Det finns flera olika typer av migrän. De två vanligaste typerna är migrän utan aura och migrän med aura. Migrän utan aura är mycket vanligare än migrän med aura. Du kan ha antingen ha den ena typen eller växla mellan båda.

En aura är tillfälliga symtom som kan komma före migränen. Du kan till exempel få en tillfällig förändring i synen eller tillfälliga stickningar och domningar i olika delar av kroppen.

Migrän börjar oftast i tonåren eller i 20-årsåldern. De flesta som har migrän får ett till tre migränanfall i månaden.

Du kan få många symtom eller bara några av dem. Det här är exempel på vanliga symtom:

• Du får huvudvärk som till en början känns i ena sidan av huvudet.
• Du får huvudvärk som känns pulserande.
• Du får huvudvärk som är måttlig eller svår.
• Du kan må illa och kräkas.
• Du blir känslig för ljud och ljus.
• Huvudvärken blir värre när du rör på dig, till exempel går i trappor.

Huvudvärken pågår oftast mellan fyra timmar och tre dygn eller mer hos vuxna. Hos barn brukar huvudvärken inte pågå i mer än tolv timmar.

Många personer med migrän får i genomsnitt ett anfall per månad.

Migrän kan vara ärftligt. De flesta som får migrän har en genetisk nära släkting som också har sjukdomen.

Du kan få förkänningar innan anfallet

Innan huvudvärksfasen kan du få olika symtom. Då kan du få så kallade förkänningar i några timmar upp till ett dygn innan huvudvärken börjar.

Förkänningar kan vara ett eller flera av följande:

• Du gäspar och blir tröttare än vanligt.
• Du får spänningar och lätt värk i nacken.
• Du får en olustkänsla i kroppen.
• Du får humörsvängningar.
• Du mår illa och får magbesvär, till exempel ont i magen och gaser.
• Du får svullna händer och fötter.
• Du blir sugen på sötsaker.
• Du känner dig pigg, klartänkt och upprymd.

Migrän med aura

Du kan få en så kallad aura i samband med huvudvärken. Det kan vara skrämmande och obehagligt, men det är inte farligt.

Vanliga aurasymtom är tillfälliga förändringar i synen. Det kan vara följande:

• Du ser ett växande hål i synfältet.
• Du ser suddigt och synintrycken dallrar.
• Du ser sicksackmönster, blixtar eller flimmer.
• Du ser dubbelt.

Andra aurasymtom som du kan få är följande:

• Du kan få stickningar och domningar i ena handen som långsamt sprider sig upp över armen.
• Du kan få domningar kring ena mungipan.
• Du kan få svårt att styra kroppen.
• Du kan få svårt att prata som vanligt.
• Du kan uppfatta din kropp på ett sätt som inte stämmer med verkligheten.

När du har två eller flera aurasymtom brukar de inte komma samtidigt med varandra. Först kommer ett symtom och när det symtomet har slutat kommer nästa.

Huvudvärken kan börja före, efter eller samtidigt som auran börjar. En aura brukar pågå i ungefär fem minuter och upp till en timme.

Efter migränanfallet  

Efter migränanfallet kan du bli trött, lättirriterad och slö. Du kan känna dig uttröttad i upp till ett par dygn efteråt om du har haft ett kraftigt anfall.

Den vanligaste komplikationen vid migrän är kronisk migrän. Då kommer anfallen oftare och huvudvärken går inte över helt mellan anfallen.

Kronisk migrän innebär följande:

• Du har haft huvudvärk i minst 15 dagar varje månad under de senaste tre månaderna.
• Du har under de dagarna med 15 dagars huvudvärk haft tydlig migrän i 8 dagar varje månad, med eller utan aura.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:

• Du tror att du har migrän och vill få hjälp med behandling.
• Du har migrän och de läkemedel du tar hjälper inte.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

• Du har för första gången ett migränanfall som pågår i mer än tre dygn.
• Du har flera aurasymtom som sammanlagt pågår i fler timmar än antalet symtom. Det kan till exempel vara att du har tre olika symtom och den totala längden på auran är mer än tre timmar.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Migrän kan ibland förväxlas med spänningshuvudvärk. Det är vanligt att få båda typerna av huvudvärk. Det är viktigt att skilja på migrän och spänningshuvudvärk eftersom de behandlas på olika sätt. Därför behöver du få en bedömning av en läkare för att få veta vilken typ av huvudvärk du har. Bedömningen görs genom att analysera dina svar på frågor om dina symtom.

Det är bra om du har skrivit ner när du har haft huvudvärk och vilka symtom du har haft. Det kan du göra i en huvudvärksdagbok eller i egna anteckningar.

Läkaren brukar ställa följande frågor:

• Hur många dagar i månaden har du huvudvärk?
• Kan huvudvärken utlösas av stress eller oro? Är vissa veckodagar vanligare?
• Brukar du ha huvudvärk i hela huvudet eller på ena sidan? Känns huvudvärken tryckande, molande eller pulserande, och är den lätt eller svår?
• Hur länge brukar huvudvärken hålla i sig?
• Blir du känslig för ljus eller ljud, eller mår du illa och kräks när du har huvudvärk?
• Ökar huvudvärken vid lätt fysisk aktivitet, och behöver du lägga dig ner när den är som värst?
• Använder du läkemedel mot huvudvärken? Hur ofta i så fall? Hjälper det?

Utifrån svaren på dessa frågor kan läkaren oftast avgöra vilken typ av huvudvärk du har. Du kan också behöva bli undersökt med datortomografi eller magnetkamera.

Ibland kan du behöva en bedömning av en läkare som är specialist på huvudvärk.

För att du ska få diagnosen migrän utan aura krävs det att du har haft minst fem migränanfall med typiska migränsymtom.

För att få diagnosen migrän med aura räcker det att du har haft två migränanfall med aura.

Det finns olika behandlingar vid migrän.

Behandling med läkemedel

Receptfria läkemedel mot smärta hjälper ofta vid migrän om huvudvärken inte är svår. Ibland är huvudvärken svår, kommer ofta eller pågår under lång tid. Då kan du behöva receptbelagda läkemedel.

Det finns flera typer av receptbelagda läkemedel mot migrän. En del av dem hjälper vid ett anfall, medan andra minskar risken för att få fler anfall.

Läs om läkemedel vid migrän.

Andra typer av behandling

Ibland ger inte receptbelagda läkemedlen tillräcklig hjälp. Då finns det andra typer av behandlingar som du kan vara hjälpt av.

Prata med en läkare innan du börjar med en ny behandling. Läkaren kan bedöma vilken behandling som passar den typ av huvudvärk du har.

Läkaren kan också berätta vilka andra behandlingsalternativ som kan passa för dig.

Här är några exempel:

• Konditionsträning
• Fysioterapi
• Kognitiv beteendeterapi, KBT
• Transkutan nervstimulering, TENS
• Akupunktur.

Det finns en del du kan göra själv för att minska besvären vid ett migränanfall.

Vila, mörker, tystnad och sömn

Vila så snart du kan efter att anfallet har börjat. Lägg dig på en mörk och tyst plats och försök att somna. Det kan vara tillräckligt för att behandla ett migränanfall.

Receptfria smärtstillande läkemedel

Du kan ofta lindra migränanfallet med hjälp av receptfria läkemedel vid tillfällig smärta när huvudvärken är i sin början eller om den är mild.

För mycket läkemedel kan ge fler dagar med huvudvärk

Receptfria smärtlindrande läkemedel mot huvudvärk ger bara tillfällig hjälp. Du ska därför inte använda dem under en längre tid eller för ofta. Använd dem högst nio dagar i månaden. Om du använder dem oftare kan de i stället göra att du får huvudvärk fler dagar.

Läs om läkemedelsbehandling vid migrän.

Du kan minska risken för att få nya migränanfall genom att förändra några av dina levnadsvanor. Försök att undvika stress. Det kan också hjälpa att äta regelbundet, vara fysiskt aktiv och sova tillräckligt.

För en del kan det hjälpa att undvika alkohol.

Minska stressen och öva dig på att slappna av

Migrän kan utlösas av stress. Därför är det bra att försöka minska stress i vardagen.

För att förebygga migränanfall är det viktigt att du lär dig att slappna av. När kroppen slappnar av blir andningen lugnare och pulsen blir lägre. Det gör att stressnivån i kroppen minskar.

Ju oftare du använder dig av någon metod för avslappning desto mer effektiv blir den. Ofta krävs det att du tar dig tid och att du börjar med nya rutiner för att det ska bli bättre. En del personer slappnar av genom till exempel yoga eller massage. Andra blir hjälpta av promenader.

Du kan också pröva att göra avslappningsövningar och öva dig i mindfulness.

Du får pröva dig fram tills du hittar en form som passar dig. Det viktigaste är att du gör avslappning och motion till en del av vardagen.

Fysisk aktivitet

Det är bra om du rör på dig regelbundet och är fysiskt aktiv på lagom nivå i din vardag. Regelbunden motion sänker nivån av spänning i kroppen.

Däremot ska du undvika mycket intensiv träning eftersom den kan starta ett migränanfall.

Sömn och regelbundna måltider

Försök att ha regelbundna sömnvanor och se till att få tillräckligt med sömn eftersom sömnbrist kan utlösa migrän.

Försök att också att äta regelbundet. Det kan hjälpa till att förebygga migränanafall.

P-piller kan vara olämpliga vid migrän

Tala med din läkare om du använder p-piller. Du kan behöva sluta med p-piller eller behöva byta sort.

Skriv om din migrän i en huvudvärksdagbok

Det är bra att skriva i en huvudvärksdagbok. Då blir det lättare att se vad som kan utlösa din migrän. Efter en tid kan du troligen se olika situationer som verkar bidra till dina migränanfall. Då kan du också lära dig hur du ska göra för att minska risken för nya anfall.

Här är några exempel på vad som kan vara bra att anteckna:

• När kom huvudvärken, hade du några förkänningar och hur kändes huvudvärken?
• Vad gjorde, åt och hur sov du innan huvudvärken började?
• Hade du varit stressad innan huvudvärken började?
• Mådde du illa och kräktes i samband med huvudvärken?
• Var du känslig för ljus och ljud i samband med huvudvärken?
• Blev huvudvärken värre vid lätt fysisk aktivitet, till exempel när du gick uppför en trappa, och behövde du lägga dig ner när den var som värst?
• Vilka läkemedel tog du mot värken, vilken dos och hur ofta? Hjälpte dessa läkemedel?

Det tar tid att skriva en huvudvärksdagbok. När du lärt dig vad som startar din migrän kan du i stället börja skriva i en huvudvärkskalender. Den innehåller mindre information.

I en huvudvärkskalender finns utrymme för att skriva följande:

• Hur ofta huvudvärken kommer.
• Hur länge den pågår.
• Hur intensiv den är.
• Om du tar läkemedel mot huvudvärken och i så fall vilket läkemedel.

Ta med dig din huvudvärksdagbok, huvudvärkskalender eller andra anteckningar om din huvudvärk om du behöver söka vård.

Här kan du ladda ner en gratis huvudvärkskalender på Huvudvärkssällskapets webbplats.

Migrän är en neurologisk sjukdom. Migränanfall startar i centrala nervsystemet i hjärnan, men exakt vad som händer är inte helt känt. Forskarna tror att det pågår ett komplicerat samspel mellan hjärnans nervceller, nerver utanför hjärnan och blodkärlssystemet när ett migränanfall pågår.

Det kan finnas en medfödd överkänslighet för till exempel vissa ljus, ljud och lukter som då upplevs som smärtsamma.

Det är mycket ovanligt att ett migränanfall blir skadligt.

Du kan få en typ av stroke om du har symtom på en aura i flera dagar. Då kan blodtillförseln till hjärnan minska så kraftigt så att en del av hjärnvävnaden skadas.

Risken för detta är högre om du är rökare och använder p-piller.