Nässelutslag
Nässelutslag är upphöjda hudutslag som kliar mycket. Både barn och vuxna kan få utslagen. Nässelutslag kan orsakas av till exempel en allergi, en infektion, kyla eller värme. Här kan du läsa om hur du kan behandla nässelutslag själv, och när du kan behöva söka vård.
Nässelutslag heter också urtikaria.
Symtom
Symtomen kommer plötsligt.
Först brukar det klia väldigt mycket. Det kan kännas som om det bränns. Sedan kommer utslagen.
Typiskt för nässelutslag är följande:
- De är upphöjda.
- De kan försvinna och efter en stund komma tillbaka på andra delar av kroppen.
- De kan vara små och enstaka eller sammanhängande över en större del av kroppen.
- De lämnar inte några märken efter sig när de försvinner.
Nässelutslag är vanligast på överkroppen, armarna och benen.
Nässelutslag kan ge besvär olika lång tid
Utslagen försvinner oftast av sig själva inom några dagar. Men de kan komma tillbaka flera gånger i ungefär en vecka.
Ibland kan nässelutslag komma tillbaka och försvinna igen många gånger under flera månader och ibland till och med i flera år. Då kallas det för kroniska nässelutslag.
Vad kan jag göra själv?
Här är tips på vad du kan göra själv mot besvären:
Ta läkemedel med antihistamin
Ta receptfria läkemedel med antihistamin. Även barn kan ta antihistaminer. Det finns i flytande form och som tabletter. Det varierar från vilken ålder som de olika antihistaminerna kan användas.
Läs på läkemedlets förpackning. Där står det om olika åldersgränser för att använda läkemedlet. Du kan också fråga på ett apotek.
Håll huden sval
Prova att duscha svalt eller att smörja utslagen med till exempel kylbalsam. Kylbalsam finns att köpa på apotek.
Undvik viss mat och alkohol en tid
Du kan vara extra känslig för ämnen som kan irritera huden i någon vecka efter att du har haft nässelutslag. Under den tiden kan det vara bra att undvika att äta till exempel skaldjur, tonfisk och jordgubbar.
Du ska också vara extra försiktig med alkohol. Då minskar du risken för att få besvär igen.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:
- Du får nässelutslag ofta eller flera gånger.
- Dina nässelutslag försvinner inte inom en vecka.
- Du tror att nässelutslagen beror på någon allergi.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:
- Du får plötsligt utslag som snabbt breder ut sig.
- Du får klåda som är mycket besvärande.
Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Ring 112 eller sök snabbt hjälp på akutmottagning eller närliggande vårdcentral om något av följande stämmer:
- Du får svårt att andas.
- Du känner dig mycket sjuk.
- Du känner dig väldigt trött och slö.
- Dina läppar och tunga svullnar eller domnar.
- Du får svår klåda i hårbotten som sprider sig till ansiktet, näsan, munnen, handflatorna och fotsulorna.
- Du får hosta och astmasymtom.
Du som har allergi sedan tidigare kan ha akutmediciner hemma. Ta i så fall dina akutmediciner innan du åker till mottagningen.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Vad beror nässelutslag på?
Nässelutslag uppstår när celler i huden släpper ut ämnet histamin. Det kan bero på en allergi. Men det finns också icke-allergiska nässelutslag.
Allergiska nässelutslag
Allergiska nässelutslag kan till exempel bero på något av följande:
- Du har ätit något du är allergisk emot. Läs mer om matallergi.
- Du har fått ett stick av till exempel ett bi eller en geting. Läs mer om insektsallergi.
- Du är allergisk mot någon kemikalie i till exempel en hudprodukt. Läs mer om allergi och överkänslighet.
Icke-allergiska nässelutslag
Icke-allergiska nässelutslag hör inte ihop med någon allergi. Då kan det till exempel vara något av följande som gör att man får utslag:
- en förkylning, eller annan infektion
- läkemedel med acetylsalicylsyra
- värme eller kyla
- solljus
- rivmärken eller tryck mot huden.
Du kan till exempel ha torkat dig hårt med en handduk, eller haft åtsittande kläder.
Undersökningar och utredningar
Läkaren tittar på din hud för att se hur dina utslag ser ut just då. Du får också berätta om utslagen, till exempel:
- hur utslagen såg ut i början
- hur utslagen känns
- om du har haft utslagen på fler ställen på huden
- vad du gjorde innan du fick symtom.
Du kan också visa foton på utslagen om du har några, till exempel i en mobiltelefon.
Om du inte har någon allergi är det ofta svårt att säga vad nässelutslagen beror på.
Dina utslag kan behöva undersökas och utredas mer om du har kroniska nässelutslag.
Behandling
Du kan behöva ta läkemedel snabbt om du har allergiska nässelutslag. Du kanske har läkemedel hemma om du tidigare har haft allergiskt nässelutslag. Då ska du följa läkarens ordination om när du ska använda dina läkemedel.
Det är vanligt att behöva både antihistamin och kortison i form av tabletter. En del behöver också få en spruta med adrenalin.
Behandling av icke-allergiska nässelutslag
Det är inte lika bråttom med behandling mot icke-allergiska nässelutslag. Du får behandling med antihistamin.
Behandling av kroniska nässelutslag
Vid kroniska nässelutslag kan du behöva högre doser av antihistamin. Du kan också behöva andra läkemedel.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska förstå informationen
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.
