Fler behandlingar

Plasmaferes - behandling för att byta ut blodets plasma

Plasmaferes är en behandling där blodet renas från plasma som kan innehålla skadliga ämnen. Plasman ersätts sedan med andra ämnen eller ren plasma från en blodgivare.

Plasma är en del av blodet. Vid en del sjukdomar kan det finnas skadliga ämnen i plasman. Det kan till exempel vara celler eller proteiner som skadar kroppen. Du kan till exempel behandlas med plasmaferes vid vissa njursjukdomar eller sjukdomar där det egna immunförsvaret angripit kroppen.  

Både barn och vuxna kan få behandlingen. 

Förberedelser

Behandlingen görs på sjukhus. Du kan behöva göra uppehåll med vissa läkemedel inför behandlingen. Du får information från vårdpersonalen om hur du behöver förbereda dig inför ditt besök. 

Du undersöks på sjukhuset före behandlingen 

Före behandlingen får du väga och mäta dig. 

Du får lämna ett blodprov. Du kan använda bedövande kräm eller plåster på huden där du ska få sticket. Du kan köpa dem receptfritt på apotek. De stryks eller sätts på huden där provet ska tas. 

Här kan du läsa mer om hur det går till när barn ska lämna blodprov

Så går behandlingen till

Du sitter eller ligger ner under behandlingen. Vårdpersonalen sätter in en venkateter eller en central venkateter i armvecken, ljumskarna eller halsen. En venkatater är en plastslang som sätts i ett blodkärl. 

Läs om hur du kan göra om du eller ditt barn är rädd för nålstick

Blodet pumpas genom katetern från kroppen till en behållare som kallas centrifug. Den renar blodet från plasman.  

Det renade blodet skickas sedan tillbaka in i kroppen tillsammans med ren plasma från en blodgivare. En del får en vätska med salt och protein i stället för ren plasma. 

Hur lång tid tar behandlingen?

Behandlingen tar mellan en och fyra timmar beroende på varför du får behandlingen. De flesta känner ingenting under behandlingen.  

Det går bra att göra stillasittande aktiviteter under tiden du får behandlingen, till exempel titta på tv, surfplatta eller läsa en bok. En närstående kan ofta vara med under behandlingen om du känner dig orolig.  

Efter behandlingen kan kalknivån i kroppen vara låg. Därför får du kalk i förebyggande syfte under tiden du behandlas. De flesta får också en kalktablett efter behandlingen för att undvika stickningar i ben och armar. 

Ibland behöver man göra behandlingen flera gånger. 

Biverkningar under behandlingen 

En del kan få en eller flera biverkningar av behandlingen. Det vanligaste är att blodtrycket sjunker under behandlingen. En del kan få en allergisk reaktion. Då får man läkemedel som hjälper. Behandlingen behöver sällan avbrytas på grund av biverkningar.

Så mår du efteråt

De flesta mår som vanligt och kan åka hem efter behandlingen. Du kan få ett blåmärke på huden där venkatetern har suttit. Det kan kännas lite ömt under några dagar.

Komplikationer

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller annan behandling.

Det är ovanligt med allvarliga komplikationer vid plasmaferes.

Du kan få en ökad blödningsrisk och liten ökad infektionsrisk under ett dygn efter behandlingen. Kontakta mottagningen där du fått behandlingen om något av det här händer:

  • Du får ont i området där venkatetern har suttit. 
  • Det blöder från såret där venkatetern har suttit.
  • Du får feber

Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom och hjälp med var du kan söka vård.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Informationen ska gå att förstå 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård 

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Läs mer på 1177.se

Att vara rädd för nålstick

Det är vanligt att vara rädd för nålstick. Många tycker att det är obehagligt att ta sprutor och att lämna blodprov. Det finns flera saker du kan göra för att bättre klara av situationer med nålstick.

Så fungerar blodet

Blodet transporterar syre, hormoner, näringsämnen, avfallsprodukter, salter och värme. Blodet består av olika typer av blodkroppar och en vätska som kallas blodplasma. En vuxen persons kropp innehåller ungefär fem liter blod.

Till toppen av sidan