De flesta yngre barn har perioder när de äter väldigt lite, bara äter några få maträtter eller inte vill äta alls. Det brukar gå över. Läs mer om barnets mat.

För en del barn fortsätter det att vara svårt att äta. Barnet kan till exempel ha ett eller flera av följande besvär:

• svårt att hantera maten i munnen
• svårt att svälja
• ingen lust att äta
• kan bara äta viss typ av mat
• svårt för att prova ny mat
• svårt att sitta vid matbordet
• svårt att äta tillsammans med andra.

Att barnet har svårt att äta kan visa sig genom att barnet ofta får utbrott under måltiden. Det kan också visa sig genom att du som förälder försöker avleda barnet för att hen ska få i sig tillräckligt med mat. Det kan till exempel vara med hjälp av leksaker eller en skärm.

Viktigt att barnet får i sig näring

Det är viktigt att barnet får i sig tillräckligt med näring för att kunna växa och må bra. Om barnet har svårt att äta kan det ibland leda till att barnet får brist på vissa näringsämnen, till exempel protein, kalcium eller järn. 

Det kan bero på flera saker om barnet inte får i sig tillräckligt med näring, till exempel följande:

• Barnet får inte i sig tillräckligt med mat.
• Barnet äter en för ensidig kost.
• Barnet äter för lite frukt och grönsaker.

Det finns olika anledningar till att barn inte äter. 

Sjukdomar eller andra fysiska besvär

Vissa sjukdomar eller andra besvär i kroppen kan påverka hur ditt barn äter. Till exempel om barnet:

• är för tidigt fött
• har en matallergi
• har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
• har hjärtproblem eller en annan sjukdom
• har problem med tänderna
• har problem med magen, till exempel förstoppning eller magsaftsreflux.

Ätförmåga – hur barnet äter

Ätförmåga handlar om hur barnet hanterar maten både motoriskt och sensoriskt. Med motoriskt menas hur barnet tuggar och sväljer maten. Med sensoriskt menas hur maten känns och upplevs av barnet.

Barn kan ha både motoriska och sensoriska svårigheter med att äta, eller bara det ena.

Barnet kan ha svårt att tugga och svälja maten

För att kunna tugga och svälja behöver flera muskler och sinnesintryck i munnen och kroppen samarbeta.

Om barnet har motoriska svårigheter kan barnet ha svårt att:

• bita av och flytta maten inuti munnen
• tugga
• svälja
• suga.

Barnet kan ha besvär med hur maten känns och upplevs

Sensoriska ätsvårigheter kan bero på att barnet är känsligt för något av följande:

• matens konsistens
• om maten är varm eller kall
• hur maten luktar eller smakar.

En del barn har också svårt att känna av kroppens signaler för hunger och mättnad. En del barn kan ibland tolka dessa som smärta eller annat obehag. Det kan leda till att barnet inte äter.

Känslor, upplevelser och relationer kan påverka

Olika känslor och händelser kan påverka barnets ätande.

Barnet kan till exempel påverkas av större förändringar, som att ni har fått en ny familjemedlem eller att ett husdjur har dött. Barnet kan också påverkas av mindre förändringar i vardagen och hur stämningen är runt matbordet.

Om ditt barn har svårt att äta kan det skapa oro och stress hos dig som förälder. Barnet kan känna av det och reagera med minskad lust att äta. Det kan i sin tur leda till ännu mer oro och stress hos dig.

Det kallas ibland för en ond cirkel. Med det menas att ett problem förstärker ett annat. Om ni upplever att ni hamnat i en sådan cirkel kan ni kan behöva hjälp att bryta den.

Det finns flera olika sätt att försöka öka barnets matlust.

Sök vård om något av följande stämmer: 

• Barnet är ointresserat av mat.
• Barnet verkar tycka att det är obehagligt att äta.
• Måltiderna blir en kamp mellan dig och barnet.
• Måltiden tar mer än 30 minuter.
• Du är orolig för ditt barns tillväxt, till exempel vikten.
• Barnet kväljer, kräks, sätter i halsen eller spottar ut mat.

Om barnet är under sex år

Kontakta en barnavårdscentral, BVC om barnet är under sex år.

Om barnet är över sex år

Är barnet sex år eller äldre kan du kontakta en vårdcentral eller elevhälsan på skolan. Om det behövs får ni en utredning och behandling. Det kan till exempel vara på en barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. 

För att förstå hur det fungerar när ditt barn äter görs en utredning. Det innebär att barnet kan behöva bli undersökt på olika sätt. Vilka undersökningar som görs beror på vilka besvär barnet har. Du och barnet kan till exempel få träffa en eller flera av följande personer: en läkare, en dietist, en psykolog, en logoped eller en sjuksköterska. 

Här är några exempel på vad vårdpersonalen kan undersöka:

• Hur barnet hanterar maten med händerna och munnen.
• Hur barnet sitter och hur miljön är vid bordet.
• Barnets mun, till exempel tungans rörlighet.
• Barnets näsa, hals och tänder.
• Vilken typ av mat barnet får i sig.
• Om barnet behöver få i sig mer av något näringsämne, till exempel protein, kalcium eller järn.
• Hur barnet mår och utvecklas.  

Det finns olika sätt att behandla ätsvårigheter. Vad som passar bäst beror på orsaken till besvären.

Med rätt stöd och hjälp kan de flesta träna upp sitt ätande, till viss del. Barnet kan till exempel få hjälp med följande:

• Träna på att bli mindre känslig för konsistenser och smaker.
• Träna upp förmågan att kunna tugga och svälja.

Du kan få handledning och råd

En del i behandlingen kan också vara att du får handledning i hur du kan stötta ditt barn. Du kan också få råd om mat och dryck som är anpassad, till exempel när det gäller konsistensen.

Barnet kan får näring på andra sätt

Om ditt barn har svårt att äta kan barnet under en kortare tid få näring på andra sätt, till exempel genom näringsdrycker.

Om barnet har svårt att äta genom munnen, kan barnet behöva få näring genom en sond. Det är en tunn plastslang som går genom näsan ner till magen.

Om andra sätt inte hjälper kan barnet få näring är genom en gastrostomi som opereras in genom huden på magen. Det är vanligt om ätproblemen beror på att barnet har dysfagi. Barnet har då svårt att svälja och riskerar att få maten i lungorna.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Informationen ska gå att förstå 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.  

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.