ANDNINGSSVÅRIGHETER OCH ANDNINGSUPPEHÅLL

Lungkollaps - pneumothorax

Vid en lungkollaps har det kommit in luft i lungsäcken, som omger lungan. Då faller själva lungan ihop helt eller delvis och du får svårt att andas. En mindre lungkollaps läker ofta av sig själv. En större lungkollaps behandlas på sjukhus.

Lungkollaps kallas också för pneumothorax.

Symtom

Vid en lungkollaps brukar du ha ett eller flera av följande besvär:

  • Det gör ont i bröstkorgen när du andas.
  • Smärtan kommer plötsligt, men kan minska efter en tid.
  • Det känns tungt att andas.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du tror att du eller ditt barn har en lungkollaps. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om du eller ditt barn har ihållande smärta i bröstet eller mycket svårt att andas.

Undersökningar och utredningar

Läkaren lyssnar på dina eller barnets lungor med ett stetoskop. Diagnosen fastställs med en lungröntgen.

Behandling

En mindre lungkollaps läker ofta av sig själv.

Luften behöver sugas ut ur lungsäcken om läkaren bedömer att lungkollapsen inte kommer att läka av sig själv. Det görs genom en liten slang i lungsäcken. Slangen är kopplad till en ventil som sitter på utsidan av bröstkorgen. När du andas som vanligt sugs luften i lungsäcken ut.

Du får bedövning i huden när slangen och ventilen sätts på plats, och vanligtvis känns det inte så mycket att ha slangen i kroppen.

Du kan lämna sjukhuset samma dag som ingreppet gjordes. Du har kvar slangen och ventilen i kroppen. Efter några dagar får du komma tillbaka för en kontroll. Läkaren tar bort ventilen och slangen när hen kontrollerat att lungorna ser bra ut. Kontrollen görs med lungröntgen.

En mer komplicerad lungkollaps kan behöva behandlas med en lite grövre slang som kopplas till en särskild sugmaskin. Maskinen suger ut luften och håller lungan utspänd tills lungan har läkt. Med denna behandling får du stanna kvar på sjukhuset i några dagar, tills läkaren ser att lungan kan hållas utspänd av sig själv.  

Det kan behövas en operation om behandlingen inte hjälper, eller om du får lungkollaps flera gånger.

De allra flesta som får behandling blir helt återställda

Vad händer i kroppen?

Lungorna sitter i lungsäckarna i bröstkorgen. För att lungorna ska hållas utspända finns ett visst undertryck i lungsäcken. Lufttrycket i lungsäcken förändras om det går hål på lungan eller lungsäcken. Då faller lungan helt eller delvis ihop.

Vad beror lungkollaps på?

En lungkollaps kan bero på många olika saker. Det är inte alltid säkert att det går att få veta vad anledningen är. Det kan bero på att en skada i bröstkorgen, till exempel om du har brutit ett revben. Lungan kan också kollapsa om en lungblåsa brister. 

Lungkollaps förekommer främst hos yngre personer som idrottar, personer som röker, hos långa smala personer och hos personer som är äldre än 70 år.

Hur kan jag förebygga en lungkollaps?

Rökning ökar risken för en lungkollaps. Det finns många fördelar med att sluta röka. Läs mer om hjälp för att sluta röka.

Du kan använda 1177 Vårdguidens tjänst Rökfri. Tjänsten är kostnadsfri och finns på webben och som app.

Komplikationer

Du som en gång har fått en lungkollaps har en ökad risk för att få en ny.

När en lunga faller ihop kan det hända att luften som har kommit in i lungsäcken inte kommer ut. Det kan leda till att även den andra lungan faller ihop. Det är mycket ovanligt att båda lungorna kollapsar. Det är livshotande, men om du får snabb behandling blir du bra igen.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Till toppen av sidan