Köldskador

En köldskada börjar med att huden blir vit och kall. Känseln i det förfrysta området försvinner.

Du kan få en stickande eller brännande känsla när området börjar tina. Det kan göra ont. Området kan bli svullet, rött och ibland bildas blåsor.

Det här är symtom på djup köldskada:

• Huden är hård och vitgul.
• Huden har ett blåtonat mönster som liknar marmor. Det kan vara svårare att se på mörk hud.
• Det bildas mörka blodfyllda blåsor.
• Du har svårt att röra på den skadade kroppsdelen.
• Området blir rött, svullet och gör mycket ont.
• Huden får inte tillbaka sin normala färg och känsel efter 60 minuters uppvärmning.
• Kroppsdelen blir mörk eller svart och torr.

Kontakta en vårdcentral om du har en köldskada som inte har läkt efter två veckor. Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har en köldskada med blåsor eller en djup köldskada. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Djupa köldskador bör bara värmas om den skadade kroppsdelen kan hållas varm tills du får vård. Om du inte kan hålla kroppsdelen varm är det bättre att låta den fortsätta att vara nedkyld. Skadan kan bli värre om kroppsdelen tinas upp och sedan blir kall igen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det finns en del saker du kan göra om du har fått en köldskada.

Tips för att upptäcka köldskador

Det kan vara svårt att märka att du har fått en köldskada eftersom känseln försvinner. Ett tips för att upptäcka köldskador hos andra är att titta efter vita fläckar på kinder, näsa och öron. Själv kan du röra på fingrar och tår för att kontrollera att du har känseln kvar.

Ta dig inomhus eller i lä

Du ska så fort som möjligt försöka komma inomhus eller i skydd från vind och blåst.

Torra kläder och varm dryck

Byt till torra kläder. Det är också bra att dricka varm dryck.

Värm upp långsamt - hud mot hud

En köldskada bör värmas upp omedelbart, annars kan skadan bli allvarlig.

Det bästa är att värma hud mot hud. Du kan värma en förfrusen kind med en varm hand, och värma fingrar i armhålorna. Tår som förfrusit kan någon annan värma på sin mage eller i en armhåla.

Fortsätt uppvärmningen tills vanlig färg och känsel har kommit tillbaka, även om det gör ont.

Värm inte vid risk för ny förfrysning 

Djupa köldskador bör bara värmas om den skadade kroppsdelen kan hållas varm tills du får vård. Annars är det bättre att den får förbli nedkyld. Skadan kan bli värre om kroppsdelen tinas upp och sedan blir kall igen.

Skynda inte på uppvärmningen

Huden kan skadas om du försöker skynda på uppvärmningen med något upphettat föremål.

Massera inte det skadade området

Du ska inte massera det skadade området. Gå inte på förfrusna fötter. Det kan göra skadan värre.

Undvik alkohol, rökning och snusning

Rökning, snusning och alkohol försämrar kroppens möjligheter att försvara sig mot kyla och även kroppens möjlighet att läka efter en köldskada.

Du kan försöka förebygga köldskador när det är kallt.

Klä dig rätt

Det viktigaste du kan göra för att undvika köldskador är att klä dig ordentlig när du är ute i kyla. Använd mössa. Löst sittande kläder i flera tunnare lager är bättre än ett tjockt lager. Använd inte kläder i bomull närmast kroppen. Vind och fukt gör att du kyls ner fortare. Därför bör det yttersta lagret vara vindtätt.

Du bör ha med dig extra sockor och vantar om du skulle bli blöt. Tänk också på att glasögon, klockor och smycken av metall kan ge ytliga köldskador när det är kallt ute.

Tvätta ansiktet kvällen före

En ren och torr hud står bäst emot kyla, men du bör inte tvätta eller raka ansiktet samma morgon som du ska ut. Tvätta istället ansiktet kvällen innan. Då hinner det naturliga fettlagret som skyddar huden återbildas. Det finns inga salvor som hjälper mot kyla.

Lätt att förfrysa sig igen

En kroppsdel som har varit förfrusen är extra känslig och kan lätt bli köldskadad igen. Var därför extra försiktig med att utsätta kroppsdelen för kyla tills skadan har läkt.

Alla som är ute i stark kyla kan få en köldskada. Vind och fukt har en avkylande effekt och ökar risken för köldskador. En köldskada kommer stegvis så länge du fortsätter att utsättas för kyla.

Ytlig köldskada

Först bildas iskristaller i hudcellerna och ibland även i djupare hudlager. Då får du en ytlig skada. Ytliga skador läker oftast av sig själv men kan ge besvär en tid. Det kan göra ont och du kan få nedsatt känsel och ökad känslighet för kyla och värme.

Djupare köldskada

De ytliga blodkärlen förfryser och blodflödet minskar om du inte blir varm. Detta kan påverka muskler, senor och nerver. Den minskade blodcirkulationen kan leda till att en kroppsdel eller delar av den dör. Det kallas för kallbrand eller gangrän.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.