Corneal dystrofi
Corneal dystrofi är en ärftlig sjukdom som gör att ögats hornhinna blir grumlig. Då kan du få sämre syn. Ofta påverkas båda ögonen. Det finns olika behandlingar som kan hjälpa.
Cornea är ett annat namn för hornhinnan. Därför kallas sjukdomen också för hornhinnedystrofi.
Symtom
Vilka symtom du får beror på vilken del av hornhinnan som är påverkad av sjukdomen. Det är vanligt att ha flera av följande symtom:
- Synen kan bli dimmig eller disig
- Ögat kan kännas ömt, svullet eller irriterat. Det kan kännas som om du har skräp i ögat.
- Ögat kan bli känsligt för ljus.
- Du kan se ljusringar runt ljuskällor. Det kallas för halofenomen.
Kan börja i olika åldrar
Symtomen kan börja vid olika åldrar beroende på vilken typ av corneal dystrofi du har. En del får besvär redan när de är unga, medan andra märker av symtomen först i medelåldern eller senare.
En del märker knappt av sjukdomen, medan andra kan få besvär i vardagen. Det kan till exempel vara att du har svårt att se detaljer på långt håll, läsa en text eller bedöma avstånd.
Vid vissa typer av corneal dystrofi försämras besvären gradvis med tiden, medan andra kan ge symtom i perioder.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du har besvär med ögonen som inte går över. Många vårdcentraler kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Undersökningar och utredningar
Det finns flera olika undersökningar som kan visa om du har corneal dystrofi.
Ibland upptäcks sjukdomen när man går till optikern för en undersökning.
Du blir undersökt med ögonmikroskop
På vårdcentralen kan läkaren först titta på dina ögon med ett ögonmikroskop. Du får oftast en remiss till en ögonmottagning för att göra en noggrannare undersökning.
Vid undersökning med ögonmikroskop kan läkaren se typiska förändringar i hornhinnan. Ibland behöver undersökningen göras av en specialist på sjukdomar i hornhinnan.
Läs mer om hur det går till att göra en ögonundersökning.
Behandling
Om du har corneal dystrofi får du behandling hos en ögonspecialist. Vilken behandling du får beror på vilka besvär du har och vilken typ av corneal dystrofi du har.
Du kan få behandling med:
- ögondroppar
- kontaktlinser
- laserbehandling
- ögonoperation.
Du kan ibland få komma på regelbundna kontroller på en ögonmottagning.
Behandling med ögondroppar
Du kan använda smörjande ögondroppar som finns att köpa på ett apotek. De kan skydda hornhinnan och hjälpa om ögat är svullet, rött eller om du ofta får sår på hornhinnan. Andra typer av ögondroppar kan också behövas, till exempel antibiotikadroppar som du får utskrivet på recept.
Behandling med kontaktlinser
Du kan ibland få behandling med kontaktlinser. Det kan vara en mjuk bandagelins för att skydda ytan, eller specialutprovade hårda linser.
Behandling med laser
Du kan ibland få behandling med laser. Med laser kan läkaren ta bort ytliga grumlingar på hornhinnan. Det kan göra att du ser bättre. Det kan bli aktuellt om du har ytlig corneal dystrofi.
Behandlingen tar mellan tio och tjugo minuter och görs på vissa ögonmottagningar.
Du går hem direkt efter en laserbehandling.
Ögonoperation
Ibland kan corneal dystrofi göra att du med tiden ser mycket dåligt. Då kan du få svårt att klara din vardag, men det är ovanligt. Då kan du behöva en transplantation av hornhinnan. Man byter då ut den del av hornhinnan som är sjuk.
Vad är corneal dystrofi?
Corneal dystrofi är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som påverkar ögats hornhinna. De flesta sjukdomarna är ärftliga och påverkar båda ögonen.
En typ av corneal dystrofi är Fuchs endoteliala dystrofi. Symtomen brukar börja mellan 50 till 60 års ålder. Den påverkar hornhinnans innersta lager och är den vanligaste orsaken till hornhinnetransplantation. Man byter då ut det innersta hornhinnelagret.
Corneal dystrofi kan även påverka det mellersta lagret i hornhinnan, även kallat stromat. Symtomen börjar oftast i barndomen eller tidig vuxenålder. Symtomen kan då lindras med ögondroppar och kontaktlinser, men i ibland kan en hornhinnetransplantation behövas.
Epitelial basalmembransdystrofi, EBMD kan ge symtom mellan 30 och 50 år, men även senare i livet. Det är en ytlig dystrofi. Behandlingen är oftast smörjande ögondroppar, men ibland kan laserbehandling behövas för att förbättra synen.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.
Om du behöver tolk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
