Ofta kan du bo kvar längre genom att ganska enkelt anpassa hemmet efter dina behov. Här är några exempel på hur du själv kan göra hemmet tryggare:

• Lägg halkskydd under mattorna, eller ta bort dem helt. Det är lätt att snubbla och halka på lösa mattor.
• Fäst alla lösa sladdar längs med väggarna.
• Lägg halkskydd i trappor.
• Ordna bra belysning och ha gärna en nattlampa tänd om du behöver gå upp på natten.
• Lägg antihalkmatta i badkaret, duschen och på badrumsgolvet.
• Placera de saker du ofta använder nära till hands. Flytta till exempel om i köksskåpen så att du lättare når de redskap som du behöver.
• Ha telefonen där du lätt når den. En mobiltelefon kan du ha med dig där du är.

Genom kommunen eller regionen kan du få hjälpmedel till hemmet. Det kan till exempel vara en högre toalettsits, klossar till sängbenen, handtag vid badkaret eller en dyna som höjer stolsitsen. En del hjälpmedel får du bekosta själv, men du får alltid råd om vad som passar bäst i din situation.

Trygghetslarm

Med ett trygghetslarm kan du enkelt komma i kontakt med hemtjänsten om du till exempel har ramlat. Du får en larmknapp som du alltid kan bära med dig, exempelvis i form av ett armband. Larmet går till en central som kontaktar hemtjänsten. De skickar sedan personal till din bostad.

I vissa kommuner kostar trygghetslarm inget extra om du har hemtjänst, medan andra kommuner tar ut en avgift varje månad.

Du kan ha trygghetslarm även om du inte har hemtjänst. Du ansöker om trygghetslarm hos biståndshandläggaren i din kommun.

Trygghetsringning

I vissa kommuner finns så kallad trygghetsringning. Det fungerar så att du varje dag ringer till en telefonsvarare och säger ditt namn. Telefonsvararen avlyssnas dagligen vid en viss tidpunkt.

Har du inte ringt då ringer någon från Trygghetsringningen upp dig. Svarar du inte kontaktar Trygghetsringningen den närstående som du uppgivit som kontaktperson.

Du kan ansöka om hjälp av hemtjänsten i kommunen om du har behov av hjälp och omvårdnad i hemmet. Det kan vara hjälp med inköp, ärenden, städning, tvätt, matlagning, matleveranser och hygienen som duschning. Du bestämmer hur ofta du vill ha hjälp.

Behöver du mer hjälp kan få regelbunden hjälp och tillsyn dygnet runt.

Kommunens biståndsbedömare bedömer om du ska få hjälp av hemtjänsten och hur mycket hjälp du får.

Med hemtjänst beviljad kan man i många kommuner själv välja vilken utförare av hemtjänst man vill ha hjälp av. Ofta kan du välja mellan kommunal hemtjänst och de företag som kommunen har avtal med. Det finns även kommuner som inte har hemtjänst i kommunal regi.

I en del kommuner finns hemtjänstutförare med olika inriktningar, exempelvis personal som talar ett visst språk eller hbtq-inriktning.

Varje kommun bestämmer vad avgifterna för hemtjänst ska vara. Din inkomst eller pension avgör hur mycket du betalar. Det blir aldrig dyrare än maxtaxan som är lika för alla kommuner.

Kommunens fixare

Fixarservice är en tjänst som finns i en del kommuner och stadsdelar. Namnet på tjänsten varierar. Fixarservice ska minska risken för de äldre invånarna att ramla och skada sig vid vardagliga sysslor.

Fixarservice kan exempelvis hjälpa till att byta glödlampor, sätta upp gardiner, hämta och lämna saker på vinden samt flytta lättare möbler i hemmet. Däremot gör fixaren inte hemtjänstens uppgifter och inte heller sådant som kräver yrkeskunnig personal, som elektriker och rörmokare.

Skattereduktion för hushållsnära tjänster

Du kan även själv betala för den hjälp du behöver och få skattereduktion för hushållsnära tjänster. Du kan få skattereduktion för bland annat städning, matlagning, klädvård och gräsklippning som utförs. Du kan även få skattereduktion för omsorg och tillsyn vid promenader, besök på vårdcentralen eller i samband med andra ärenden.

Du kan inte få skattereduktion för arbete som stat, kommun eller region lämnat stöd för. Det gäller till exempel arbete som utförs av hemtjänsten.

Du begär rutavdrag då du beställer tjänsterna hos respektive företag. Läs mer om reglerna för skatteavdrag för hushållsnära tjänster på Skatteverkets webbplats.

För dig som har svårt att komma ut på egen hand kan kommunen erbjuda dagverksamhet. I en del kommuner finns verksamheter eller andra öppna sociala mötesplatser. De har olika inriktningar som styr vilka aktiviteter som erbjuds. Du kan exempelvis ägna dig åt träning och rehabilitering. Andra verksamheter riktar sig till personer med demenssjukdom.

För att delta i dagverksamheten krävs ett biståndsbeslut från kommunen. Ofta får du betala en avgift.

Vid behov kan du få sjukvård i hemmet. Du kan få vård av läkare, sjuksköterska eller annan personal med rätt kompetens. Den vård du får hemma kan till exempel vara omläggning av sår, hjälp med sprutor, provtagningar och läkemedel. Du kan även få mer specialiserad vård som du annars skulle få på sjukhus.

Kommunerna ansvarar för hemsjukvården utom i region Stockholm.

Du kan söka bidrag hos kommunen om din bostad behöver anpassas efter dina behov.

Badrum och kök är ofta utrymmen i hemmet som behöver göras om för att du ska kunna använda dem på bästa sätt. Det kan exempelvis handla om detta:

• ta bort trösklarna
• bredda dörröppningarna
• installera dusch istället för badkar
• höja toalettsitsen i badrummet
• ändra höjden på arbetsytorna i köket.

Bostadsanpassningsbidrag kan du ansöka om oavsett om du äger din bostad eller bor i hyresrätt.

Du ansöker om bostadsanpassningsbidrag hos kommunen. Oftast behöver du ett intyg från vårdpersonal, till exempel en arbetsterapeut eller en läkare. Intyget ska beskriva ditt behov och vilken bostadsanpassning du behöver. Det är dina behov och att göra vardagsaktiviteter som avgör vilka anpassningar du kan få hemma.

Sedan är det är kommunen som utreder behovet och fattar beslut om bidrag. Ofta behöver regionens arbetsterapeut eller fysioterapeut delta i utredningen.

Du kan ansöka om att få flytta till ett så kallat särskilt boende eller andra boendeformer om du har ett stort behov av vård och omsorg och det inte längre räcker med hemtjänst. I boendet får du service, personlig omvårdnad och hälso- och sjukvård dygnet runt.

Särskilda boenden kan vara lägenheter med eget badrum, vardagsrum och sovrum eller mindre lägenheter med en del för vila samt kök eller kokvrå.  Det brukar finnas gemensamma utrymmen på boendena där alla äter tillsammans eller tittar på TV.

På boendena brukar personalen anordna olika aktiviteter

I en del kommuner finns flera typer av särskilda boenden som riktar sig till personer med olika behov av hjälp. De kan till exempel kallas vård- och omsorgsboende, äldreboende, servicehus, trygghetsboende eller demensboende.

Lämna ansökan till din kommun

Du kontaktar din kommun om du vill ansöka om särskilt boende. Ibland behöver du stöd och hjälp med det av närstående. Du och en biståndshandläggare går tillsammans igenom din situation och dina behov. Därefter gör kommunen en så kallad biståndsbedömning och avgör om du ska beviljas särskilt boende.

Om du vill bo i en annan kommun kan du ibland skicka din ansökan direkt till den kommunen. Du har rätt att söka boende i alla kommuner i landet och behandlas som om du var boende där. Hör med din kommun om hur du kan göra med din ansökan i en annan kommun.

Olika inriktningar på boendena

I en del kommuner finns det boenden med olika inriktningar. Det kan exempelvis vara boenden för dig som talar ett annat språk än svenska, har en viss religion eller vill ta med dig ditt husdjur.

Varje kommun bestämmer vad avgifterna för särskilt boende ska vara. Du betalar för mat, omvårdnadsavgift och hyra. Din inkomst eller pension avgör hur mycket du betalar, men det finns en maxtaxa.

Läs mer om avgifterna för äldreomsorg på din kommuns webbplats.