Vissa läkemedel är beroendeframkallande om de tas regelbundet.

Här är några exempel på sådana läkemedel:

• Opioider, till exempel tramadol, kodein, morfin, bubrenorfin, oxikodon, tapentadol och fentanyl.
• Bensodiazepiner, till exempel oxazepam, diazepam, alprazolam, lorazepam och klonazepam.
• Vissa sömnmedel, till exempel zopiklon, zolpidem och nitrazepam.
• Pregabalin som används vid svår ångest och långvarig smärta.

Du som är beroende av läkemedel kan känna igen dig i ett eller flera av följande:

• Du känner ett starkt behov av att ta läkemedlet.
• Du tar läkemedlet oftare eller i större doser än vad som är ordinerat.
• Du mår dåligt när du inte tar läkemedlet och får abstinensbesvär.
• Du behöver högre doser för att få samma effekt som tidigare.
• Läkemedlet får stor betydelse i ditt liv och påverkar sådant som är viktigt för dig.
• Du fortsätter att ta läkemedlet trots att det påverkar din hälsa negativt.

Du kan behöva ta större och större doser

När du tar vissa läkemedel regelbundet kan kroppen vänja sig vid dem. Det betyder att läkemedlet kan börja fungera sämre eller sluta fungera helt. Då kan du behöva ta större doser för att få samma effekt. Detta kallas för toleransutveckling.

Toleransutveckling ökar risken för beroende, fysiskt och psykiskt.

Här ser du när du bör söka vård.

Du är orolig eller har frågor

Kontakta mottagningen som skrev ut receptet om:

• Du har frågor om ditt läkemedel.
• Du är orolig för att bli beroende.
• Du vill ändra dosen eller sluta med läkemedlet.

Du kan också kontakta en vårdcentral eller en beroendemottagning.

Du har abstinens som inte går över

Många som har vant sig vid högre doser klarar själva att ta kontrollen över sin användning. Kontakta vården om något av följande stämmer:

• Du har abstinens i mer än en vecka.
• Du mår mycket dåligt.

Du är beroende

De flesta som utvecklar ett beroende behöver hjälp. Kontakta vården om det här stämmer:

• Du kan inte kontrollera hur du använder läkemedlet.
• Läkemedlet lindrar inte längre utan ger mer symtom.
• Läkemedlet påverkar ditt liv, till exempel studier, arbete eller relationer till andra.

Här kan du få hjälp:

• Vårdcentralen.
• En beroendemottagning.
• Elevhälsan på din skola eller en ungdomsmottagning om du är ung.
• Företagshälsovården, om du har en arbetsgivare som erbjuder.

Alla vårdmottagningar har tystnadsplikt.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom att söka vård

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:

• Du har tankar på att skada dig själv eller andra.
• Du har självmordstankar.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vem som helst kan bli beroende av läkemedel. Ofta märker du inte av beroendet förrän du försöker sluta. Det går inte att säga exakt hur länge eller hur mycket man kan ta innan man blir beroende. Det är olika från person till person.

Vad ökar risken för att bli beroende av läkemedel?

Risken för att bli beroende av läkemedel ökar om till exempel något av följande stämmer:

• Du använder läkemedel oftare eller i större doser än vad läkaren skrev i receptet.
• Du har tidigare haft ett beroende, till exempel av alkohol.
• Du har psykiska besvär, till exempel ångest eller en depression.

Hur kan jag minska risken att bli beroende?

Vissa läkemedel som kan ge beroende är viktiga och kan behövas ibland.
Ofta ska de användas en kort tid, men ibland längre.

För att minska risken för att bli beroende ska du alltid följa läkarens ordination.

Prata alltid med en läkare innan du slutar med ett läkemedel som kan ge beroende. Det är extra viktigt ju längre tid du har tagit läkemedlet, och hur stor dos du har tagit.

När du ska avsluta behandlingen behöver du minska dosen av läkemedlet lite i taget. Det gör du tillsammans med läkaren. Det är för att minska risken för att du ska få abstinens.

Varför är det bra att sluta?

Det kan kännas jobbigt i början att sluta med ett beroendeframkallande läkemedel. Men efter ett tag börjar de flesta må bättre.

Många upplever till exempel följande:

• Smärtan blir inte värre när de slutar med opioder. En del upplever till och med mindre smärta än tidigare.
• De känner sig piggare på dagen.
• De känner sig gladare och mer stabila.
• Biverkningar av läkemedlet minskar.

När du minskar eller slutar med ett läkemedel kan du få abstinens.

Vanliga symtom är till exempel:

• oro och ångest
• sömnsvårigheter
• illamående och svettningar
• hjärtklappning
• irritation
• smärta.

Lindrig abstinens kan gå över av sig själv. Kontakta vården om besvären är svåra.

En del personer kan minska eller sluta med läkemedel själva, med stöd från närstående. De flesta behöver hjälp från vården.

Här är exempel på sådant som du kan göra själv:

• Skriv ner vilka läkemedel du tar, hur mycket och när.
• Fundera på i vilka situationer du känner ett behov av att använda läkemedlet.
• Försök hitta andra sätt att må bättre på. Det kan till exempel vara att vila, röra på dig eller prata med andra.
• Ha en plan för vad du ska göra om du får ett starkt sug efter läkemedlet. Det kan till exempel vara att ringa någon.
• Sätt upp ett tydligt mål tillsammans med läkaren, till exempel att minska dosen lite i taget.
• Berätta för personer runt omkring dig om att du ska försöka sluta med dina läkemedel. Be om stöd.

Ha tålamod och ta en dag i taget. Det kan ta tid för kroppen att återhämta sig. Sök hjälp om du eller någon närstående har svårt att sluta med ett läkemedel. Det finns bra stöd att få.

För att hitta motivation att sluta använda läkemedel kan det hjälpa att tänka över din situation och hur läkemedlet påverkar ditt liv. Här är några frågor du kan ställa dig:

• Varför började jag ta läkemedlet?
• Hur mår jag i dag, fysiskt och psykiskt?
• Hur påverkas mina relationer, mitt arbete eller min vardag?
• Har någon uttryckt oro över mitt läkemedelsintag?

Skriv gärna ner dina tankar.

Skapa en målbild

Du kan stärka din motivation att sluta ta läkemedel genom att tänka ut en målbild. Till exempel kan du ställa dig de här frågorna:

• Hur vill jag att mitt liv ska vara?
• Hur vill jag må?
• Vad vill jag kunna göra när jag inte längre är beroende av läkemedel?
• Vad skulle förändras om läkemedlet inte styrde min vardag?

Bestäm dig

Det viktigaste är att du själv vill göra en förändring. Det finns olika behandlingar som kan hjälpa dig om du behöver stöd.

Det finns olika alternativ om du behöver hjälp att sluta använda läkemedel. Om en behandling inte fungerar för dig kan du prova en annan.

Här är exempel på behandlingar som kan hjälpa:

• Motiverande samtal.
• KBT, kognitiv beteendeterapi.
• Nätverksterapi eller parterapi, där även närstående deltar.
• Psykodynamisk och interaktionell terapi, där du får stärka din förmåga att hantera konflikter, känslor och reaktioner.
• Tolvstegsbehandling, en strukturerad gruppterapi.

Behandling med läkemedel

Du kan behöva behandling med läkemedel för att kroppen ska vänja sig av med opioder. För att sluta med opioider finns ett speciellt behandlingsprogram som kallas för LARO.

Vissa läkemedel kan skada fostret under graviditet. Kontakta vården så tidigt som möjligt om du är gravid och använder beroendeframkallande läkemedel.

Läs mer om droger och graviditet.

Att vara närstående till någon med läkemedelsberoende kan vara påfrestande. Det är vanligt att känna oro, skuld och maktlöshet.

Du kan också behöva stöd. Det finns hjälp för närstående via vården och stödlinjer. Att ta hand om dig själv är viktigt.

Även du som närstående kan behöva stöd och hjälp. Du som anhörig kan också kontakta Droghjälpen eller Alkoholhjälpen.