Det kan vara olika när förberedelserna sker. Ibland är det samma dag som du ska sövas och ibland är det längre tid innan.

Inför din sövning

För att sövningen ska kunna göras på ett bra sätt behöver vårdpersonalen veta en del om dig och din hälsa. Ibland räcker det att narkosläkaren läser din journal för att planera narkosen. Ibland får du fylla i en blankett, en så kallad hälsodeklaration. Ibland har du kontakt med vårdpersonal på telefon eller träffar dem för planering.

Det här är information som läkaren kan behöva veta om dig:

• Om du har blivit sövd tidigare.
• Om du använder något läkemedel.
• Om du har överkänslighet, allergier eller andra sjukdomar.
• Om du använder tobak och alkohol.
• Om du har problem med nacken.
• Om du lätt blir illamående eller åksjuk.
• Om du har löständer eller piercing någonstans på kroppen.
• Om du har sura uppstötningar.

Ibland behövs blodprov och undersökningar

Du kan ibland behöva lämna blodprov. Ibland behövs också olika undersökningar. Det kan till exempel vara något av följande:

• EKG-undersökning
• ultraljudsundersökning av hjärtat
• röntgen av hjärta och lungor.

Undersökningarna görs för att narkosläkaren ska veta att din kropp klarar en narkos.

Om du tar läkemedel

Det är viktigt att berätta om du tar några läkemedel. En del läkemedel är det bra om du fortsätter med.

Andra läkemedel kan du behöva sluta ta tillfälligt, eller ändra dosen. Det är extra viktigt om det gäller något av dessa:

• diabetesläkemedel
• blodförtunnande läkemedel
• läkemedel för hjärta och högt blodtryck.

Narkosläkaren avgör vad som gäller för dig.

Om det behövs anpassningar

Det finns alltid möjlighet att prata med vårdpersonalen och göra anpassningar inför narkosen, om det är nödvändigt. Det kan till exempel vara vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller kognitiva svårigheter.

Fasta – att inte äta eller dricka

Du behöver fasta före narkosen. Det innebär att du inte ska äta eller dricka en viss tid innan du ska bli sövd. Du ska inte heller tugga tuggummi en viss tid innan.

Fasta behövs för att du inte ska riskera att kräkas och få ner maginnehåll i lungorna under sövningen.

Det är viktigt att följa reglerna kring mat och dryck före sövning. Annars kan operationen, undersökningen eller behandlingen behöva flyttas fram.

Du ska inte heller röka eller snusa.

Hur lång tid innan ska jag fasta?

Du får information från avdelningen där operationen, undersökningen eller behandlingen ska göras om hur lång tid innan du ska fasta.

Det kan variera hur lång tid innan du ska fasta. Här är några riktlinjer:

• Du kan äta fast mat och dricka drycker med fast innehåll fram till 6 timmar före narkosen.
• Barn kan äta välling, bröstmjölk och bröstmjölksersättning fram till 3–4 timmar före narkosen.
• Vuxna kan dricka klara drycker fram till 2 timmar före narkosen.
• Barn kan dricka klara drycker fram till 1 timme före narkosen. Det är bra om barnet dricker.

Vad får jag dricka?

Här är exempel på klara drycker:

• vatten
• kaffe och te utan mjölk
• saft och juice utan fruktkött
• läsk

För att det ska räknas som klar dryck ska du kunna se igenom den. Det enda undantaget är kaffe.

Det går också bra att äta isglass.

En del behöver tvätta sig på ett särskilt sätt

Om du ska opereras kan du behöva duscha och tvätta dig med en särskild tvål. Du får information från mottagningen om det gäller dig.

Barn och förälder kan förbereda sig tillsammans

Den vuxna som är med barnet kan ofta vara med ända tills barnet somnar.

Ni kan förbereda er genom att titta på Narkoswebben.

Här kan du läsa om när barn ska opereras.

En annan vuxen kan följa med barnet om du själv är orolig

Barn kan ofta känna av om en vuxen är orolig. Då kan barnet reagera med att också bli rädd. En annan vuxen som barnet är trygg med kan då följa med till sjukhuset.

Bedövningsplåster eller salva lindrar sticket

En del är oroliga eller rädda för det nålstick som man behöver få vid narkos. Då finns salva eller plåster som gör att sticket inte känns. Du kan köpa bedövningsplåster och bedövningssalva receptfritt på apotek. Det bör sättas på minst en timme innan det är dags för nålsticket.

Ibland får man läkemedel en stund före sövningen

En del får läkemedel en stund före sövning. Det kan vara antingen smärtstillande eller lugnande läkemedel, eller både och.

Lugnande läkemedel till barn

Ibland kan barn få lugnande läkemedel. Barnet får då läkemedlet som nässprej eller utblandat i vätska, till exempel läsk eller saft.

Om du brukar må illa eller bli åksjuk

Du kan få läkemedel mot illamående innan du sövs. Berätta om du vet att du brukar må illa efter du har fått narkos, eller om du har lätt för att bli åksjuk eller sjösjuk.

Annat att tänka på

Här är några andra saker du bör tänka på:

• Ta bort smycken och piercingar. Lämna gärna dessa hemma.
• Undvik hudlotion och parfym.
• Ta bort nagellack.

Om du är förkyld eller känner dig sjuk

Det finns risker med att sövas om du är mycket förkyld eller har feber. Då kan du behöva få en ny tid för operationen, behandlingen eller undersökningen. Narkosläkaren bestämmer vad som gäller för dig.

Oftast får man narkosmedel direkt i blodet genom en tunn plastslang som sätts fast med hjälp av en nål. Den kallas för en venkateter. Genom venkatetern får du ibland också vätska och smärtstillande och lugnande läkemedel.

Ett annat sätt är att andas in narkosmedlet genom en andningsmask. Det kan lukta lite obehagligt.

Narkosmedlet gör att du somnar fort

Det vanligaste är att du först andas in extra syrerik luft genom en andningsmask.

Sedan får du narkosmedel som gör att du somnar fort.

Ibland känns det som att hjärtat slår snabbare eller att du känner dig lite yr en kort stund.

Yngre barn kan ibland få läkemedel som gör att de redan sover innan de får narkosmedel.

Om du får narkosmedel genom en mask sätts venkatetern på plats efter att du har somnat.

När du har somnat fyller narkosläkaren eller narkossköterskan på med mer narkos. De anpassar dosen efter vad du behöver.

Luft genom mask eller tub

När du har somnat ser narkosläkaren eller narkossköterskan till att du får luft med lite extra syre.

Ibland räcker det att masken hålls framför din näsa och mun.

Du får en mjuk slang ner i luftstrupen för att få tillräckligt med luft ner i lungorna. En sådan slang kallas för tub.

Ett annan slags tub är larynxmask. Den förs in i bakre delen av svalget och håller bort tungan så att luften lättare kommer ner i lungorna.

Tuben förs ner när du sover djupt, du känner ingenting.

Vilken slags tub du får beror på hur lång tid du behöver vara sövd och vad som ska göras.

Vårdpersonalen övervakar dig

Under hela tiden som du får narkos övervakar vårdpersonalen noga hur hjärtat och lungorna fungerar. Du får en uppblåsbar manschett med tryckmätare runt överarmen. Du får också EKG-elektroder på bröstet och en liten mjuk klämma på en av handens fingrar.

Du som är med ett barn får vänta utanför

Barnets närstående får inte vara med i rummet när barnet är sövt. Efter att barnet har somnat får du som är med barnet vänta utanför eller i ett annat rum.

När du har vaknat

När operationen, behandlingen eller undersökningen är färdig avbryts narkosen. Det är vanligt att vakna inom några minuter. Efter en lång narkos kan du känna dig ganska trött och vill gärna somna om. Det vanligaste är att ligga på en uppvakningsavdelning de första timmarna tills du känner dig lite piggare.

För barn kan det variera när de vaknar, ibland kan de sova i några timmar efteråt. Barn får alltid vara på en uppvakningsavdelning efteråt. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt. Du som närstående får vara med när barnet vaknar.

Du får läkemedel om du har ont eller mår illa.

En del kan känna oro inför en sövning. De kan exempelvis vara rädda för att inte vakna, eller för att vara vaken under operationen, behandlingen eller undersökningen utan att kunna meddela sig.

Dagens narkosmedel och metoder för sövning är mycket säkra. Narkosläkaren eller narkossköterskan styr hur djup och hur lång sömnen ska vara och följer så att du hela tiden är sövd. Under hela narkosen övervakar hen dig noga och finns hela tiden nära intill dig vid din huvudända.

Narkosen avbryts när undersökningen, behandlingen eller operationen är färdig. Man vaknar vanligtvis lugnt utan att säga eller uppleva konstiga saker. Du minns inget av vad som skedde under narkosen.

Du får veta vad som ska hända

Det är ganska vanligt att tycka att det är obehagligt att bli utlämnad och att inte själv kunna styra och påverka det som händer. Det går inte att undvika, men du ska alltid få så mycket information om narkosen som du behöver för att känna dig trygg. Narkosläkaren och narkossköterskan berättar vad de ska göra och hur det kommer att kännas.

För att barn ska känna sig trygga

Att barnet får ha med sig en förälder eller en annan viktig vuxen kan ofta vara tillräckligt för att barnet ska känna sig tryggt och kunna somna lugnt.

Barn som är i tonåren kan ibland vilja klara sig själv, utan att en närstående vuxen är med.

Du får stanna kvar ett tag på sjukhuset efter att du har vaknat. Effekterna av narkosmedlen finns kvar även efter du har varit sövd. Du kan till exempel vara trött, yr och ha problem med balansen.

Berätta för vårdpersonalen om du har ont efteråt eller om du känner dig illamående. Då kan du få läkemedel som lindrar besvären. Det är vanligt att ha lite ont i halsen efteråt om du har haft en andningstub under narkosen.

Ibland går det bra att lämna sjukhuset redan samma dag. Ibland kan man behöva stanna kvar flera dagar på sjukhuset. Det beror på vilken operation som har gjorts.

Du ska inte köra bil efteråt

Det tar från en halvtimme upp till ett halvt dygn innan narkosmedlen har lämnat kroppen. Låt bli att köra bil, cykla eller använda något annat fordon under det närmaste dygnet.

Det kan vara bra att ta hjälp av någon för att komma hem. 

Du kan ha rätt till sjukresa.

Narkos innebär att du under en undersökning, behandling eller operation sover djupt med hjälp av olika läkemedel. Den djupa sömnen tillsammans med smärtstillande läkemedel gör att du slipper ha ont eller uppleva något av operationen, behandlingen eller undersökningen. Under sömnen kan du dessutom få muskelavslappnande medel, om det är nödvändigt.

Narkos används vid olika tillfällen

Narkos är vanligast vid operationer men användas också vid en del undersökningar och behandlingar. Det kan till exempel vara om ett barn ska röntgas och det är nödvändigt att hen ligger stilla. Ett annat exempel är vid tandvårdsrädsla då det ibland kan vara möjligt att få narkos.

Det görs alltid en bedömning

Narkos innebär alltid en viss risk, även om den i dag är betydligt mindre än tidigare. För en frisk person under cirka 50 år är riskerna vid sövning mycket små. När det gäller äldre eller sjuka personer ökar riskerna med både narkos och med operationer, behandlingar och undersökningar.

Läkaren gör alltid en bedömning av eventuella sjukdomar och behandlingar. Riskerna vägs mot vinsterna av att få en operation, undersökning eller behandling. Det är vanligt att du får vara med och diskutera med läkare.

Narkosläkaren kan ibland föreslå ryggbedövning, regionalblockad eller lokalbedövning. Dessa bedövningsformer är vanligtvis skonsammare för kroppen än narkos.

Ibland kan narkosläkaren helt avråda från narkos eller annan bedövning. Det kan innebära att operationen inte kan göras, men det är ovanligt.

För att du ska kunna vara delaktig i din eller ditt barns vård och behandling är det viktigt att du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.