Påssjuka

Bara ungefär hälften av dem som smittas av påssjuka får symtom.

Det här är vanliga symtom på påssjuka:

• Du blir svullen och öm längst bak på underkäken.
• Du blir trött.
• Du mår illa och kräks.
• Du får huvudvärk.
• Det gör ont när du tuggar.

Det är också vanligt att få feber. Efter något dygn stiger ofta febern mot 39,0 till 40,0 grader Celsius. Febern brukar sjunka ett till två dygn senare.

Spottkörtlarna svullnar

Att det blir svullet och ömt längst bak på underkäken beror på att spottkörtlarna har blivit svullna. Spottkörtlarna sitter strax framför och under öronen. Svullnaden syns ofta tydligt på utsidan av halsen och kan se ut som en påse. Ofta så kommer svullnaden först på ena sidan av halsen, men sprider sig nästan alltid till andra sidan.

Även körtlarna under tungan kan bli svullna. Då får du svårt att gapa.

Halsen kan svullna av andra orsaker

Det finns andra virus som också kan ge svullna spottkörtlar, både hos barn och vuxna. Om du eller ditt barn får svullna spottkörtlar trots att ni är vaccinerade mot påssjuka beror det troligtvis på ett annat virus. Då är symtomen ofta lindrigare. De andra virusen orsakar heller inte de följdsjukdomar som kan komma efter påssjuka.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du eller ett barn har påssjuka. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jourmottagning om du eller ett barn har ett eller flera av följande besvär:

• Du har feber och känner dig mycket sjuk.
• Du har mycket svårt att svälja eller gapa.
• Du är stel i nacken eller har kraftig huvudvärk.
• Du har svullna testiklar.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Påssjuka är en så kallad anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom. Det betyder att läkaren som träffar en patient som har sjukdomen måste meddela det till Folkhälsomyndigheten och regionens ansvariga smittskyddsläkare. Det görs för att myndigheterna ska kunna kontrollera om vaccinet ger ett bra skydd till befolkningen.

Sjukdomen är också smittspårningspliktig. Syftet med att spåra hur en person har blivit smittad är att få reda på vilka andra som är smittade och att förhindra att sjukdomen sprids vidare.

Ett fåtal får påssjuka varje år i Sverige

Antalet personer som får påssjuka har minskat på senare år. Ungefär 25 till 30 personer får påssjuka i Sverige varje år. De flesta är vuxna mellan 20 och 40 år, och endast några enstaka är under 18 år.

Påssjuka är en mycket smittsam sjukdom. Viruset smittar genom små droppar i utandningsluften som sprids när någon till exempel nyser. Smittan kan också spridas om du tar på någonting där dropparna finns och sedan gnuggar dig i ögonen, näsan eller stoppar fingrarna i munnen. Så fort dropparna har torkat in så smittar de inte längre.

Påssjuka smittar i ett par veckor

Det går vanligtvis mellan två till tre veckor från att du har blivit smittad tills du blir sjuk. Du kan vara smittsam från sex dagar innan du blir svullen och upp till nio dagar efter.

Du som inte är vaccinerad kan vara smittad utan att veta om det, eftersom alla inte får symtom. Även om du inte får några symtom själv kan du smitta andra.

Du kan bara få påssjuka vid ett tillfälle i livet. Sedan blir du immun. Det innebär att kroppen har ett försvar mot viruset.

Vaccin mot påssjuka ingår i vaccinationsprogrammet för barn i Sverige sedan 1982. Därför blir väldigt få smittade. Även du som vuxen kan vaccinera dig, om du inte har gjort det som barn.

Någon enstaka gång kan barn få påssjuka trots att de har blivit vaccinerade.

Läkaren tar ett blodprov om hen misstänker att du eller ditt barn smittats av påssjuka. Provet visar om viruset eller antikroppar mot viruset finns i blodet. Efter några veckor tas ett nytt blodprov.

Påssjuka går oftast över av sig själv efter ungefär en veckas vila. Eftersom sjukdomen orsakas av ett virus så hjälper inte antibiotika.

Ge läkemedel mot feber och smärta vid behov

Feber är kroppens reaktion på infektionen och ett sätt för kroppen att försvara sig mot virusangrepp. Ett barn som har ont eller är mycket påverkad av feber kan få receptfria smärtstillande läkemedel. Barn över tre månader kan få läkemedel som innehåller paracetamol. Barn från sex månader kan få läkemedel som innehåller det verksamma ämnet ibuprofen.

Kontakta alltid vården innan du ger ett barn under sex månader läkemedel. Följ anvisningarna på förpackningen noga och kombinera inte olika läkemedel.

Undvik att ge vissa läkemedel

Barn upp till 18 år bör inte använda läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra utan att du som vuxen först har pratat med en läkare.

Påssjuka kan ibland leda till följdsjukdomar, men det är ovanligt. Viruset kan sprida sig till andra körtlar i kroppen eller till hjärnhinnorna. Risken för att påssjuka ska orsaka en följdsjukdom blir större ju äldre du är när du smittas.

Hjärnhinneinflammation

Någon enstaka gång kan påssjuka leda till hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Sjukdomarna är oftast lindriga, men kan ibland vara allvarliga.

Testikelinflammation

Det finns en liten risk för att påssjuka orsakar testikelinflammation hos män som får sjukdomen efter puberteten. Det kan leda till sterilitet, men det är mycket ovanligt.

Bukspottkörtelinflammation

Påssjuka kan leda till akut bukspottkörtelinflammation, men det är också ovanligt.

Det är ingen fara för barnet om du som gravid får påssjuka. Barnet riskerar inte att få några skador av sjukdomen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Barn ska få information och vara delaktiga

Även barn ska vara delaktiga i sin vård och behöver förstå informationen som de får. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sina vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.