Mat och dryck för barn

Laga smakportioner och egen barnmat

Att laga egen barnmat behöver inte vara svårt. Oftast blir det också billigare än att köpa färdig barnmat. Med exempelvis en vitlökspress, ett rivjärn och en mixer kan du göra små portioner för de yngsta barnen.

Olika sätt att få rätt konsistens. Med vitlökspress, med rivjärn och med gaffel.
Med olika redskap kan du skapa den konsistens som passar barnet.

Börja med små portioner

Små barn kan inte äta så mycket åt gången och behöver därför äta ofta. När barn börjar smaka vanlig mat är portionerna mycket små.

Barnet kan äta av familjens mat bara den är kokt, osaltad och inte innehåller något livsmedel som barn ska undvika.

Vid fyra månader

Nu kan barnet få smaka pyttelite, om hen verkar nyfiken på vad du äter. Du kan ta lite av maten du själv äter, på ditt finger eller på en sked. Ta ungefär så mycket som ett kryddmått.

Vid sex månader

Nu behöver barnet mer näring och energi. Då är det dags att börja med smakportioner som brukar vara cirka en tesked stora. Barnet kan också själv plocka i sig små mjuka bitar av mat.

Allt eftersom kan du sedan börja ge mer så att barnet till slut får riktiga portioner.

Läs vad barnet kan äta och vad hen ska undvika.

Att förbereda maten

Små barn är känsliga för infektioner. Var därför extra noggrann med hygienen.

Tänk på detta:

  • Tvätta händerna innan du börjar laga mat och efter att du har hanterat rått kött och rå kyckling.
  • Skölj mat som inte ska hettas upp, till exempel grönsaker av olika slag.
  • Håll isär råa livsmedel och sådant som är färdigt att äta.
  • Använd särskilda skärbrädor och knivar till rått kött och rå kyckling. Diska skärbrädor och knivar noga efter att du har skurit kyckling och rått kött.
  • Kyl ner tillagad mat och ställ snabbt in den i kylskåp eller frys.

Laga mat

För de yngsta barnen är det bäst med kokt mat eftersom den är mer lättsmält och bättre för magen. Du kan också laga mat i ugnen genom att ugnskoka den, men det bör inte vara någon stekyta.

När barnet är ungefär tio till tolv månader kan du börja ge lättstekta rätter.

När barn är ungefär ett år brukar de kunna äta i princip samma mat som äldre barn och vuxna. Att ni äter samma kan också göra barnet mer nyfiken och locka hen att smaka.

Du kan behöva ta i lite extra fett. Du behöver också hacka, mosa eller dela maten i bitar så att den passar barnet.

Koka maten i mindre bitar

Skär maten i mindre bitar och lägg dem i kokande osaltat vatten för att den ska bli fortare klar. Det är viktigt att köttfärs och kyckling blir genomkokta. Använda gärna olika örter eller kryddor som smaksättning.

Barn som är yngre än ett år ska inte dricka mjölk eller äta hela portioner fil och yoghurt, men du kan använda dessa i maten.

Läs mer om mat för barn upp till ett år och mat för barn från ett år.

Puré, mos eller hackad mat

Maten behöver vara i olika konsistens.

Barn som ännu inte har lärt sig att tugga, forma eller svälja maten i bitar behöver få mat som puré, mos, finhackad, hackad eller i mindre bitar.

För att göra ett mycket finfördelat mos eller puré kan du använda en stavmixer, matberedare, vitlökspress eller trådsil. Potatis kan du mosa med en gaffel.

Använd en del av kokspadet för att mosa eller mixa till ett mos eller en puré.

De allra första dagarna eller veckan som barnet provar vanlig mat kan du blanda i lite bröstmjölk eller bröstmjölksersättning i maten. Då kan barnet känna igen smaken och lättare vilja äta.

När barnet tuggar bättre

Ge grövre mat när barnet kan tugga bättre. Mosa eller mixa i lite grövre form, grovhacka med en kniv eller gaffel eller riv med rivjärn eller matberedare.

Frukt och bär

Frukt och bär går att äta både färsk och kokt. Mest näring finns i färsk frukt och bär.

Skrapa med sked, riv på rivjärn, mosa eller mixa om du vill ge färsk frukt men barnet ännu inte kan äta bitar.

Du kan göra puré på färsk eller kokt frukt.

Bär och frukt behöver inte sockras.

Mjölk och fett i maten

Det kan behövas lite extra fett i maten.

Barn under två år kan behöva lite extra fett i hemlagad mat. När de äter en hel vanlig portion mat brukar det vara lagom med en tesked olja per portion, två till tre gånger per dag.

Ha inte i något extra fett om du har haft i fett i maten under tillagningen. Detsamma gäller om du har tagit i livsmedel med mycket fett, till exempel grädde eller ost.

I fruktpuréer eller bärpuréer behövs inget fett.

Blanda smaker

Blanda mer när barnet har provat olika livsmedel och smaker och du märker att hen gillar dessa. En del barn gillar den mesta maten med en gång medan andra behöver längre tid att vänja sig vid ny mat.

Du kan till exempel göra grytor att mosa, mixa eller hacka.

Frysa in

Du kan göra en större mängd mat och frysa in i små portioner.

För att frysa varm mat är det bra att först kyla ner den så snabbt som möjligt efter tillagning. Du kan till exempel ställa kastrullen eller skålen i kallt vatten. Kyl inte ner den i kylskåpet.

Frysa in små portioner

Puré och mos kan du frysa in i små bullformar, eller styckfrysa genom att klicka ut den på plåt eller tallrik. Lägg sedan de frysta bitarna eller klickarna i en plastpåse eller en burk i frysen.

Rester av färdigköpt barnmat kan frysas på samma sätt. Men frys inte in rester om du har matat barnet direkt ur burken, då kan det ha kommit in bakterier i maten.

Ha i bröstmjölk eller bröstmjölksersättning

Du kan antingen ha i bröstmjölk eller bröstmjölksersättning innan du fryser in maten eller när du gör i ordning den efter att den är upptinad.

Det samma gäller om du ska ha i extra fett i hemlagad mat.

Maten håller olika lång tid

Hur länge maten kan vara fryst beror på hur mycket fett det är i maten. Fett blir förstört och maten dålig när det har gått en viss tid. Maten blir inte skadlig men smaken och konsistensen blir sämre.

Så här länge håller maten i frysen:

  • Mat med mycket fett kan frysas i cirka tre månader.
  • Mat som har lite fett kan frysas i cirka sex månader.
  • Mat med bröstmjölk kan frysas i sex månader.
  • Mat som inte har något extra fett kan frysas i ett år. Exempel på sådan mat är grönsaker, frukt och bär.

Tina och värma mat

Tina djupfryst mat i kallt vatten, i mikrovågsugn eller i kylskåpet. När du tinar i kallt vatten har du maten i sin förpackning eller i en skål och sänker ner det i vattnet.

Värma mat

Värm mat i mikrovågsugn eller i kastrull. Du kan också värma maten genom att lägga den i en tallrik eller skål med ett lock över, och ställa den i en kastrull med kokande vatten. Det kallas för varmt vattenbad.

Värm långsamt och rör om då och då under uppvärmningen. Låt det inte koka kraftigt eftersom vitaminer kan förstöras.

Låt maten sedan svalna lite så att barnet inte bränner sig. Känn efter om det är lagom varmt för barnet genom att lägga en klick på din underarms insida. 

Mat som har sparats i kylskåpet och inte varit fryst måste hettas upp ordentligt och röras om så att den blir genomvarm.

Tips

  • Skär maten i mindre bitar så kokar den snabbare.
  • I stället för salt kan du använda kryddor eller osaltad buljong.
  • Mosa med gaffel eller använd vitlökspress, matberedare, stavmixer, rivjärn eller trådsil för att få rätt konsistens på maten.
  • Riv eller mixa grönsaker, till exempel till grytor.
  • Laga många portioner på en och samma gång och frys in i portioner. Frys in rester.
  • Tina fryst mat i kallt vatten, mikrovågsugn eller kylskåp. Värm mat i mikrovågsugn, kastrull eller i ett varmt vattenbad.

Läs mer

Barnets mat upp till ett år

När barnet är ungefär sex månader är det dags att börja ge vanlig mat. Det är bra att börja med väldigt små portioner, en eller några teskedar. Barnet behöver träna på att äta för att vänja sig vid olika smaker och för att lära sig att tugga.

Barnets mat 1-6 år

Barn behöver bra matvanor och mat med rätt näring. I ettårsåldern kan de flesta barn äta samma mat som de vuxna. Ju äldre barnet blir ju mer lär det sig att tycka om olika smaker och att umgås kring mat.

Tips för att öka barnets matlust

De flesta barn har perioder när de äter väldigt lite, bara äter några få maträtter eller inte vill äta alls. Det finns en del råd och tips som man kan använda sig av för att få barn mer intresserade av mat.

Barns törst och vätskebehov

Barn dricker ibland mer och ibland mindre. Barn får i sig vätska genom både dryck och mat. Ibland behövs mer vätska, till exempel vid magsjuka. Sök vård om barnet dricker väldigt mycket och ändå fortsätter att vara törstig.

Livsmedelsverkets råd om mat

På Livsmedelsverkets webbplats kan du läsa mer om vad barn kan äta och hur du lagar mat till barn.

Till toppen av sidan