Lärande, förståelse och minne

Lewy body demens

Lewy body demens är en ganska ovanlig demenssjukdom. Sjukdomen påminner om både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.

Den här texten beskriver kort symtomen vid Lewy body demens och vad som händer i kroppen. I texten Demenssjukdomar kan du läsa mer om behandling, stöd och hur det är att leva med en demenssjukdom.

Symtom

Det här är vanliga besvär vid Lewy body demens:

  • Det blir svårare att uppfatta omgivningen och rumsuppfattningen påverkas. Det kan bli svårt att sätta sig rakt på en stol eller ställa sakerna rätt när du dukar.
  • Det kan bli svårare att tänka och utföra praktiska saker, som att klä på sig.
  • Det är vanligt med mardrömmar och att du rör dig väldigt mycket under sömnen. Rörelserna kan bli så kraftiga att du till exempel ramlar ur sängen.
  • Det är vanligt med synhallucinationer, det vill säga att du ser saker som inte finns.
  • Du får problem med minnet. Försämringen av minnet kommer ofta senare än vid Alzheimers sjukdom.
  • Din balans och dina rörelser påverkas. Du kan bli stel i kroppen och kan få svårt att bedöma avstånd, till exempel om du ska hälla upp ett glas vatten.

Vid Lewy body demens kan tillståndet förändras från en stund eller dag till en annan. Ibland är tillståndet bättre, ibland sämre.

Vad händer i kroppen?

Alla demenssjukdomar beror på att delar av hjärnan har blivit påverkade och skadade.

Lewy body är små förändringar i hjärnans nervceller. Förändringarna kan också kallas lewykroppar. De kan inte ses på röntgen utan endast efter döden, vid obduktion.

Liknande förändringar i hjärnan kan också ses vid Parkinsons sjukdom, men då bara i de delar av hjärnan som är påverkade av Parkinson.

Det är oklart varför förändringarna i hjärnan uppstår.

Det finns nationella riktlinjer vid demenssjukdom

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för demenssjukdom. 

Läs mer på 1177.se

Demenssjukdomar

Demens innebär att du på olika sätt får svårt att minnas och att tolka din omgivning. Det går inte att bli frisk från en demenssjukdom, men det finns mycket stöd att få.

Demensutredning

Vid en demensutredning undersöks du på olika sätt för att ta reda på om du har en demenssjukdom, eller om dina besvär beror på något annat. Om du har en demenssjukdom undersöker läkaren också vilken sorts demenssjukdom du har.

Närstående till någon med en demenssjukdom

Som närstående till en person med demens har du en viktig roll, men du måste också ta hand om dig själv för att orka. Livet blir annorlunda och du har rätt till eget stöd.

Till toppen av sidan