaker som sjuka barn har haft i munnen eller tagit i. Det smittar även med droppar i luften som sprids med hosta och nysningar.

En RS-infektion kan vara allvarlig för ett barn som är yngre än ett år.

Det är viktigt att barn som går i förskolan och har yngre syskon alltid tvättar händerna när de kommer hem. Detta är särskilt viktigt om syskon är yngre än två månader.

Symtom

Barn som är mellan ett och ungefär sex år brukar ha symtom som vid en vanlig förkylning. Blir infektionen allvarligare kan barnet få mer ansträngd hosta, svårare att andas och segt slem i näsa och luftrör. Barnet får då också svårt att orka äta eftersom den jobbiga andningen med täppt näsa tar mycket kraft.

Barn upp till ett år kan ibland få andningsuppehåll.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar mellan tre och fem dagar från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk.

Behandling

RS-infektionen går över av sig själv. Barn upp till ett år som har andningsbesvär behöver få speciell behandling. Ibland behöver barn få vård på sjukhus. Läs om när du behöver söka vård och vilken behandling som behövs.

Ska barnet stanna hemma?

Ja. Hur barnet mår avgör hur länge hen ska vara hemma.

Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel. Barn behöver inte vara hemma för smittans skull.

Även barn som har kvar till exempel lite snuva eller lätt hosta kan gå tillbaka. Barn som rör mycket på sig kan börja hosta mer utan att det betyder att de har blivit sjuka igen.

Röda hund

Röda hund är en smittsam virussjukdom som är mycket ovanlig i Sverige. De flesta barn är numera vaccinerade mot Röda hund eftersom den ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Barn som inte är vaccinerade kan bli smittade exempelvis i samband med en resa till länder där sjukdomen är mer vanlig.

Röda hund smittar bland annat när någon som är sjuk hostar eller nyser så att droppar sprids i luften.

När man har haft sjukdomen en gång får man den inte igen.

Symtom

Det är vanligt att barnet får snuva och svullna lymfkörtlar, särskilt i nacken. Barnet verkar eller känner sig oftast inte särskilt sjukt.

Efter några dagar brukar brunaktiga eller blåröda utslag sprida sig från ansiktet och ner över armarna och benen. Utslagen kan se olika ut på olika hudtyper. 

Barnet kan också få feber och ont i lederna.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar mellan två och tre veckor från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk.

Behandling

Röda hund går över av sig själv. Barnet kan behöva ta det lite lugnt, som vid en vanlig förkylning.

Du ska kontakta vården om du misstänker att barnet har röda hund. Läs om när du ska söka vård. Ring alltid först.

Läkaren ska anmäla sjukdomen enligt smittskyddslagen.

Ska barnet stanna hemma?

Ja. Barnet ska vara hemma i minst åtta dagar efter att hen har fått utslag.

Hur barnet mår avgör sedan när hen kan gå tillbaka till förskolan eller skolan. Barnet ska också orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Barnet ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Scharlakansfeber

Scharlakansfeber är en mycket smittsam sjukdom hos barn som orsakas av streptokockbakterier.

Streptokocker sprids via luften när någon hostar eller nyser och genom direkt kontakt, till exempel via händerna eller via kramar och pussar. Det smittar också genom kontakt med föremål som någon som är sjuk har tagit på, till exempel leksaker eller handdukar.

Barnet brukar inte smitta efter två dygns behandling med antibiotika.

Barn kan bära på bakterierna och vara smittsamma utan att själva bli sjuka.

Symtom

Det är vanligt att få feber, ont i halsen och röd tunga. Barnet får också utslag på kroppen. I slutet på den andra sjukdomsveckan brukar barnets hud börja fjälla.

Om barnet får scharlakansfeber igen får hen inte några utslag.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

De tar mellan en och tre dagar från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk.

Behandling

Barn med scharlakansfeber behandlas oftast med antibiotika. Sök vård om du misstänker att ditt barn har scharlakansfeber.

Ska barnet stanna hemma?

Ja. Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan efter minst två dygns behandling med antibiotika. När barnet går tillbaka ska hen orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Skabb

Skabb är ett litet spindelliknande djur som tar sig in i huden och gräver gångar där de lägger sina ägg.

Skabb sprids genom nära och lite längre kroppskontakt. Skabb kan till exempel spridas genom att sova i samma säng eller sova tätt tillsammans. Det är ovanligt att skabb sprids i förskolan eller skolan.

Skabb smittar även innan det har börjat klia.

Symtom

Barnet får hudutslag som kliar mycket. Det brukar klia mest på natten. Det kan klia var som helst på kroppen. Det kan vara svårt att upptäcka skabbgångarna. På barn kan de vara lättast att se på fötterna.

Barn kan klia så mycket att de får rivmärken, till exempel kring naveln eller vid ljumskarna.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar mellan två och tio veckor från det att barnet har smittats tills det börjar klia. Om barnet tidigare har haft skabb kan det börja klia efter två dagar.

Behandling

Sök vård om du misstänker att ditt barn har fått skabb.

Barnet får behandling med ett läkemedel om hen har skabb. De som barnet bor tillsammans med eller har haft nära kontakt med får också behandling. Skabben försvinner direkt av behandlingen men klådan kan finnas kvar i en till flera veckor efteråt.

Ska barnet stanna hemma?

Ja, barn ska vara hemma under det dygn som behandlingen pågår.

Berätta för personalen i förskolan eller skolan att barnet har skabb, eftersom andra barn och vuxna också kan behöva undersökas.

Springmask

Springmask är en parasit i tarmen. Den är vanligast hos barn. Springmask finns naturligt i vår miljö och finns ofta i damm och textilier. Den sprids genom att barnen får i sig äggen, bland annat via sina fingrar, leksaker, underkläder och sängkläder.

Den vuxna honan lägger ägg precis utanför ändtarmens öppning, där de kläcks. Maskar kan ibland synas där eller i bajset, som en vit centimeterlång sytråd.

Äggen kan leva minst ett par veckor utanför människokroppen. Barn blir ofta infekterade igen av sina egna maskars ägg, om de stoppar fingrarna i munnen efter att tidigare ha kliat sig i stjärten.

Symtom

Oftast kliar det väldigt mycket i stjärten, framför allt på kvällen och natten. Barn kan även ha springmask utan klåda eller andra besvär.

Springmask kan också göra att det kliar i slidans öppning.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar mellan tre och sju veckor från det att barnet har smittats tills det börjar klia eller det går att se maskar.

Behandling

Barnet och alla som bor tillsammans med barnet behöver få behandling samtidigt.

Behandla också alla samtidigt om besvären kommer tillbaka. Det är ganska vanligt att flera som bor tillsammans har springmask även om inte alla har besvär. Det är viktigt att vara noga med att tvätta sig och hålla rent under tiden behandlingen pågår.

Läs om behandling av springmask.

Ska barnet stanna hemma?

Ett barn med springmask behöver inte vara hemma från förskola eller skola, oavsett om barnet har fått läkemedel eller inte. Men många kommuner har egna bestämmelser för vad som gäller på deras förskolor och skolor.

Det kan vara bra att berätta för förskolepersonalen att barnet har springmask. Då kan de och andra föräldrar vara uppmärksamma på symtom.

Svinkoppor - impetigo

Svinkoppor är en smittsam infektion i huden som smittar med streptokockbakterier. Det smittar så länge såren är fuktiga. Det sprider sig via direktkontakt, hud mot hud. Svinkoppor kallas också impetigo.

Symtom

Vid svinkoppor är det första tecknet ofta en prick, en sårskorpa eller ett sår som det kommer vätska från. Utslagen blir ofta större eller sprider sig till huden runtomkring och ibland till andra ställen på kroppen.

Det är vanligast att få utslag runt näsan och munnen. Utslagen kan också komma på fingrarna, armarna, överkroppen och benen. Utslagen kan klia och svida, men barn brukar inte känna sig särskilt sjuka.

Barnet smittar så länge såren är fuktiga.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar mellan en och tre dagar från det att barnet har smittats tills hen får utslag.

Behandling

Du kan behandla utslagen själv om utslagen sitter på ett väl avgränsat hudområde och om barnet inte har feber. Läs om hur du behandlar och om du behöver söka vård.

Ska barnet stanna hemma?

Barnet smittar så länge såren är fuktiga.

Barn som går i förskolan bör vara hemma tills såren ser helt torra ut.

Barn som går i skolan kan vara i skolan, om hen är extra noga med att tvätta händerna. Barn bör däremot inte vara med på aktiviteter som idrott, bad eller matlagning.

Barn som får behandling med antibiotika behöver vara hemma under minst två dagars behandling. När barnet går tillbaka till förskolan eller skolan behöver hen vara så piggt så att hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna.

Tredagarsfeber

Tredagarsfeber är en virussjukdom som nästan alla barn under två år har haft. Viruset sprids med droppar i luften när någon nyser eller hostar.

När man har haft sjukdomen en gång får man den inte igen.

Tredagarsfeber är ett så kallat virusutslag.

Symtom

Barnet får först hög feber som kommer snabbt och försvinner efter cirka tre dagar. En del barn får hosta och snuva. De flesta är i övrigt ganska pigga.

När febern har gått ner får barnet ofta utslag på magen som sedan sprider sig vidare på kroppen. På ljusare hud ser utslagen ljusröda ut. På mörkare hud är det inte säkert att utslagen syns så mycket. Utslagen kliar inte och försvinner på några dagar, ibland fortare.

En del barn får aldrig några utslag.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det brukar gå fem till tio dagar från det att barnet har smittats tills hen får feber.

Behandling

Sjukdomen brukar gå över av sig själv.

Läs mer om när du kan behöva söka vård.

Ska barnet stanna hemma?

Ja. Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Barnet behöver inte vara hemma för smittans skull. Det som avgör är hur hen mår.

Tuberkulos - tbc

Tuberkulos är en sjukdom som sprids med en bakterie. Sjukdomen är ovanlig i Sverige. Tuberkulos kallas också för tbc.

Vuxna och barn som är äldre än ungefär 12 år får oftast tuberkulos i lungorna. Hos yngre barn är det vanligare med tbc i andra kroppsdelar. Det är ovanligt att barn yngre än fem år är smittsamma. Vid smitta på en förskola är det alltid en vuxen som är smittsam.

Bakterien sprids genom luften när en person med smittsam tuberkulos hostar, nyser eller spottar. För att man ska bli smittad krävs vanligen en upprepad och nära kontakt med en person som smittar.

Barn kan få vaccin mot tuberkulos. Vaccin rekommenderas till barn som har föräldrar eller andra familjemedlemmar som kommer från ett land där tbc är vanligt.

Symtom

Tuberkulos kan ge infektion i lungorna och på flera ställen i kroppen. Symtomen kan vara olika i olika åldrar. Läs mer om symtom vid tbc.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Barn kan snabbt få symtom efter att de har smittats. Det kan också dröja upp till två år innan de blir sjuka, men det är ovanligt.

Behandling

Tuberkulos behandlas med flera olika läkemedel samtidigt. Barn som har smittats men inte har blivit sjuka behandlas förebyggande med antibiotika.

Kontakta vården om du misstänker att barnet har blivit smittad av tbc, eller om barnet har utsatts för tbc-smitta.

Läkaren ska anmäla sjukdomen enligt smittskyddslagen.

Ska barnet stanna hemma?

Barnet behöver inte vara hemma om hen inte har några symtom, eftersom barnet då inte smittar.

Barnet ska vara hemma från förskolan eller skola om hen har symtom. Läkaren ger råd om när barnet kan gå tillbaka.

Vattkoppor

Vattkoppor är en vanlig sjukdom som de flesta får en gång i livet, oftast före cirka 12-årsåldern. Vattkoppor orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Förutom att det sprids när någon hostar eller nyser, sprids det också i luften. Det smittar därför på avstånd.

Vattkoppor smittar mest från ett par dagar innan utslagen visar sig till ungefär sex dagar efter att de har börjat synas. Därför är det svårt att undvika att föra smittan vidare. Det kan smitta fram till att alla vattkoppor har torkat in och blivit sårskorpor.

Symtom

De första symtomen på vattkoppor brukar vara att barnet är trött, får feber och ont i huvudet. Efter ett par dagar bildas knottriga utslag, oftast på överkroppen. Det går att få utslag överallt på kroppen.

Efter någon dag utvecklas utslagen till vätskefyllda blåsor med klar genomskinlig vätska. Det kliar. Efter ytterligare några dagar blir det sårskorpor där blåsorna har funnits.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet är sjukt

Det tar mellan tio dagar och tre veckor från att barnet har smittats tills sjukdomen bryter ut.

Behandling

Barn brukar bli helt friska en till två veckor efter att symtomen har visat sig.

Ibland kan du behöva söka vård för barnet. Läs om när det är aktuellt.

Oftast behöver du inte söka vård, utan kan behandla vattkoppor hemma. För att lindra klådan kan du försöka kyla huden. Om det inte hjälper kan en läkare eller sjuksköterska på en barnavårdscentral skriva ut läkemedel på recept till barnet.

Ska barnet stanna hemma?

Barn som har vattkoppor kan gå tillbaka till förskolan eller skolan när alla vattkoppor har torkat in och inga nya vattkoppor bildas. Barnet ska orka att vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

När vattkoppor upptäcks har smittan ofta redan spridits. Därför är det svårt att stoppa smittan genom att hålla barnet hemma från exempelvis förskolan eller skolan.

Meddela förskolan eller skolan om ditt barn har vattkoppor, eftersom fler kan ha smittats.

Vårtor

Det är vanligt att barn har vårtor på händerna och fötterna. Vårtor orsakas av virus och smittar antingen hud mot hud eller genom fuktiga handdukar eller våta golv i duschar och omklädningsrum.

Symtom

Fotvårtor är något upphöjda, har en hård kant och är lite mjukare i mitten. Ibland går det att se små svarta prickar i vårtan. Handvårtor är något mer utstående än fotvårtor och kan se ut som mycket små blomkålshuvuden.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet har fått vårtor

Det tar flera månader från det att barnet har smittats tills vårtan syns.

Behandling

Vårtor försvinner till slut av sig själv. Vårtor som ger besvär kan behandlas på olika sätt, i första hand med vårtmedel. Det är olika åldersgränser för olika medel. Fråga på apotek om du är osäker på vad du ska välja.

Eftersom vårtor smittar lätt är det bra att inte använda varandras handdukar och skor.

Läs om när du kan behöva söka vård.

Ska barnet stanna hemma?

Nej, barn behöver inte stanna hemma från förskolan eller skolan om de har vårtor.

Ögoninflammation

När barn får en ögoninflammation har de smittats av bakterier eller virus som ofta finns i barnets näsa och svalg.

Det smittar från händerna och genom de droppar som sprids i luften när barn hostar eller nyser. Smittan sprids bland annat när barnet gnuggar sig i ögonen och sedan tar på leksaker eller på andra barn.

En ögoninflammation kan också bero på en allergisk reaktion, eller på att barnet har skadat ögat eller fått skräp i ögat.

Symtom

Ofta blir ögonvitan röd och irriterad. Ögat brukar se svullet ut, och det kan kännas som att det skaver i ögat. Det brukar också rinna en kladdig vätska som kallas var från ögat. Vätskan gör att ögonen klibbar ihop, speciellt på morgonen.

Vanligtvis är båda ögonen inflammerade.

Så lång tid tar det från smitta tills barnet har fått en ögoninflammation

Eftersom ögoninflammationer kan ha olika orsaker kan det variera hur lång tid det tar innan barnet får besvär. Om inflammationen beror på bakterier tar det vanligtvis några dagar.

Behandling

De flesta ögoninfektioner går över av sig själv inom fem dagar.

Så här gör du för att ta hand om ögat själv.

Om det efter en vecka fortfarande finns kladdig vätska i ögat kan barnet behöva få behandling med antibiotika. Men oftast brukar det inte behövas.

Ska barnet stanna hemma?

Barn som har röda och lite kladdiga ögon på morgonen men inte under resten av dagen, behöver inte vara hemma från förskolan om de mår bra i övrigt.

Barnet har en kraftig ögoninflammation om hens öga klibbar ihop och du måste torka var ur ögat flera gånger varje dag. Då behöver barnet vara hemma från förskolan eller skolan, även om hen mår bra i övrigt. Det behövs dels för att det smittar, dels för att barnets öga måste tvättas flera gånger om dagen. Barnet kan gå tillbaka när den kraftiga inflammationen har läkt och ögat inte är varigt längre.

Barn som går i skolan har inte samma nära kontakt, men vid en kraftig ögoninflammation kan de ändå behöva vara hemma om ögonen är irriterade och behöver skötas om.

Öroninflammation

Öroninflammation är en infektion i mellanörat då det bildas var. Det är mycket vanligt hos barn och orsakas vanligtvis av bakterier. Dessa bakterier smittar oftast inte. Däremot kommer öroninflammation ofta i samband med en förkylning, och förkylningsvirus sprids väldigt lätt.

Ont i örat kan ha andra orsaker. Läs mer här.

Symtom

Öroninflammation brukar börja med att barnet plötsligt får ont i örat. Ofta har barnet redan feber och förkylning. Barn som är upp till cirka ett år brukar få mycket ont i örat. Barn som är äldre än tre–fyra år brukar inte få feber. De kan ibland får exempelvis dålig matlust, svårt att sova och bli irriterade och gnälliga.

Ibland spricker trumhinnan. Det är inte farligt men det kan göra ont. Då rinner det ut vätska eller var i hörselgången och ut genom örat. Innan trumhinnan spricker brukar det göra väldigt ont, men det gör mindre ont när trumhinnan har spruckit.

Behandling

Det är olika om barn behöver behandling med antibiotika.

Läs mer om när du ska söka vård och när barnet behöver få antibiotika.

Ska barnet stanna hemma?

Barnet ska vara hemma om hen inte mår bra eller om hen har ont.

Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Till toppen av sidan