FLER BEHANDLINGAR

Strålbehandling

Strålbehandling är en vanlig behandling vid många olika former av cancer. Behandlingen kan användas för att ta bort en cancertumör, för att bromsa sjukdomen eller lindra symtom. Det gör inte ont att få strålbehandling men den kan ge biverkningar.

Förberedelser

Den vanligaste sortens strålbehandling är yttre strålbehandling. Då är det viktigt att ligga bra och på exakt samma sätt vid varje behandlingstillfälle.

Därför behövs oftast någon typ av utrustning. Det kan till exempel vara ett nackstöd, armstöd, kuddar eller en plastmask för huvud och axlar. Utrustningen provas ut i förväg.

Undersökning och markeringsprickar

När utrustningen är utprovad, undersöks du eller barnet med datortomografi. Ibland behövs också andra undersökningar, till exempel PET-undersökning eller magnetkameraundersökning.

Läkaren använder bilderna från undersökningen för att bestämma exakt vilket område av kroppen som ska strålbehandlas.

Du eller barnet kan få några små tatueringsprickar eller markeringar med tusch så att strålapparaten enkelt kan ställas in på samma sätt inför varje behandlingstillfälle.

Det går att duscha området med markeringar, men undvik att gnida med tvål. Tatueringsprickarna går inte att tvätta bort. 

Det tar en till två timmar att bli undersökt och få markeringsprickarna. Därefter planeras behandlingen.

De planerar din behandling 

Specialistutbildade sjuksköterskor, läkare och strålfysiker planerar behandlingen. De avgör bland annat hur mycket strålning som behövs och från vilken riktning den ska komma.

Det är vanligt att behandlingen börjar ungefär en vecka efter att planeringen är klar.

Du kan ta med dig någon

Vid det första besöket kan det vara bra att du tar med dig någon närstående, om det är möjligt. Den personen kan hjälpa dig att komma ihåg all information genom att lyssna och ställa frågor.

Närstående barn får följa med, men det kan vara bra att vänta några gånger tills du själv känner dig trygg i miljön.

Barn som ska behandlas får alltid ha en vuxen hos sig.

Den som följer med måste lämna rummet under själva undersökningen eller behandlingen.

Gör uppehåll om du röker

Försök att sluta röka innan behandlingen börjar, om du röker. Då blir behandlingen effektivare. Du har mindre med syre i blodet om du röker. Säg till din läkare om du behöver hjälp att sluta röka.

Stockholms län

Möjligheter till rehabilitering

Du som har eller har haft cancer kan få rehabilitering på Centrum för Cancerrehabilitering. Du kan ringa dem på vardagar på telefon 08–123 676 00 eller be din kontaktsjuksköterska, läkare eller annan vårdpersonal att skriva en remiss.

Om din läkare bedömer att du behöver ytterligare rehabilitering kan hen ansöka om specialiserad rehabilitering.

Genom Cancerrehabfonden kan du även söka ekonomiskt stöd för en kortare rehabiliteringsvistelse.

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Så går behandlingen till

Behandlingen ges på en strålbehandlingsavdelning på ett sjukhus. De flesta kan bo hemma mellan behandlingstillfällena.

Oftast finns patienthotell som du kan bo på om du har långt till behandlingsavdelningen. Din kontaktsjuksköterska hjälper dig med det praktiska. Du kan ha rätt till ersättning för de kostnader du har haft för att åka till sjukhuset för behandling.

Närstående kan också sova över om det är ett barn som får behandling och behöver stanna kvar. Läs mer i texten Barn och cancer.

Yttre strålbehandling

Yttre strålbehandling innebär att strålningen kommer från en apparat som står en bit ifrån dig eller barnet.

Kläderna behöver tas av på den del av kroppen som ska behandlas. Sjuksköterskorna hjälper dig eller barnet att ligga rätt på behandlingsbritsen med hjälp av den utrustning som har provats ut.

Sedan ställer de in strålapparaten så att behandlingen ges till rätt område på kroppen.

Du eller barnet är ensam i rummet medan strålningen ges. Personalen går in i ett rum som ligger bredvid behandlingsrummet. De ser och allt som händer i rummet på en tv-skärm.

Den som behandlas kan signalera till personalen om något känns konstigt. Då avbryts behandlingen och personalen kommer in i rummet igen.

Strålning från flera riktningar

Strålning kan ges från en riktning eller flera riktningar. Det beror på var cancertumören finns och vad som är skonsammast för den friska vävnaden runt omkring cancern.

Riktningarna kallas strålfält. När ett strålfält är klart flyttar sig apparaten så att det blir ett nytt strålfält. Vid en del behandlingar rör sig strålapparaten runt dig eller barnet samtidigt som strålningen ges.

Apparaten brukar ge ifrån sig ett surrande ljud men strålningen varken känns eller syns.

Det är viktigt att ligga stilla medan behandlingen pågår så att strålningen träffar där den ska. Du kan lyssna på musik under tiden om du vill. Det går oftast bra att ta med egen musik.

Barn sövs inför varje behandling om de har svårt att ligga stilla.

Behandlingen tar några minuter

Själva strålningen går snabbt. Den totala strålningstiden brukar vara två till fem minuter. Hela besöket tar mellan 10 och 20 minuter.

När apparaten slås av är också strålningen borta. Ingen strålning blir kvar i kroppen efteråt.

Inre strålbehandling – brachyterapi

Inre strålning innebär att du får behandlingen inuti kroppen. En liten strålkälla förs in i cancertumören eller placeras nära den. Då kan cancertumören ges en hög stråldos samtidigt som vävnaden runt omkring skonas.

Strålningen ges genom tunna instrument, nålar eller slangar som behöver sättas på plats före behandlingen. Det görs med bedövning, till exempel lokalbedövningryggbedövning eller narkos.

Instrumenten, nålarna eller slangarna tas bort när behandlingen är klar.

Vid prostatacancer kan strålbehandlingen ges med radioaktiva jodkorn som lämnas i prostatan även sedan de har slutat att stråla.

Ibland kan yttre och inre strålbehandling kombineras. Inre strålbehandling kallas också brachyterapi.

När används brachyterapi?

Brachyterapi används främst vid gynekologisk cancer, till exempel livmoderhalscancer och livmodercancer, vid prostatacancer och cancer i munnen eller svalget.

Annan strålbehandling

Strålbehandling kan ges i form av radioaktiva läkemedel som söker sig till området med cancer i kroppen.

Vid sköldkörtelcancer kan strålbehandlingen ges i form av en lösning som du dricker.

Vid till exempel neuroblastom hos barn kan radioaktiva läkemedel ges med en spruta.

Så kan du eller barnet må efteråt

Strålningen känns inte men den kan börja ge biverkningar efter några behandlingstillfällen. Biverkningarna beror på vilken del av kroppen som har strålats och hur hög stråldosen är. 

En del får inga biverkningar alls.

Många biverkningar minskar efter ett tag och försvinner helt. Ibland tar det lång tid.

Ibland kan en biverkning bli bestående.

De flesta biverkningar kan lindras på olika vis.

Biverkningarna brukar delas in i tidiga biverkningar och sena biverkningar.

Tidiga biverkningar

Tidiga biverkningar kommer efter några veckors behandling. De kan vara tydligast någon vecka efter att behandlingen är avslutad. De brukar försvinna efter några veckor.

Här är exempel på vanliga biverkningar som kan komma tidigt.

Trötthet är vanligt men brukar försvinna

Många känner sig trötta under perioden som behandlingen pågår. En del blir bara lite trötta, andra blir så trötta att det påverkar tillvaron. Tröttheten brukar minska några veckor efter att behandlingen är klar och försvinner sedan helt.

Ibland kan fysisk aktivitet hjälpa. Det kan också lindra att ta flera korta vilopauser under dagen hellre än en enstaka, längre vilopaus.

Illamående kan förebyggas och lindras

En del mår illa. Illamåendet kan komma tidigt i behandlingen eller mot slutet av behandlingen. Det finns läkemedel som kan förebygga illamående. Vad du eller barnet äter kan påverka. Läs mer i texten mat vid cancer.

Tillfälliga hudproblem

Det är vanligt att det blir rött, torrt eller kliar på huden som bestrålats. Besvären kan komma efter några veckors behandling. Ibland kan det bli sår. Armhålorna, ljumskarna och andra områden med hudveck är extra känsliga.

  • Undvik starkt parfymerad tvål och deodorant där huden är påverkad.
  • Smörj huden varje dag efter behandling.
  • Se till att du eller barnet äter så bra och allsidigt som möjligt. Kroppen behöver mycket energi och näring för att läka huden.

Vårdpersonalen kan ge fler råd.

Håret växer oftast ut om det faller av

Strålbehandling mot huvudet kan göra att håret blir tunnare eller faller av.

Håret växer oftast ut igen några månader efter avslutad behandling. Det nya håret kan få lite annan färg och struktur än tidigare.

Även ögonfransar, skägg och könshår kan falla av efter behandling mot de delarna av kroppen.

Vid högre stråldoser kan håret falla av utan att växa ut igen.

Det går att få bidrag för peruk, och på en del håll även för lösögonfransar. Bidraget är olika i olika delar av landet. Det kan vara bra att prova ut peruken innan behandlingen börjar.

Besvär med magen och urinblåsan

Strålbehandling mot magen kan orsaka diarréer eller mycket gaser i armen. Strålbehandling mot urinblåsan kan göra att du eller barnet måste kissa ofta och att det svider.

Det finns läkemedel som kan lindra besvären.

Hjälp mot nedsatt aptit och muntorrhet

Strålbehandling mot munnen eller halsen kan göra att slemhinnorna där blir irriterade eller såriga. Det kan göra ont och kännas torrt. Smaklökarna kan påverkas så att maten smakar annorlunda.

Besvären kan göra det svårt att äta och dricka. Det finns olika hjälp att få, och en del saker som du kan göra själv. Läs mer i texterna om muntorrhet och mat vid cancer.

Det kan också lättare bli hål i tänderna. Var noga med munhygienen. Använd en mjuk tandborste. Du eller barnet kan behöva komma oftare till en tandläkare eller en tandhygienist än tidigare.

Hjälp vid lymfödem

Strålbehandling kan orsaka lymfödem. Det innebär att det samlas mycket lymfvätska i till exempel ett ben eller en arm. Det kan bli svullet, domna eller kännas tungt där lymfvätskan har samlats.

Besvären minskar mycket med behandling om de upptäcks tidigt.

Sena biverkningar

Sena biverkningar kan komma flera månader eller år efter avslutad strålbehandling. Många får inga sena biverkningar alls.

Barn kan få biverkningar efter lång tid

Barn kan få biverkningar som uppstår lång tid efter att cancerbehandlingen är avslutad.

Tillväxten, fertiliteten eller någon kroppsfunktion kan ha påverkats utan att det märks förrän senare. Det finns också risk för att strålbehandlingen kan orsaka en ny cancer.

De flesta barn behöver komma på efterkontroller länge. En del behöver fortsätta med kontrollerna även när de är vuxna. Läs mer i texten Barn och cancer.

Hudförändringar

Huden i strålområdet kan bli stel och hård med synliga blodkärl. Det kallas fibros.

Hjälp vid urinbesvär

Urinblåsan kan påverkas så att det läcker urin. Tarmarna kan också påverkas så att du eller barnet får diarréer.

  • Det går att träna muskulaturen och lära sig knipa om det behövs. En fysioterapeut eller sjukgymnast kan ge råd och stöd.
  • Det finns olika slags inkontinensskydd. Distriktssköterskan kan ordna gratis skydd.
  • Det finns läkemedel som lindrar besvären.

Det kan göra ont

Du eller barnet kan få ont, känna stickningar eller bli svag om det finns mycket nerver i den del av kroppen som har strålbehandlats. Ett exempel är nyckelbenet eller ovanför nyckelbenet. Det kan orsaka symtom i armen.

Sexualiteten kan påverkas

Cancer och cancerbehandling kan förändra både kroppen och hur du uppfattar dig själv. Sexlusten kan påverkas om cancerbehandlingen gör att du känner dig orolig eller nedstämd.

Om du har en partner kan det vara bra om ni pratar med varandra om hur ni tänker och känner. På så sätt kan ni undvika onödiga missförstånd, till exempel en känsla av att vara avvisad.

Kroppskontakt och närhet utan sex kan stärka relationen – och göra att lusten kommer tillbaka. Här kan du läsa mer om cancer och sexualitet.

Besvär i slidan kan lindras och förebyggas

Strålbehandling mot nedre delen av magen och nära slidan kan göra att slemhinnorna blir sköra. Det kan blöda och göra ont, till exempel vid samlag. Glidmedel kan hjälpa.

För en del beror besvären på att de kommit i klimakteriet på grund av strålbehandlingen.

Slidöppningen kan bli trång på grund av det har bildats ärrvävnad efter behandlingen. Då kan det bli svårare att ha samlag eller vid en gynekologisk undersökning.

Du kan förebygga besvären genom att använda en dilatator. Det är en stav som du för in i slidan. Du får den på kliniken där du har fått behandling. Du kan behöva byta storlek efter ett tag.

Det kan också fungera att använda en massagestav men det är viktigt att den har rätt storlek för dig. Det kan du också få hjälp med. 

Svårare att få stånd

Det kan bli svårare att få stånd och att behålla ståndet om du har fått strålbehandling mot till exempel prostatan. Svårigheterna kan komma efter ett tag och öka med tiden.

Det finns läkemedel och hjälpmedel. Här kan du läsa mer om att ha svårt att få stånd.

Bra att kunna prata med någon

Sjuksköterskor och läkare där du eller barnet får behandling är vana vid de biverkningar som kan uppstå. Det kan kännas bra att prata med dem, de kan ge hjälp och stöd.

Många kliniker ordnar informationsträffar i grupp eller enskilt. Det finns också flera patientföreningar. De kan ha frågespalter eller samtalsforum, både för dig som har fått behandling och för dig som är närstående.

Läs mer om råd och stöd vid barncancer i texten Barn och cancer.

Att respektera sina egna behov

En del fortsätter med tillvaron som vanligt, med till exempel arbete eller skola. Andra behöver vara hemma i lugn och ro. Det viktigaste är att göra det som känns bäst.

Varför ges strålbehandling?

Strålning är ett vanligt sätt att behandla många cancersjukdomar. Syftet med behandlingen varierar, bland annat beroende på vilken cancersjukdom det är och hur du eller barnet mår.

  • Strålbehandling kan krympa en cancertumör så att den blir lättare att operera bort.
  • Strålbehandling efter en operation kan ta bort cancerceller som kan ha blivit kvar.
  • Ibland räcker det med bara strålbehandling för att ta bort en cancertumör.
  • Strålbehandling kan bromsa cancern och lindra symtom om sjukdomen inte går att ta bort. Här kan du läsa mer om palliativ vård.

Hur fungerar strålbehandling?

Strålningen är joniserande. Det betyder att den träffar cancercellerna med så hög energi att de skadas och inte kan bli fler. Strålningen skadar också friska celler men friska celler är bättre på att laga sina skador än vad cancerceller är. Här kan du läsa mer om Hur cancer uppstår.

Stråldosen påverkar antalet behandlingstillfällen

Det är vanligt att behandlingen delas upp på flera tillfällen. Då går det att ge en hög sammanlagd dos samtidigt som de friska cellerna får en chans att laga sina skador mellan behandlingstillfällena. Cancercellerna skadas däremot alltmer och förstörs.

Det krävs ofta en hög sammanlagd dos av strålning för att ta bort cancer med strålbehandling. Det påverkar hur många behandlingstillfällen som behövs.

Yttre strålbehandling ges ofta fem dagar varje vecka i upp till sju veckor.

Det är vanligt att få behandlingen en gång om dagen men det kan vara olika. En del behöver behandling två gånger om dagen, andra har behandlingsfria dagar under veckan.

Det är vanligt med färre behandlingstillfällen vid strålbehandling för att lindra symtom. Den totala stråldosen är lägre. Ofta kan en enda behandling räcka för att minska smärta.

Barn och strålning

Stråldoserna är lägre för barn som måste få strålbehandling. Det beror på att strålningen kan påverka barn mer eftersom de växer. Ibland går det att välja en annan behandling.

Olika typer av strålning

Nästan all yttre strålbehandling ges med joniserande elektromagnetisk strålning.

Det finns också joniserande protonstrålning. Det kan vara ett alternativ när det är extra viktigt att minska dosen till omkringliggande frisk vävnad. Det beror på att protonstrålning kan styras på ett annat sätt än elektromagnetisk strålning.

Protonstrålning används bland annat vid strålbehandling av barn och ungdomar samt vid en del tumörer i hjärnan. I Sverige ges protonstrålning vid Skandionkliniken i Uppsala.

Fråga din eller barnets läkare om du vill veta mer.

En av flera cancerbehandlingar

Strålbehandling kan kombineras med andra behandlingar, till exempel kirurgi, cytostatikabehandling, målriktad behandling eller hormonbehandling.

Ibland behöver det gå en tid mellan olika behandlingsmetoder så att kroppen hinner vila och läka. Ibland behöver olika behandlingar ges samtidigt.

Graviditet, fertilitet och amning

Strålbehandlingen kan påverka fertiliteten om den ges mot till exempel äggstockarna eller testiklarna. Prata med din läkare före behandlingen om du vill diskutera vilka möjligheter som kan finnas för att få till en graviditet efter behandlingen mot cancer.

Det gäller även om det är ett barn som ska få behandling. Behandlingen kan påverka barnets fertilitet i framtiden.

Läs mer i artikeln Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Rådgör också med din läkare om du ammar och ska få strålbehandling.

Strålbehandling är ofta olämpligt om du är gravid.

Närstående och strålning

Det går att umgås som vanligt med andra människor under perioden med strålbehandling. De kan inte utsättas för strålningen eftersom ingen strålning blir kvar i kroppen på den som behandlas. Den försvinner direkt efter varje behandlingstillfälle.

Vid seedsterapi lämnas jodkornen kvar i kroppen där de fortsätter att stråla. Men strålningen når bara en mycket kort bit och avtar så småningom. Du kan leva som vanligt igen efter några dagar.

Var med och påverka vården

Vuxna och barn har rätt att vara delaktiga i vården så långt det är möjligt.

Vuxnas rätt att påverka

Du som är sjuk eller vårdnadshavare ska kunna vara med och besluta vilken behandling som blir bäst. Därför ska vårdpersonalen se till att du förstår vilka behandlingar som finns, vilka biverkningarna är och var det går att få behandling.

Du som är sjuk kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska innehålla information som är viktig för dig, till exempel kontaktuppgifter och hur du får den rehabilitering som du behöver.

Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Barns rätt att påverka

Barn har rätt att vara med och påverka vården utifrån sin mognad. Mognad kan innebära ålder eller hur länge barnet har haft sjukdomen.

Information ska vara så att barnet förstår. Barn som vill ska få säga vad de tycker och få prata med till exempel läkaren utan att någon annan vuxen är med.

Läs mer i texten Barns och vårdnadshavares rättigheter i vården.

Ny medicinsk bedömning

Det går att få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du eller barnet har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan vara en hjälp om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig eller barnet.

Fråga din läkare om du vill veta mer.

När behandlingen är färdig

För dig som är vuxen kan det ta lång tid innan du blir kallad till en första efterkontroll, om du är färdigbehandlad efter strålbehandlingen.

Fråga personalen om när du får komma på efterkontroll. Fråga också vem du kan kontakta vid behov.

Barn börjar kallas till efterkontroller någon eller några månader efter att behandlingen är färdig.

Till toppen av sidan